Vintervitt till vardagsgrått

13 mars, 202313 mars, 2023 / LindaG / 2 kommentarer

Det känns, utan uppenbar anledning, lite segt, deppigt och skavigt just nu. Allt är egentligen som vanligt, jobbet funkar bra, ingen av barnen är sjuk, vi vuxna är friska och jag har haft hyfsat med tid för träning mm. Allt är bra, det finns inget att klaga på – men kanske är det helt enkelt bara så att energin har tagit slut efter vintern och allergin har tagit vid och svept undan det sista av den (energin alltså, inte vintern även om det hade varit bra 😉 ) Men inspirationen till att skriva här är likt min övriga energi ganska låg, fast det egentligen hjälper mig. Så det får bli lite såna här ”hattiga” inlägg, för att kanske komma igång igen?

I lördags var jag i alla fall ute hela dagen och åkte längdskidor, jag chansade på att det varit kallt nog innan snön lade sig för att vinterleden på Dumme Mosse skulle vara åkbar. Den visade sig vara ”spårad” mest av det fåtal som åkt före mig, och lite här och var slog det igenom med is-slush där det inte var fruset nog under. Mina skin-skidor är fantastiska att åka med, MEN när de blir blöta kan det fastna snö under vilket då och då hände och då tar det så tvärstopp att man nästan står på nästan. Det blir heller inte så ”teknisk” åkning i ett sånt spår, däremot tar det ganska mycket energi att ta sig fram. Oavsett var jag superlycklig, för kolla bara hur magiskt vackert det var?!?!

Jag åker ju enligt min vana trogen i ett långsamt tempo med många pauser för att fota eller bara kolla på omgivningarna, och självklart med matsäck så jag kan vara ute nästan hela dagen. Avkopplande och krav- och prestigelöst, och det blev i slutändan ca 1,5 mil jag åkte – delvis pga en del återvändsgränder där det efter ett tag inte var spårat alls. I går och idag har jag därmed så mycket träningsvärk i ljumskarna att jag går lite ”lätt” stolpigt, hahaha!

*Glad, trött och lite mosig efter sista återvändsgränden.*

Mitt flås är ju kasst men i långsam takt går det bra att åka – och axlarna har banne mig blivit lite starkare känner jag när jag här och var lyckas staka mig fram. Oftare blir det ett mellanting av att kliva och att klassiskt skida fram, och stavarna ger mer balans på det ojämna underlaget än någon fart.

PS. Förresten, jag måste berätta – vi har faktiskt en åtminstone teoretisk möjlighet att få påskkycklingar, eftersom hönan Herta lade sig för att ruva i slutet av förra veckan. Lite orutin av oss har dock gjort att hon nog ligger på väldigt få ägg – och eftersom vi än så länge bara har en fertil tupp så är troligen inte alla befruktade. Men ändå, kanske ett par stycken små fjuniga saker?

Vargen kom till slut

10 mars, 202310 mars, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Det har gjorts stora rubriker om ”snökaos” och ”snösmockor” så många gånger nu, så jag registrerar det knappt längre. Oftast handlar det om några få centimeter om ens det. Därför kanske jag inte riktigt hade tagit in att det skulle komma såna enorma mängder i går?!? Åkte och tränade på kvällen och när jag kom ut hade det ju kommit en decimeter och det snöade galet mycket. Väl hemma fick jag dra ut fyrhjulingen och ploga, vi har en liten väg upp till oss på kanske en halv kilometer där vi sköter skottningen själva, och det var knappt att bilen tog sig fram när jag kom hem. Vi lär få skotta i dag igen, har ju kommit 1-2 dm till i natt.

I vilket fall, jag var ute på morgonen och gav mat till djuren i snön, och passade på att föreviga det här otroligt vackra landskapet! För även om jag visst gärna vill ha vår, så är det ju så HÄR jag tycker att en vinter ska se ut… Nu blir det en ordentlig bildbomb!

*Solen har precis bara börjat titta fram över horisonten*

*Så dämpat, tyst och rent. Bara lite fågelkvitter – som ändå ger en härlig känsla att våren är på gång!*

*Mitt absolut favoritmotiv att fota ändå, jag tycker vårt stall är så himla vackert, speciellt mot snön!*

*Hönorna ger sig inte ut i snön, men ankorna är totalt obrydda.*

*Fotar nästan aldrig häråt, men det här är ju när man kommer från stallet och går mot vårt hus, och vår groventré .*

*Sommartid slingrar sig en enorm humle mot kortsidan, nu är den nerklippt och bar i vintersolen.*

*Nästan hela stängslet till grismaten har snöat över, och grisarna själva når knapp ovanför snön.*

Så javisst, ett tillfälligt bakslag för våren, men i den här skepnaden gör det mig inget alls! Har bestämt att jag ska ägna hela helgen åt att åka längdskidor, långsamt och länge och med matsäck!!!

Fem snabba

6 mars, 20236 mars, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Känner för att skriva av mig lite men har inget vettigt att säga, så ni får 5 snabba tankar från de senaste dagarna.

I morgon hämtar vi en tuppkyckling av rasen Silverudds Blå till, inte besläktad med de vi har nu. Dels för att få in lite nytt blod inför att vi ska börja (förhoppningsvis) ruva fram lite kycklingar men även för att det är lite lite med 1 tupp på 11 hönor. Den här snyggingen kommer bli svart och jag hoppas att han kommer gå ok att introducera till övriga flocken…

*Det är den svarta i mitten, just nu ser han ut så här…*

*…men han kommer ser ut ungefär så här som vuxen. Snygg va?!*

Jag har klippt mig i ny frisyr – jätteskönt med lite kortare hår! Lite jobbigt att jag inte helt landat i hur jag ska styla det för att inte se ut som en liten badboll dock…. Och blev lite deppig av insikten att jag ser så mycket äldre ut nu i mitt korta hår än sist jag hade kort hår (vilket ju är logiskt eftersom det var typ 9 år sedan jag hade kort hår sist?).

Jag känner mig efter min delvis ”ofrivilliga” paus från träningen en månad riktigt laddad att börja träna igen? Min kondis var ju inte på topp innan och var rent usel nu, men jag känner att det finns liiiite jävlar-anamma i mig nu för första gången sedan utmattningen. Framsteg rent psykiskt om inte annat! Jag hoppas min pepp håller i sig så jag kanske hinner känna att det går framåt fysiskt med.

Det har varit en ganska intensiv men kul dag på jobbet idag, och ett möte med vårt bygg- och fastighetsnätverk gav mängder med energi! Dock blir det ju likt med en sockerkick en dipp en stund efter när man känner hur mycket energi det även tar att hålla i sånt här, men det är jag ju beredd på numer.

*En MASSA otroligt engagerade människor!*

Jag är likt ALLA andra väldigt o-pepp på vintern som kommer ”igen” nu i veckan. Det är en ny dimension av oro nu med för alla djur som ska klara kylan… Grisarna har fått mängder med hö i sitt lilla hus och i hönshuset har vi nu även satt på plexiskivor för fönstren så vi har gjort allt vi kan, men ändå. Det blir kallt för katterna med, de har ingen uppvärmd yta de kan vara på även om vi har öppet till vårt stall tex. Sen ska man ju se till att alla djur har vatten och inte is med… De enda jag INTE bekymrar mig för i kylan är ankorna, de verkar HELT obrydda över vad det är för temperaturer eller väder ute!

*Hönshuset är nu med sista tillägger av plexiglas på insidan helt tätt förutom där vi VILL ha ventilation. Stor skillnad för hönorna!*

Sådär, det var vad som for runt i hjärnan just nu, vad skönt det är att liksom få det ur sig med även om det bara är skitsaker. Kram på er!

Vår snorigaste tid är nu

3 mars, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Och precis DÄR slog det om till vinter igen, vinden vände till nordlig och friskade i ordentligt och slöjmolnen tar den lilla värmen solen ger. MEN – det har varit ett par fantastiska dagar ändå, med lite värme och stundtals riktig vårkänsla ju!

Vi lyckades faktiskt ducka VAB under HELA februari, men 1 mars var det kört och Filip fick förkylning och hosta (absolut inget allvarligt, men en rejäl förkylning helt enkelt). Nåväl, jag har varit tämligen färdig efter vår tripp till Eskilstuna i början av veckan, mest pga restid och att vi inte var hemma förrän runt nio i tisdags, så jag har lite nytta av vabbandes med för min egen återhämtning. Däremot är det ju som alltid så att både mail och ”att göra-listan” byggs på när man är från jobbet såklart.

*Ute vill man ju vara även om man är förkyld!*

I alla fall, Filip och jag hade framförallt en väldigt skön dag i går, vi var ute mest hela dagen. Då var det ju riktigt varmt och gott, och man kunde även sitta och läsa en bok i solen längs med söderväggen utan att frysa. Jag fick lite vårkänslor och gjorde en snabb ”service” på familjens cyklar som behövde pumpas, smörjas och i vissa fall lagas. Sen fick Filip ÄNTLIGEN lust att lära sig cykla på ”den stora cykeln” och jag sprang här fram och tillbaka med honom ungefär en halvtimme – sen lossnade det för honom och nu kan han cykla själv!!! Han behöver lite hjälp igång än från stillastående, inte så lätt här hemma där det bara är grusigt eller lerigt överallt, platta asfaltsvägar finns inte precis inpå huset. Så stolt över honom, och han över sig själv!

I övrigt har vi mest gått runt på gården och letat vårtecken, de är små och få än, men man blir ju glad ändå!

*En daggkåpa som letar sig mot solen under allt gammalt skrufs.*

*Lökar av alla de slag har försiktigt börjat kika fram med.*

*Och till och med små blad i vecken på klematisen i köksträdgården!*

Värsta reklamen

26 februari, 202326 februari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag tänker jag bjuda på en riktig bildbomb, för det har ju varit fantastiskt väder OCH jag har haft kamera + mobil på mig nästan hela dagen. Absolut varning för att det här kommer vara grov reklam för att bo på landet! (Dock ej sponsrat – haha, jag kanske skulle betala mig själv för att göra reklam för att bo så här??)

Det var ju hur soligt och härligt som helst idag, men också ganska kallt. Dessvärre för oss – för vi hade en massa små projekt och sysslor vi tänkt få uträttade under dagen, men allt som har med stängsling, stolpar och gräva fick liksom vänta, det är ju tjäle överallt. Så, vi fick tänka om lite, för ute vill man ju gärna vara i solen. Vi hade en liten gäst idag också, Filips bästa kompis, så vi började med att grilla lite krabbelurer ute.

*Jag fick hjälp av Lukas att fota lite med, kan ju vara kul att själv få vara med på bilderna ibland också.*

*Nygrillade krabbelurer lockar till och med ut tonåringen…*

Vi satte oss i lä vid picknick-kullen och stallet, på stålbänkarna jag fyndade alldeles gratis hos en man som rensade ur trädgårdsförrådet. SÅ bra när man har stora ytor och gärna vill ha en sittplats till hands utan att behöver gå ända till huset… De är lite rostiga, orkar jag så ska jag slipa och måla till dem framåt sommaren – men de funkar ändå så länge.

Sen ville man ju ändå liksom GÖRA nåt – det är alldeles för kallt för att bara sitta still ute, även mot en södervägg. Jag kom på att det fanns ett par gamla döda träd på en av kullarna, så jag letade fram motorsågen och gjorde mig extra fashionabel med looken ”hjälm ovanpå mössa”.

Fler blev inspirerade och Lukas fick en yxa och har härmed huggit ner sitt första egna träd! Inte illa, för det var riktigt hårt trä!

Sen blev det dags att åka och hämta ett lass hö från en dam i området som skulle tömma sitt höloft – gammalt hö, men det funkar ypperligt som bäddmaterial till grisarna och till hönsens reden. Det var dock lite dammigt, så när vi skulle tömma hela släpet så drog jag på mig nästa mundering:

Det var nog bra, för när vi lastade släpet så nös jag som en tok, hahaha… Men alltså, det ÄR så tacksamt när man kan få sånt här och dessutom gratis – de blir av med det de inte vill ha och vi får möjlighet att få sånt vi behöver. Glad blir man då! Filip och hans kompis åkte ”modernt hölass”, alltså i bilsläpet med hö när vi rullade fram det på gården, och hade väldigt roligt med att hoppa runt i det. Kommer absolut hitta hö ända in i kalsongerna där tror jag… Grisarna fick hela huset fyllt med hö och det kan behövas nu när det blir ganska kalla nätter framöver.

Alltså det har varit en fantastiskt dag, jag är sådär skönt trött i kroppen och känner mig lite väderbiten. Än är det för klen sol för att det ska ge några fräknar, men om nån månad eller så kanske det kan komma några. Nu ska jag nog orka med två ganska mastiga dagar i inledningen av nästa vecka tror jag!

Mohikan eller kanske hockeyfrilla?

22 februari, 202322 februari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag tappade lite tråden i fånga februari känner jag, det var en massa ord nu på andra halvan som jag liksom inte fick så mycket associationer till. Och lite tomt i huvudet i övrigt med känner jag, nu kommer lite av den där tröttheten som alltid kommer i slutet på vintern med.

Just nu är det den tråkigaste perioden för många saker faktiskt, det är inte så mycket att fota ute pga allt är dött och visset, och det är ingen snö som skapar vackra landskap. Lika död och vissen ser jag själv ut med så här års, huden är så blek så man ser nästan ut som blåvit lättmjölk och de mörka ringarna under ögonen gör inte direkt nåt för utseendet heller. Tittar jag på mina foton tillbaka i åren så tar jag i princip aldrig några bilder på mig själv så här i slutet av vintern, det blir nog först när vårsolen kan locka fram de första fräknarna och man får lite liv i ansiktet igen.

Inte ens håret vill vara med nu, det är frissigt och elektriskt och känns långt och stripigt. Nä, det är dags för lite förändring, och jag har äntligen fått en hyfsat klar bild över hur jag vill ha det – men jag tänker hålla er på halster lite ändå. På måndag är det dags, på morgonen tack vare att min fantastiska frisör kunde stuva om i schemat då jag med några kollegor kommer åka till Energimyndigheten i Eskilstuna på måndag-tisdag för lite utbildning. Vi ska hjälpa till med rådgivning när företagens elkostnadsstöd ska delas ut och vi ska få utbildning inför detta.

*Nej men nu har jag haft den här frisyren i alldeles för många år?! Den har varit suverän och lätt att variera, men ni får det ändå bli nåt nytt ett tag!*

Så, det är nog en ny frisyr jag längtar efter mest just nu – ja och så lite vårfräknar med då, men det senare lär ju dröja ett tag till…

Muskler

18 februari, 202318 februari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Just i denna sekund är klockan 18:37 och jag tror faktiskt att varenda muskel är trött, passande för dagens inlägg i fånga februari.

Jag och Filip har varit ute i trädgården sedan 09:50 i morse och grejat – det fantastiska vädret gav ju sån otrolig energi och lust att just vara ute. Vintersolen värmer bara ett litet uns, men ljuset och energin är lika välbehövligt som en semla en deppig vinterdag – dvs helt livsnödvändigt. Jag har grävt upp pepparmynta i ett stort land, visserligen är det en favorit hos bin mm på hösten, men jag lovar att odla något som inte sprider sig lika lätt som ersättning till dem. Jag har grävt upp ett gammalt träd som ruttnat i roten, jag har klippt aronia-häcken intill kökslandet och jag har enligt sedvanlig rutin klippt ner lite av fjolårets döda växter alldeles för tidigt. Och det vore väl lustigt om jag helt plötsligt skulle frångå denna rutin, hur skulle trädgården DÅ se ut?

*Köksträdgården ser inte mycket ut för världen just nu, men det blir bättre!*

*Vi har en lååång häck av Aronia runt tomten vilket är mycket tacksamt, men just vid köksträdgården tar den lite väl mycket plats och sol. Bara att klippa ner lite!*

Som ni ser så har jag jobbat på rätt bra, men faktum är att jag ändå inte LYFT eller gjort en enskilt tung ansträngning för kroppen. 4 veckor får jag inte ”styrketräna tungt” efter operationen, men rörelse och lagom ansträngning uppmuntras. Mitt gympkort är pausat februari ut, sen hoppas jag att jag orkar ta tag i träningen igen, även om det kommer bli motigt att ”börja från noll” ungefär. Jag har inte ont nånstans längre om jag inte råkar anstränga bålen för mycket eller i ett konstigt läge och resultaten av operationen verkar av allt att döma bli kanon!

*Jag har haft gott sällskap ute av både små…*

I morgon verkar det också bli fint väder, åtminstone på förmiddagen, och jag tänker att lika mycket tid ska spenderas ute då.

Just nu är jag dock som sagt var riktigt trött, och dessutom åt vi just en kanonmåltid med årets första grillning (revben) och ugnsbakade rotsaker och till det blev det en veteöl, så nu skulle jag utan ansträngning bara kunna luta huvudet bakåt och somna… Vilket såklart skulle paja hela nattsömnen och den har inte varit kanon ändå på sistone pga Filip har strulat (drömt??), så jag vill nog spara vilan till natten.

Hoppas ni haft en lika bra dag som jag!

Hönshuset är (typ) klart!

12 februari, 202312 februari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

I helgen har vi återigen spenderat det mesta av vår tid i hönshuset, nu har det varit med att måla, sätta in ett ”ventilationsrör” (egentligen en bit stupränna) och spackla/foga. Vi hade lite olika färgrester hemma som vi använt upp, tex grundade vi faktiskt med våtrumsgrund pga vi hade det över sedan badrummet, sen blev det vanlig vit inneväggfärg och nederst i ”ank-delen” blev det en liten skvätt våtrumsfärg – det som är beige här på bilden.

Det är lite lägligt ett litet hål ut under väggen ungefär där vi har den lilla plastbacken med vatten, och golvet lutar där, så om ankorna skvätter ut mycket vatten så kan det rinna ut där. På de här bilderna är det inte spacklat/fogat, det arbetet pågår faktiskt just nu.

Nu har vi återigen ett litet ”för-rum” som är avstängt med nät, där kan vi ha hönsmat, spån och annat. Innanför nätet är den smalare ”ankdelen” som syns ovan med, där ligger endast lite halm. Hönorna gillar inte att ha blött om fötterna, men vi vill gärna kunna ha dem i samma hus, så då blir detta lösningen.

*I hönornas del är det nu målat, spacklat och fogat (inte på bilden) och de har fått gipsat tak med, så nu ska det inte finnas några utrymmen för kvalster att gömma sig till sommaren.*

Det som saknas är att vi ska göra sittpinnar till alla hönor (för de som bor nere i växthuset nu ska ju flytta upp hit), samt att vi ska lyfta upp bestå-byrån som agerar värpreden och så att vi ska sätta plexiskivor för fönstren. Det senare får dock vänta eftersom det är lite dyrt – nästan allt annat förutom gipsen är sånt vi haft hemma. Vi passade på i helgen nu när det var lite varmare OCH billig el, då kunde vi köra varmluft i fläktarna och måla, skönt att ha det klart även om övriga hönor inte kommer flytta upp riktigt än.

Vi kan väl ta en liten kik på hur det såg ut från början va?

Nej men lite förbättring kan man nog ana, hahaha! Vi är väldigt nöjda och även om vi inte kommer veta säkert förrän till sommaren att det funkar bra i förhållande till kvalster så kan vi åtminstone konstatera att det är bra mycket bättre miljö där inne nu, det blåser inte så det fladdrar i håret som det gjorde innan…

Tyvärr verkar det som en %&#€ duvhök kom och snodde åt sig en höna nu på kvällen, till vårt stora förtret! Riktigt jäkla surt!

Nu är jag TRÖTT men på ett skönt sätt och tänker parkera mig i soffan. Jag hade verkligen gärna haft SÅ mycket mer ledig tid för att jobba med gården, för det är så otroligt roligt och tillfredställande, men nu är det som det är och man får nöja sig med helgerna.

Morot

2 februari, 20232 februari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Ett inlägg i Underbara Claras utmaning fånga februari.

Jag skulle behöva en morot just nu känner jag. Inte grönsaken (eller ja visst, för all del en sån med) utan något som lockar framåt. Just precis nu känns allt så trögt, vintern som typ inte blivit en ordentlig vinter bara fortsätter sitt vakuum, utan snö är det bara mörkt, kallt och lerigt. Visserligen frusen lera idag, men det är ju inget som lyfter humöret till skyarna heller – även om solen faktiskt gör dagen väldigt mycket mer uthärdlig.

Det känns som hela jag står still just nu. Jag vill ut och greja på gården men det går inte pga fruset och så förstås för att jag har ungefär lika ont i bålmuskulaturen runt ljumskarna och nederdelen av magen som efter kejsarsnittet. Varenda liten rörelse där man använder bålen (vilket ju såklart är typ alla rörelser) så drar och sträcker det i muskler och ligament som blivit tilltufsade. Det gör ju såklart att det står still med min träning med i ungefär 4 veckor, eftersom jag inte får lyfta tungt innan allt läkt ihop och fast. Resten av kroppen protesterar redan mot att inte få röra sig mer, och jag längtar till att kunna träna smärtfritt och utan begränsningar.

Jag skulle behöva komma igång med försådder av tomater och lite blomster, kanske kan jag få tummen ur till helgen. På tal om morot så har jag åtminstone börjat göra en plan för vart jag ska så vad i sommar. Tycker det där med växtföljd är så svårt, inte själva grejen att växla plats men när man tex vill odla rätt mycket potatis så har jag ju liksom inte FYRA stora potatisland som står redo? Och vad ska jag fylla det stora potatislandet med som jag använde förra året? Tycker det är tråkigt och baltigt att för-så, där blir ju såklart moroten att det just ska bli morötter och annat gott som vi kan äta till hösten.

Vi har heller inget roligt inbokat framöver, det är också en typ av morot jag saknar – något att längta till som inte känns lika diffust och långt bort som sommaren. I år blir det ingen semester i någon större utsträckning, vi behöver lägga de pengar som går på lite projekt på gården, och förra året lärde vi oss också att det inte känns så kul att åka härifrån mitt i sommaren när allt är som bäst. Men jag hade inte haft något emot en rolig helg eller dag innan dess, en morot när vintern känns evighetslång och allt står still…

Lite mindre utflykter kommer det såklart bli i sommar med, likt kolmården förra sommaren, men det är ju sånt man kan ta beslut om i farten när man vet om alla är friska och vädret är bra, så det ger heller inget att längta till.

Det värsta ljudet

26 januari, 2023 / LindaG / Lämna en kommentar

Åh herregud, vilken natt… Filip har varit hemma i två dagar och bara varit snuvig, så vi hade planerat att han skulle gå till dagis i dag. Men runt midnatt kom han över till makens halva och tog över, för han hade så ont i magen. I typ två timmar låg han och gnällde och jag låg och kliade på magen och klappade sådär som man gör, halvt i sömnen. Sen vaknade jag VÄLDIGT mycket av ljudet av nån som kräks… Efter byte av sängkläder och sanering av barn så blev det ytterligare ett par ”händelser”, och däremellan låg jag som mest och småslumrade med öronen på spänn. Ni vet hur det är, man ligger och lyssnar efter minsta lilla pip för att snabbt hinna sätta sig upp och dra fram en hink…

I dag har han fortfarande ont i magen och vi är båda sjukt trötta – men fick också assistera i natt såklart, men han sov i Filips rum sen så han fick lite sömn åtminstone. Alltså blir det till att hålla oss hemma nu, den av oss som jobbar gör det hemifrån – ingen vill ju ha någon på jobbet som har ett barn hemma som kräks naturligtvis. Vet inte om jag dessutom håller på att få hans förkylning eller om jag bara är så trött att jag känner mig hängig och snorig, vi får väl se. Just nu sitter vi i soffan och tittar på filmen om Nalle Puh i alla fall, efter ytterligare ”mys” i köket som resulterade i totalsanering.

Hoppas framförallt att ingen annan blir sjuk – och är lite förbryllad över vad han fått det från eftersom han inte varit på dagis sedan i måndags? Huvudsaken är att ingen annan får det med.

Så, det var blev då absolut inget upplyftande inlägg och jag är så trött så jag NOLL inspiration heller. Hoppas lite att Underbara Clara ska köra sitt ”fånga februari”-tema i år igen, det är alltid kul med lite idéer, utmaning och inspiration.