Ensam hemma, föräldraversionen

I morse cyklade Oliver och Lukas till mormor. Jag, maken och Filip tog en lugn förmiddag med en sväng till stadsparken i syfte att låta Filip springa av sig lite, han och Tobbe har nämligen åkt till en gammal kompis i Gamleby nu vid lunch. Ni ser vart jag vill komma med det här va? Jag är alltså alldeles ledig från allt och alla i dag! Ingen som vill ha mat eller uppmärksamhet, bara bara jag. Och jag blev nästan stressad av friheten, ok att man ju kommer ut och får egentid när man tex jobbar eller tränar eller för att man har något inplanerat – men på hemmaplan och helt kravlöst??

Började i alla fall på en stan för att hitta en kjol, men hittade såklart inget till mig men en hel del till barnen. Som vanligt när man är förälder, men det är ju nästan lika kul att handla till dem så kör för det. Plockade med mig en god pokebowl från bryggan till lunch och matchade med en rabarbermojito… Bara för att!

Hade även gjort kallbryggt kaffe i natt så det fick bli en riktigt god iskaffe efter maten med…

Har för övrigt köpt nya soffbord till altanen som jag känner mig väldigt nöjd med, däremot har vi inte fått vårt klinker än… 😕

Att bara vara hemma själv och sitta i solen och läsa en bok, minns inte när det hände sist. Har lovat mig själv att inte tex städa eller så i dag med, det kan vara till en annan gång, i dag ska jag bara göra det jag VILL.

Nu svettas jag snart bort om jag inte slutar ligga i soffan i solen, så det är väl bäst att fylla på med lite vätska. Tur man gjort rabarbersaft! Puss på er ❤

Min smak på godis

Godis äter jag rätt sällan, har väldigt svår för den äckliga söta bismaken som dröjer sig kvar i munnen, men ibland blir jag ändå sugen. Jag och maken har extremt olika smak (som tur är) så jag brukar få ha mina bitar i fred även för honom, även om han är en riktig godis-gris 😉

Jag gillar de bitarna ingen annan gillar – choklad fylld med sprit/likör, vit choklad i små mängder, nougat och så min senaste kärlek – fransk, vit nougat från Kandyz.

Äter väl ungefär så många som är på bilden, sen blir det äckligt 🙈 Nu saknar jag ju inte direkt andra laster som fikabröd och alkohol i olika former, så det är väl för väl att mitt intresse för godis är måttligt!

Tycker det är så intressant med att folk har så olika smak för just godis! Vilka är dina favoriter??

Min smak

Är rätt seg här måste jag säga, dels pga POLLEN och dels efter helgen… Tur det finns folk som hjälper en få lite inspiration då, här är en lista igen, den här gången från Elsa Billgren. Lite annorlunda format på den här!

Min smak på killar
Haha, med tanke på att jag varit ihop med min man i totalt TJUGO (!!!!) år i höst så är det ju på ett sätt väldigt lätt att svara på frågan – för det är ju liksom Han. MEN, kollar jag rent utseendemässigt på tex skådisar mm så faller jag nästa alltid för mörkhåriga, brunögda killar? Dessutom är det oftast själva karaktären de spelar jag gillar, ta tex en blodig och svettig Tom Hardy i Mad Max, mums, men när han är nyklippt och nyrakad? Inte lika het.

Det ska vara lite rufft och skitigt – MEN det måste finnas självdistans och glimten i ögat annars blir det helt platt för min del. Folk som inte tar sig själva på så stor allvar blir oftast grymt snygga oavsett hur de ser ut?

Min smak på mat
För ett par år sedan var jag absolut en köttetarian och älskade just kött. Under min sista graviditet så fick jag en avsmak för kött och den har sedan dess inte bara hållt i sig utan även förstärkts? Jag är inte vegetarian, ibland blir jag sugen på nåt köttigt (älskar tex grillade spareribs) och vi gör gärna rätter med fläsk eller bacon, men just den där stora köttbiten är jag numer gärna utan. Mycket grönsaker med, MEN de måste SMAKA mycket. En sallad på isberg och tomat gör mig mer deprimerad än sugen, så det ska vara en bra smaksättning/salt/dressing på grönsakerna.

Min smak på drinkar
För det första – jag dricker ju alldeles för lite drinkar insåg jag när jag fick den här frågan. Inte för att kunna svara på den, men för att jag blir så himla sugen! Speciellt nu när värmen kommer. Mina favoriter är mojito, caipirinha, en GOD gin&tonic eller väldigt gärna en fräsch syrlig cocktail toppat med äggviteskum (det är min senaste grej, är helt galet sugen på det). Gäller det öl vill jag ha antingen en veteöl eller radler (blandad öl och citronläsk typ) och när det gäller vin dricker jag det mesta om det inte är för torrt och surt.

Fräsch och syrligt! Här en rabarbermojito!

Min smak på kläder
Åh gud… jag lär ju inte gå till historien som någon inspiration när det kommer till kläder direkt. Samtidigt är jag rätt petig med kläder – i den bemärkelsen att jag vill att de ska sitta bra och vara sköna, vilket inte är superlätt när man är lite längre än medelsvenskan. Det finns ju tex vansinnigt många snygga såna där heldressar (overaller heter det ju inte men jag tappade ordet), men det är helt omöjligt när man är lång, midjan hamnar fel och allt stramar på ett högst osmickrande sett. Just nu känns det rätt skönt med jobbarkläder, HELT galet, men mina jobbarbrallor sitter faktiskt rätt bra vilket gör ALLT för känslan. Har oftast vanliga tröjor till, men där får ju oftast hur varma de är styra… Vintertid bor jag ju annars i jeans? Skulle på ett sätt himla gärna lägga både mer tid o pengar på garderob, men känner inte alls att jag kan rättfärdiga det med barn och allt.

Min smak i inredning
För att ändå ha jobbat med inredning så är jag orimligt ointresserat över den senaste designen eller vilka formgivare som är trendiga. För mig är det viktigast att det känns hemtrevligt, som ”mig” och att jag blir glad av inredning! Tröttnar jag gör jag hellre om snarare än att sikta på ”den perfekta, trendiga inredningen”. Däremot är inredning oerhört viktig för mitt välbefinnande, precis som min passform är på kläder, jag måste känna att jag trivs!

Min smak på filmer
Hahaha, har en kompis som tycker jag har VÄRDELÖS filmsmak… Men jag gillar sånt som INTE relaterar till min vardag, vill tex absolut inte se svenska filmer eller dokusåpor. Jag vill ha thrillers, sci-fi, postapokalyps (absoluta favoriten för övrigt), deckare eller något som tar mig någon annanstans en stund. Serier är ju dessutom bättre format än filmer, speciellt när man är sjukt kvällstrött. Jag ÄLSKAR Game of Thrones, bästa serien någonsin, annars är några höjdare tex Handmaids Tale och Sherlock. Kan absolut också roa mig med superhjältefilmerna, men då måste de ha lite humor med, skrattade tex orimligt mycket åt Thors karaktär i nån av de senaste filmerna (och genast blev han rätt sexig med, inte för att han var ful från början).

En av de absolut bästa karaktärerna i GoT – Arya Stark!

Med det vill jag bara önska er en riktigt bra Valborgsmässoafton!

Så coolt!

Wow, kikade in på min statistik här på min lilla blogg och jäklar! Jag har genom åren skrivit inte mindre än 2000 inlägg, haft nästan 82 000 visningar och 51 000 besökare!? Det är ju helt otroligt häftigt, särskilt som jag hade typ 3-5 besökare per inlägg de första åren!

Mina mest besökta sidor är helt klart mina recept och därefter kommer lite mer personliga inlägg där jag funderat lite högt.

Nu skriver jag ju bloggen allra främst för min egen skull, men det gör mig ändå väldigt glad att så många vill dela bitar av mitt liv med mig. Att tänka att mina recept gjort nån glad och kanske att nån tanke eller jobbig situation jag haft har hjälpt någon annan gör mig glad ända ut i tårna ❤ Stort tack till er som kikar in hos mig här, jag hoppas ni vill följa mig även framåt!

Swooosh!

Alltså herregud vad den här veckan gått fort?! På jobbet har det nu varit fullt ös, vilket varit så mycket roligare och trevligare än när man bara väntar på att betongen ska torka! Dessutom har jag varit på utbildning (det var en förra veckan med) så nu har jag liftkort och kan allt (;-) ) om Säkra Lyft. Intressant och galet mycket saker man ska ha koll på!

På hemmaplan springer vardagarna iväg, man hämtar Filip, ordnar med mat, hjälper med läxor, skjutsar till aktiviteter och sen ska alla lägga sig typ… Vi har ju inte jobbat heltid båda två sedan innan barnen föddes så det är ju lite omställning, och tre barn tar en massa tid! Men det är BRA vardagar, vi hinner det vi måste och det är inte superstressigt, det går bara väldigt fort.

Men – veckan är inte slut än! I dag ska jag banne mig på AW vilket känns så himla kul! Det blir en sväng till Småländska kolonin för lite vin, en massa tjöt och nåt litet att äta. Ska bli grymt trevligt!

Dessvärre har jag inte fått min jord än, så mitt trädgårdsarbete står lite still just nu, men det ska å andra sidan vara rätt kallt i helgen så det kanske är lika bra…

År av väntan…

För två år sedan kändes det som en olidlig och orimligt lång tid att vänta, men på måndag är det ändå till slut faktiskt dags!? Självklart är det Game of Thrones jag pratar om…

Jag har någon slags småskalig ångest över det, för lika mycket som jag vill se det, lika ovillig är jag att det ska ta slut… Dessutom FATTAR jag inte hur de ska hinna binda ihop alltihop på bara 6 avsnitt?!?

Hade det bara varit Tobbe och jag så hade vi nog dragit ihop en hel GoT kväll med lite käk, dricka och bara vänner som vill se serien (i tysthet, vissa saker stör man inte i, hahaha), men nu blir det väl snarare bara att få i säng barnen och kanske äta nån liten godbit till ett glas vin i all enkelhet. Inte fy skam heller, men serien är liksom nästan värd mer.

Är du ett GoT-fan? Vad har du för förväntningar/förhoppningar inför finalen?

Gud vad jag längtar ändå!!! Fast med lite ångest med för jag vill inte att Arya dör och om det är nåt den här serien gör så är det att döda av folk 🙈

Någon gång ska ju vara den första

En tanke har sakta vuxit fram i mitt huvud, en tes som jag har svårt att avgöra om den skulle kunna stämma eller ej, men det är i alla fall en teori värd att fundera på.

Jag har ju skrivit att jag för typ första gången i mitt liv inte vet riktigt vad jag vill göra i sommar, att jag inte känt att jag orkat ta tag i och planera semestern. Jag har tänk att det enbart berott på att jag är trött pga nytt jobb och pga all sjuka vi haft i vinter, men kanske finns det även ett annat element med i bilden? Kan det vara så att jag för första gången typ någonsin känner mig nöjd, på det stora hela? Alltså, klart det finns saker som inte är bra, som att jag känner mig ensam och tid för tex träning är obefintlig, men jag har inte längre ett jobb som gör mig deprimerad (även om naturligtvis inte ALLT är bra på nya jobbet). Men kanske är en del av att jag inte känner mitt vanliga driv på fritiden lite vilande för att jag känner att jag får utmaningar och nya kunskaper på jobbet, så det känns inte längre viktigt att fylla fritiden med…? Eller är det kanske bara så att jag accepterat att jag gör det bästa jag kan av mitt liv just nu, att jag kanske lärt mig att vara lite snällare mot mig själv och låter saker ha sin tid?

För ett par år sedan hade jag DÖTT av att inte ha semestern planerad eller av att inte göra nåt särskilt en helg, men nu känns det helt ok.

En helg med en sväng ut i skogen med familjen känns helt ljuvlig, eller som i helgen när vi bara var ute och grejade i trädgården i godan ro, utan stress.

Jag måste nog fundera vidare på det här, men kanske ändå att det är en del av sanningen. Lite knäppt dessutom att känslan av att vara tillfreds tydligen är så sällsynt att det tagit mig typ flera månader att identifiera!?

Nåväl, det här var veckans fundering. Vad är din tanke om att vara nöjd???

En annan vardag?

Det finns ju alltid spam-konton som följer öppna profiler som tex Instagram, men även ens profil på Bloglovin. Ni vet, där sexygirl_753 följer bara för att sälja in sig själv?

Nu har det hänt en lite rolig grej, eller vad man nu ska säga, och det är att en av dessa konton faktiskt verkar läsa mina inlägg sedan ett par veckor tillbaka. Ser framför mig någon tjej som av okänd anledning sitter på sitt rum och försöker sälja in (och sälja?) sig själv, och samtidigt sitter och läser om en ganska trist trebarnsmamma i en medelstor svensk stad som har vardagsångest och funderar på viken typ av potatis hon ska sätta.

På nåt sätt tycker jag att det är rätt roligt att fnula över vad i all världen denna okända människa tänker när hon läser min blogg?

Tycker hon mina bekymmer är fjuttiga, skrattar hon åt mitt liv eller avundas hon det? Varför tycker hon det är kul (?) att läsa om mig? Frågorna är många och svaren är noll och intet…

Men tyst nån gång, människa…

Det var väldans vad många djupsinniga och självreflekterande inlägg det blev här just nu? Kanske det beror på en annan insikt jag kommit fram till nyligen (alltså jag veeeeet, jag är värsta Dalai Lama <— gravt ironiskt), eller i alla fall något som blivit lite mer tydligt på sistone. 

Herregud vad jag pratar mycket när jag är glad?!

I ”vanliga fall” (det är ju sorgligt i sig) är jag kanske inte super-pratglad utan håller mig väl kanske ganska mycket för mig själv. Nu är jag ju fortfarande en introvert personlighet så jag kanske inte bubblar rakt ut till vem som helst – men gud vilket enormt behov av att prata jag får när jag är på gott humör? Då är det som om nån skakat om en flaska med julmust och det nästan pyser över i mig, stackars de som kommer i min väg då för då känns det verkligen som det inte GÅR att hålla inne på den enorma ström av ord som vill ut?! Jag vet inte riktigt varför det blir så, vet att många kanske blir nästan tvärtom och snarare vill älta när man INTE mår bra? 

Här är i alla fall någon som är glad utan att prata en massa! Han är ju faktiskt glad mest hela tiden, det lilla hjärtat!

Så nu vet du, ska vi träffas och fika, dricka vin eller bara umgås när jag är glad så får du vara beredd på att bli överöst av allt som bubblar ur mitt huvud, blir det för mycket får du väl säga ifrån 😉

Hurdan är du? Tyst när du är nöjd eller tyst när du är nere?

Sura listan

Hittade den listan här hos Hej Hej Vardag, och kunde inte låta bli den. Har lite dåligt med tid/ork att hinna skriva här annars just nu känner jag? 

Obehagligaste jag vet:

När man drar med naglarna på sånt där material som en del vantar och overaller är gjorda av, lite som bävernylon? Eller när folks naglar går av i filmer (alltså inte bara spetsen utan verkligen bryts AV från roten)… Brrr. Fick gåshud av att bara tänka på det. 

Absolut inte min killtyp:

Tävlingsinriktade, självgoda människor utan humor och självdistans. 

Det skriker jag när jag blir arg:

Oj, det beror lite på. Är jag RIKTIGT förbannad så kan jag väsa fram ord som jag nästan inte ens kan med att skriva, men oftast blir det väl typ ”helvetesjävlaskithelvete”! Eller på ungarna (händer faktiskt inte SÅ ofta, men ibland så) så blir det oftast ”Men för helvete….?!?!”

Blir arg på:

Orättvisor. När man blir dumförklarad (ofelbart av män) och får lite ”lilla gumman” till sig. Händer faktiskt väldigt sällan som tur är, tror min blick avskräcker innan de kommit så långt många gånger. Jag blir arg på otydliga instruktioner och när man inte får befogenheter för att göra tex sitt jobb. Oh, och blir vansinnig på telefonförsäljare eller gatuförsäljare som ska haffa en ”i farten”. Så orimligt arg på dem att maken oftast går över till andra sidan gatan… Och ja, jag VET att det kanske är det jobb de nu har men jag KAN inte behärska mig då. 

Sämsta bok jag läst:

Jag läser inte dåliga böcker – eller rättare sagt så läser jag inte mer än kanske 20 sidor innan jag lägger ner dem i så fall. Hinner inte läsa alls så mycket nu för tiden som man gjorde förr i världen, men när jag väl läser vill jag helst ha något spännande som får mig att fly vardagen lite. 

Något som får mig att byta radiokanal:

Reklaaaaaam! Allra värst är det 10000 jävla reklamerna för spelsajter, fy fan vad jag blir irriterad!

Sist jag ville ta till knytnävarna:

Tycker jag blir arg lite oftare nu som vuxen än innan, eller så kanske jag har lärt mig låta alla känslor ta lite mer plats nu. Eller så är folk bara dummare nu 😉 Men knytnävarna? Det har funnits såna tillfällen men just nu kommer jag inte på något. 

Sämsta serien/filmen jag nyligen sett:

Gud, vi började kolla på ”Mandy” häromdagen, med Nicholas Cage. Gud vad flummigt pretentiös den filmen var, och den som gjort den hade absolut Tarantino som någon form av förebild. Har jättesvårt för när det ska bli flummigt och ”djupt”, jag tycker bara det känns fånigt många gånger. 

Fulaste plagg jag vet:

Det beror lite på vad man menar – på mig själv så är det typ knytbyxor? Alltså såna där lite vidare som man knyter i midjan, de är jättesnygga på många andra men de ser för JÄVLIGA ut på mig? Tror jag är för stor för såna brallor, tom en kompis skrattade och höll med mig när jag provade i somras. 

Äckligaste drycken:

En riktigt sötsliskig drink, med läsk och nån slibbig likör. Typ som en hemgjord pinacolada med för mycket Malibu…. BLÄSCH!