Idag kunde jag inte stå emot längre. Lockelsen har legat där länge och grott, men tiden och orken har inte riktigt infunnit sig. Men idag fick jag ett mer konkret syfte, så nu har jag gjort det!

Jag har scrappat julkort.

Fantastiskt kul, fast om man tänker efter så har jag gjort det många, många gånger förr, fast mer under benämningen klipp-o-klistra-pyssel. Nu fanns det ju så hejdlöst mycket roligt att köpa, men jag behärskade mig stenhårt faktiskt, och köpte bara några papper och en enda stämpel.

Jag vill ju så himlans gärna visa resultatet, men då blir det ju ingen överraskning när de dimper ner i brevlådorna hos mina vänner, så jag får väl hålla mig tills jag skickat iväg dem. Tänkte faktiskt försöka få iväg dem redan till advent, lite tidigt kanske, men vad katten…

Håller precis på att avsluta en väldigt trevlig helg! Först middag hos mamma och pappa i lördags, med en kvällspromenad till skogskyrkogården för att titta på alla ljus – makalöst vackert!

Idag var Jossan med familj över på middag, en perfekt avslutning på helgen! Finns inget bättre än att sitta med goda vänner, äta god mat och dricka lite vin… Och det känns på något sätt lite extra mysigt så här på hösten med, när man kan tända ljus och sitta och softa, innan man blir alltför trött på mörkret vill säga.

För övrigt så har vi fått vår kamin =) (bilder kommer så fort den är monterad). Nu väntar vi på skorstenen, som förhoppningsvis dyker upp innan nästa helg – då blir det montering och sedan till att ringa sotaren. Hoppas verkligen att allt är uppe och klart tills det är dags för adventsfika i alla fall!

Lukas namnfest-present (den fina pallen från Bonde of Sweden) har även den trillat in (bild kommer typ i morrn när jag orkar dra fram kameran), blev jättenöjd! Den ser väldigt stabil och välgjord ut, och är framförallt väldigt söt!

Har även kunnat konstatera att Lukas får ont i magen när han ätit gröt, känns jättesynd eftersom han äter den väldigt glatt och med god aptit =( Men vi får väl helt enkelt testa lite längre fram igen. Ska låta magen vila någon dag, sen provar vi nog med potatis istället och ser om det ger samma magknip.

Haha, det märks att det var ett par dagar sedan jag bloggade, man får nästan lite abstinens 😉 Men jag måste bara ta upp en helt annan sak jag tänkt på, och det är det här med pensionärer. Det finns verkligen två kategorier – de som ser på barn som störande moment (ev lite läskiga också, om man ser på minspelet hos en del) och de som ser på barn som just det – underbara barn! Älskar den senare kategorien, de som alltid pratar lite med Oliver i affären eller som hejjar på honom när han cyklar. Min mormor var sådan, hon älskade verkligen barn, och varje gång jag ser en liten, snäll, vithårig tant tänker jag på henne. Hon hade alltid tid för oss barn, och ett oändlig tålamod. Är sååå tacksam för att min mamma är en minst lika bra mormor till mina barn! Puss på dig mormor, var du än finns! Och puss på dig mamma – jag vet ju vart du finns =)