Dumma som spån men söta ändå

I dag var det äntligen uppehåll så vi kunde åka och köpa utegips för att klä insidan av hönshuset med. Vi hann komma igång i alla fall och i morgon har vi hela dagen på oss, så förhoppningsvis blir vi klara med väggarna då, talet har vi inte riktigt beslutat hur vi ska göra med än. Jag har tätat de springor som fanns rakt ut, men i övrigt kommer vi inte isolera mellan yttervägg och gips för att minimera risken för fuktproblem främst. Det är ju ett hönshus där åtminstone ena halvan nog är från början av 1900-talet om jag får gissa, och det behöver kunna andas med. Huvudsaken för höns (och ankor antar jag) är att det är dragfritt, kyla är inte så farligt om den inte är extrem och redan nu bör det kännas bättre för dem.

Ankorna är för övrigt himla korkade djur?!? De fattar typ inte var maten är om jag flyttar den lite och har ännu inte fått helt kläm på att de ska gå in i hönshuset innan luckan stänger för kvällen… annars är de väldigt söta och jag hoppas verkligen de kommer kunna bo ihop med hönorna!

Ps, visste ni att enda sättet jag kan se vilka som är hanar är att titta efter den lilla fjädern som är ”krullig” på rumpan, som den lilla svarta ni ser i profil här ovan i mitten.

I veckan kom förresten mina fröer inför sommarens odlingar, testade Fröbanken denna gång och tycker jag hittade mycket fint där! Lite nyheter för mig blev vattenmelon och majrova, några nya sorters tomat och så en slags gurka som heter sikkimgurka och som ska gå att lagra? Just det, kålrot och myskpumpa har jag heller inte testat innan. I år ska jag däremot inte förså mina tomater lika tidigt, dels för att inte behöva ha på element och växtbelysning lika länge (elpris ni vet) men även för att jag ser att vårt tunnelväxthus endast är någon knapp grad varmare än uteluften på natten, även om det rimligen ändå skyddar lite mot nattfrost. Vi får väl se när jag inte kan hålla mig mer!

I morgon ska vi hinna med att fira maken med som fyller år på måndag, idag har jag bakat semlebullar så det blir hemgjorda semlor till fikat. Till middag har han önskat sig risotto, så det blir nog bra. Kram på er, ska försöka fota lite i hönshuset i morgon.

Nyårsdagsprojektet*

God morgon och god fortsättning, hörni! Är ni pigga och glada? Hoppas ert nyår blev precis som ni ville ha det! Vårt blev lugnt här hemma med lite god mat, myskläder för hela slanten, vi lade Filip i vanlig tid pga ingen orkade hypa nyårsafton och hålla oss vakna till 12 och de stora barnen hade spelkväll respektive natt med sina kompisar. Typ som en vanlig fredagkväll alltså, förutom att de inte brukar få spela så mycket – vi kollade till och med på På Spåret jag och maken, så det kändes lugnt och skönt.

Är på gott humör idag känner jag, eller jag är nästan alltid det när jag vaknar. Det är när allt kommer mellan som jag tappar det (dvs typ varje dag) men min grundsyn är absolut positiv och det är jag väldigt glad över. Jag har en insikt jag tänker skriva om lite senare idag, som jag helt plötsligt vaknade med i morse, men just nu tänkte jag skriva om nåt helt annat.

Nu när vi köpt ankorna så är det dags att börja åtgärda hönshuset. Det är säkert typ 100 år gammalt och tillbyggt någon gång längs vägen. Inuti är det en riktig kvalstermagnet med sönderpickade stockar och det är hål rakt igenom fasaden på ett gäng ställen. Hönor klarar kyla men inte drag, vilket är en av anledningarna till att vi har dem i växthuset nu i vinter. Jag vill inte riva och bygga nytt, skalet får ändå stå i säkert 10-20 år till minst, men vi behöver bygga en tät insida. Planen är att vi ska bygga med utegips för att det ska klara ett viss mått fukt, och precis runt där ankorna ska ha mat och vatten klär vi nedre delen med plast för att inte det ska bli blött på gipsen. Skarvar kommer fogas för att inte kvalster ska trivas där och i och med att vi sätter skivor på hela insidan kommer det heller inte dra in överallt. Har debatterat fram och tillbaka för mig själv huruvida vi ska lägga nån isolering mellan skiva och yttervägg, men har nog landat i att vi bara tätar de hål som är rakt igenom fasaden lite, då kommer fortfarande luft kunna cirkulera bakom och vi får *förhoppningsvis* inte mögel däremellan. Det är lite lurigt det där, att täta nåt som stått i evigheter och som luftar sig själv, speciellt när det är ouppvärmt, men jag TROR att denna lösningen kan bli rimlig. Det kommer ju ändå komma in gott om luft genom dörr och hönslucka, så helt tätt blir det absolut inte ändå.

ÄLSKAR att ha såna här projekt. Det är ingen brådska utan vi tar det när vi hinner, men samtidigt bra att göra nu när det inte går att göra direkt nåt alls ute. Älskar att fundera kring lösningar, planera och påbörja – och har tack och lov en make som håller i när min inledande arbetsmoral tryter…. Ja ja, man kan inte vara bra på allt! Det här är ju ett sätt för mig att få utlopp för lite kreativitet, att få klura lite, hitta lösningar av sånt som finns och så – det allra bästa med att bo här på gården!

Så vad har du för planer denna nyårsdag???

*Ja alltså, det här är då inget som kommer bli klart idag, vi börjar bara lite smått. Ingen tidsram, ingen stress, bara när andan faller på!

Djuren på vintern

Vi har mängder med småfåglar hos oss, vilket jag är himla glad för. Jag har till och med lyckats se en domherre en morgon vilket jag blev kanske orimligt glad över – övriga familjen förstod inte alls varför jag var så exalterad, hahaha! Tyvärr verkar våra stora köksfönster så här års ibland vara väldigt svåra för fåglarna att se, så det händer nästan en gång om dagen att nån flyger in i dem. Det här har ju såklart uppmärksammats av traktens katter som gärna sitter och väntar på att gratismat ska ramla ner från himlen, vilket inte är kanon. Är vi hemma rusar vi oftast ut omedelbart när man hör en liten duns, och ibland hinner vi plocka upp fågeln (om den inte dött omedelbart) och rädda den, såsom vi gjorde med den lilla blåmesen här nedan. Den satt snällt still en stund i makens hand och återhämtade sig, innan den flög iväg igen…

Tittut!

I hållaren för vår flaggstång har vi ett hjärta som vi fyller med talgbollar (vilket jag nu lärt mig tydligen inte alls är så bra, men det är ju smidigt), och nu har jag även satt upp ett litet fågelbord (som jag snickrat ihop) där vi ska fylla på med solrosfrön. Det kan tydligen locka till sig domherrar med, vilket är åtminstone en del av mitt mål!

I övrigt så har ju djuren det här bra även vintertid, hönorna har ju en stor ”inomhusyta” på 24 kvm att gå på i tunnelväxthuset och är det minusgrader stöttar vi upp med värmelampa. Snö är de inte vidare sugna att gå ut i…. Och det är faktiskt inte grisarna heller, när det kom snö så höll de sig inne i sitt lilla hus mest hela tiden. Inte lätt att böka i fryst jord heller, så är det snö eller lite tjäle så får vi stötta med mat 2 ggr om dagen istället för 1 som vi gett medan det finns gott om annat att äta.

Jag brukar hälla på hett vatten på spannmålen de får och så får det stå och svälla en stund, tills de dragit åt sig vatten och blivit mer ljumna. Väldigt uppskattat av de små trynena! Likaså blir de ju väldigt lyckliga av lite äpplen.

Inte ens en mörk morgon innan jobbet är det inte särskilt betungande att gå med lite mat till grisarna, även om det är ännu mysigare när man jobbar hemma och kan gå ut när det börjar bli lite ljusare. Sån tillfredställande känsla att se till att de har det bra, och man lägger gärna lite extra energi där. Men med det sagt är det också skönt att de inte KRÄVER så mycket eller måste ha fasta tider för ”aktiviteter”, som det är nu blir det enkelt att få in det i vardagen.

Stina går ju alltid runt i våra fotspår, snö eller ej!

Det är ju bara våra små fjällnära kor som saknas på gården – alltså de två som jag drömmer om, när vi inte jobbar heltid utan har tid att ha kor… Nåväl, kanske någon gång.

Hur klarar man sig utan?

Två av tre dagar på subcontractor är avklarade – idag var det inte heldag utan jag kom hem runt halv fyra. Jag orkar med just mässarbetet förvånansvärt bra, trots att jag klassar mig som introvert (och får panik av att gå på stan i tex julrusning) – men jag är också VÄLDIGT trött efter. Som nog de flesta blir av mässa, i och för sig. Det blir en massa människor man pratar med och söker kontakt med, kluriga frågor att svara på och så bara ansträngningen av att liksom vara trevlig en hel dag, hahaha!

Men SEN – sen sätter jag mig i bilen, lyssnar på veckans avsnitt av Gynning&Berg och åker hem. Av med kostymbyxor, på med utebrallor, ulltröja, jacka och nog mitt bästa köp – mina muckboots. Det är orimligt att något som egentligen är gummistövlar kan vara så sköna, och varma… Över till bonden för att köpa mer spannmål till grisarna, ner och fylla på halm i deras grishus och ge dem lite äpplen. Glada nöff och små svansar som går som elvispar möter mig, och min puls, som går ner till hälften bara jag ser vårt hem, går ner i ett sån långsamt tempo att jag måste stanna och reflektera lite över saken.

Det är en sån markant TYDLIG känsla av återhämtning, trygghet, glädje och icke-stress att jobba på gården – och allra mest med djuren. Jag kan på ett naivt sätt förstå lite hur bönder genom tiderna orkat med sitt hårda arbete eftersom det ger en sådan tillfredställande och avkopplande känsla att greja med djur. Jag har aldrig någonsin varit i närheten av en aktivitet som ger en så direkt avkopplande känsla, och det är ju FANTASTISKT att ha den här hemma, på vår älskade, älskade gård!

Jag är SÅ himla glad över sällskap från gårdskatten! Hon är så kelig och nästan som en hund när hon traskar bredvid och är med i alla aktiviteter som görs på gården.
Dock sällan stilla nog att man hinner fota henne uppenbarligen!

När grisarna fått extra bäddmaterial till sitt boende inför kallare väder, och lite äpplen som extra godis, så går jag över till hönorna.

Växthuset är mycket större och mindre dragit än hönshuset, men det är ett mindre yta om man räknar med deras hönsgård som hänger ihop med hönshuset med. Växthuset funkar kanon att ha dem i, men jag tycker ändå lite synd om dem när de inte kan gå fritt som vi allra helst vill. Samtidigt så bor de säkrare med tanke på fågelinfluensa nu. Jag försöker göra det trevligt och omväxlande för dem, och nu fick halloweenpumpan bli lite både mat och underhållning när den gjort sitt vid entrén.

Det var för typ första gången i höst riktigt kyligt ute, men den korta tiden jag hann vara utomhus innan mörkret kröp på var det ju fantastiskt vackert med höstsolen. Och sen en underbar solnedgång! Önskar bara att det inte var så förbaskat tidigt det blev mörkt…

Trött och frusen efter mässan, men totalt balanserad i själen gick jag sen in och tände en brasa i kaminen i vardagsrummet. Den är SJUKT effektiv, väldigt lite ved värmer upp hela vardagsrummet som ändå är både stort och har högt i tak. Vi har det inte kallt hemma på något sätt, men jag var ändå trött och frusen och INGET värmer lika bra då som brasvärme! Inte ens ett varmt bad skulle jag vilja påstå…

Nu har jag jobbat i fatt mig lite – prioriterade dagsljuset istället för att först gå in och hantera mail mm – så nu tänker jag bara sjunka ner i soffan en stund.

Önskar att ni alla har en aktivitet eller plats som skänker ett sånt totalt lugn!

Vinterbostad för hönorna

I dag har äntligen hönorna fått flytta till sin vinterboning – vårt tunnelväxthus. Vi flyttar dem dit av många anledningar:

  • Minska risken för kvalster genom att byta boplats
  • Det är mindre dragigt i växthuset än i det typ 100 år gamla hönshuset som har stora glipor lite varstans
  • Tanken är att vi ska få igång en varmbädd i hampa-ströet i mittgången som ska hjälpa till att hålla varmt
  • Vi får kanonbra gödsling till jorden i växthuset till våren
  • Vi får en möjlighet att i lugn och ro städa ur hönshuset
  • Vi får en möjlighet att fixa till hönshuset – helst med utegips på väggarna men om inte annat får vi måla med släkt kalk innan de ska flytta in igen med våren. Får se vad ork och pengar räcker till!

Ja, det är alltså många fördelar med att flytta dem – inte minst får de lite omväxling och mycket dagsljus. Jag hade egentligen tänkt röja ner min blodklöver men nu har vi ändå haft en massa täckmaterial till alla land från ängen, så jag bestämde mig för att helt enkelt skita i det och låta hönorna botanisera bäst de vill. På bilden här över har vi inte flyttat in den gamla Ikea-hyllan som agerar värprede ännu, den syns däremot lite här nedanför. Sittpinnarna är centrerade över spånet i mitten och om inte annat borde det gå att få igång en varmbädd DÄR eftersom de skiter mest när de sover.

Det hänger lite belysning i taket som drivs av en liten solcell utanför, den ger lite mysbelysning på kvällen.

Varmbädden (eller djupströbädden) är ett experiment, det SKA tydligen gå att få igång men jag är lite osäker på tillvägagångssättet. Vi får testa helt enkelt! I vilket fall så är min förhoppning att de ska trivas!

Höst på gården

Denna årstid som kommer med ett sånt motstånd men som sedan liksom exploderar av alla vackra färger och blir helt oemotståndlig! För någon vecka sedan var det en sån där fantastisk morgon med soluppgång och dimslöjor över markerna, och jag smög ut med kameran för lite färgprakt.

Börjar man med detaljerna så måste vi pausa vid bladverken på blåbärsbuskarna jag planterade i våras. Nästan så det gör ont i ögonen!

Aroniabuskarna är inte långt efter, det finns metervis med dem här sedan innan!
Som en låååång, vacker och färgglad ram till gården!
Uppe på kullen har vi nu gjort i ordning grillplatsen. Det ser nästan ut som det brinner i lönnar och björkar när solen letar sig upp.
Vid stallet så mallar sig humlen och försöker göra sig märkvärdig.
Tomaterna har vissnat ner och behöver rensas bort. Snart ska jag ta tag i det. Snart.
Nästan allt i trädgården är skördat och avslutat för säsongen, men höst hallonen är galet stora (tjockare än min tumme) och kommer först nu egentligen. Inte lika smakrika som sommarhallon, men oj så vackra.
Vi har dessutom ett par buskar med gula hösthallon, smakar som röda men med en helt annat utseende!
Hönsen är lite missnöjda över att mestadels få hålla sig i hönsgården, men eftersom två blivit offer för duvhöken (iofs INNE i hönsgården pga tidigare glipor i taket) så vill vi gärna ha dem trygga – om vi inte själva är ute, då får de gå ut och frossa i grönt! Tuppen Ture i bakgrunden sköter sig så fint med hönorna.
Det är så kluvna känslor inför hösten, färgsprakande, krispigt men samtidigt lite vemodigt och vilsamt.

Just nu ändrar sig gården från dag till dag, så de här bilderna är redan ”inaktuella” på bara ett par dagar – löven har gulnat ytterligare och mer grönska har vissnat ner. Men oavsett så är det här min allra bästa plats på jorden ❤

När lusten tryter

Ska man vara mer självförsörjande i sin trädgård eller sin gård, så behöver man ju även fortsätta sin odlingssäsong höst och vinter. Men jag orkar verkligen inte, efter juli så är jag typ ganska mätt på odling (tycker inte själva odlingen är så rolig heller, mest bara meckig) och nu när det nästan är oktober så finns det NOLL lust att odla något. Däremot har jag för första gången i min egen odlingshistoria tagit en hel del egna fröer, för att slippa köpa allt nästa år. Det blir ju naturligt på sådant som HAR trivts och vuxit bra här, så jag kommer behöva komplettera ändå för att få lite mer bredd. Jag pillar loss frön i rikligt mängd och lägger i kuvert, vet ju inte hur grobarheten är riktigt. Men ändå, det jag har tagit fröer på är:

  • Dill – fattar inte varför jag inte gjort det tidigare? Plus, det luktar SÅ mycket kräftor om de fröna…
  • Solrosfrön – de blommor som nu vissnar ner kommer hamna hos hönorna som mat
  • Pionvallmo – har också strött mängder över vår äng
  • Kornvallmo – samma här
  • Malva – de få stackars blommorna som blev till inne i ogräset
  • Bovete
  • De tomatsorter jag har som jag tycker blev bäst i år, bland annat Brandywine
Blodklöver

Skulle även vilja få fröer på min blodklöver, får se om jag kan spara nån planta länge nog för att ge fröer. Nästa vår har jag ju möjlighet att odla i växthus och även förodla där, kanske det kan bli lite nytt och roligt då! Önskar lite att jag kunde spara egen sättpotatis med, men har ingenstans att spara dem över vintern (de jag har kvar nu är ännu nergrävda i landet, utan blast) så jag vill inte chansa med dem utan hellre äta de som är bra nu.

Annars är det ganska skönt nu att bara klippa ner och täcka in landen inför vintern. Jag lägger ett tjockt lager av det ”hö” vi slagit från ängen, får se lite om jag kommer ångra det till våren pga det är en del fröställningar i det, men det brukar ändå funka att täcka även med sånt. Blir ett perfekt klimat därunder för tidig vårsådd och såklart blir det bra gödsling till landen. Har två stooora komposter med, med allt jag fått röja bort i år, som jag nog skulle behöva vända. Får se lite om jag orkar med det nån dag framöver… Hönsgödsel blir ju också ett tillskott såklart – bra med eget kretslopp ju!

Har nästan alltid sällskap i trädgården och tycker det är himla trevligt! (Om än inte ALLTID smidigt)

Inne i det nya växthuset är det ännu ganska vackert och fullt med blodklöver, ringblommor och en del tomater (kruka och några små på friland), så än kan inte hönorna flytta in hit. På tal om hönor förresten, en jäkla duvhök har tagit två stycken, nu har vi lagt om nättaket över gården men jag vågar inte ha dem ute fritt just nu.

Grisarna då? Jo de har det superbra och har fått en stor, utökad hage nu på omkring 50 kvm. De bökar på rätt bra, och verkar till min stora lycka tycka väldigt mycket om ängstisteln och dess rötter! Det är ju i så fall EXTREMT lyckosamt då det är ett ogräs som är nästintill omöjligt att bekämpa manuellt… Grisarna har dessutom verkligen tillfört något på gården, den känns så väldigt mycket mer levande nu! Dessutom känns det jättebra att kunna gå ner till dem med potatisskal och annat, dels för att det kommer till nytta men såklart även för att grisarna blir jätteglada! Glupska små töser…

Jag pendlar lite fram och tillbaka i hur och OM vi ska ha får eller kanske bara köra på ett par fjällnära kor istället? (Dexter-kor som jag egentligen vill ha är SVINDYRT och kostar runt 25 000 kr STYCK) Man måste ju inte mjölka dem, om de har en kalv som får dia fritt om jag förstår rätt. I så fall blir det kanske inte mer jobb än att ha får, fast man samtidigt ändå har möjligheten att mjölka någon gång i framtiden om andan och tiden (och nöden?) faller på. Försöker läsa på det jag kan, men det är inte helt enkelt eftersom det finns så himla delade meningar om det mesta. Har egentligen inte hjälpt mig fatta ett beslut alls, utan gör det nästan svårare att veta hur och OM vi vill? (Edit: blir nog för bökigt som det ser ut nu, vi behåller idén att låna får över sommaren istället)

OJ vilket långt inlägg det blev, var visst mycket i huvudet i dag!

Ohyra och baciller

I dag blir ännu en dag hemma med Filip vars förkylning och fula, rossliga hosta inte riktigt vill släppa. Jag har också blivit förkyld, men mest bara ”vanlig snuva”. Vi varvar vila och skärm/bok/korsord med småfix och lek, och jag tar små ryck ute på gården som inte tar så stor insats och tid. Växthusets 3 sista sektioner med plast (det enda som är kvar) får vänta till helgen allra minst, det tar oändligt mycket mer tid än vi räknat med och då är vi ändå händiga båda två. Men – det är ju inte så att man kan jobba ostört med det, utan allt annat ska ju skötas samtidigt så det är inte så konstigt att det tar tid kanske.

Vi hade förstklassig underhållning här hemma när det vackra fältet med korn skördades i går.

Såg förresten nu att det fina vädret som jag trodde skulle ligga över helgen hade bytts till regn och mulen, och nästa vecka blir typ 10 grader kallare än denna?? Hjälp vad fort det känns som det blir höst! Luften är fuktig som bara den, vilket såklart märks på morgnar och kvällar allra mest. Jag är glad att vi i alla fall hunnit måla det mest utsatta här på huset och fönstren, även om det finns ett gäng fönster till som skulle behöva kärlek och färg – det får helt enkelt klara sig över vintern och åtgärdas nästa år. Suck, lite höstångest på det känner jag, jag är inte FÄRDIG med sommaren!

Beskar plommonträdet igår som växer mot spaljé vid stallet. Det har dock 100-tals hål i alla blad så det är helt klart drabbat av någon ohyra, men har varken har tid eller ork att reda i det.

Förra veckan eller helgen, när det blev sådär riktigt varmt och fuktigt, fick vi en explosion av hönskvalster. Mikroskopiskt små suger de blod från hönorna, som kan få anemi och faktiskt till och med dö. Men även om det kom plötsligt och från ”ingenstans” (troligtvis från vilda fåglar, dessa hönor har ju bott hos oss från dag 1 och varit fria från ohyra) så känns det som vi fick åtminstone ner det till ett hanterbart läge genom att fullständigt BADA in hönshuset med kiselgur. Till vintern när hönorna flyttar ut till växthuset så ska vi kalkmåla insidan av hönshuset – att täppa igen springor där är HELT omöjligt då det består av gamla, håliga stockar som är säkert över 100 år gamla.

Annat jag går och funderar över är Filips rum, vi behöver ta ett helhetsgrepp där med förvaring och annat så det blir ett fungerande barnrum. Såna här projekt ÄLSKAR jag, så det är något jag verkligen ser fram emot att göra – men det får vänta till hösten är här på riktigt och allt ute är ”klart” (hahahaha, som om det nånsin blir det, men att vi fått undan det som är mest akut inför vintern åtminstone). Nu ska vi visst leka här, om jag bara lyckas få på den lilla kalsongmannen lite kläder först….

En ögonblicksbild från vardagskaoset här inne. Ska montera hyllor på väggarna och göra lite smarta lösningar – och såklart måla eller tapetsera om i samma veva. Han ska få vara med och välja, såklart!

Av med hans huvud!*

Dagarna går och tröttheten består – pga en massa kassa nätter. Men på hemmaplan rullar livet så sakteliga på ändå (och på jobbet med naturligtvis) och där fokuseras just nu insatserna på att få till bevattningssystem för tomater och grönsaksodling. Däremot har det varit lite drama den senaste tiden kan man säga – vi hade ju tänkt ha 3 tuppar till våra 12 hönor (pga det ska bli en osund konkurrens om det är just två tuppar tydligen) och hade därför sparat en svart, en grå och en vit tupp. MEN – jäkla tuppar springer efter de stackars hönorna och tvångsparar sig med dem och minst en tupp jagar även BORT hönorna från mat och vatten – det är inte alls så man vill att en tupp fungerar. Stackars hönorna vågade sig knappt ner från sittpinnarna de senaste dagarna, så häromkvällen fick vi nog och bestämde oss för att ta bort de två tuppar (tyvärr den vackra svarta och den grå) som var mest besvärliga för hönorna. Tekniskt sett behövs ju inte en enda tupp för att man ska få ägg – då blir det i stället en ledarhöna som tar kommando – men vi skulle ju gärna vilja kunna få egna kycklingar med.

Det hjälper inte att man är vacker om man beter sig som ett arsel…

Så, de två tupparna ser nu ut som vilken köpekyckling som helst fast lite mindre och de ligger nu i kylen och inväntar tillagning. I hönsgården är det nu ett lugn och hönorna har vågat sig ut i hönsgården igen, det känns väldigt skönt! Det är också skönt att känna att man reder ut att ta hand om situationen själv (eller vi två då).

Så, förutom att nacka tuppar så har vi även testat på en annan sak som känns väldigt ”egen gårds-aktigt”, nämligen att slå med lie! Har en hel del ”buskage” med brännässlor som vi behöver ta ner regelbundet och speciellt i värmen är man inte alltid sugen på att dra på sig hela munderingen med röjsåg/trimmer bara för att ta ner dessa. Min tanke var att det kunde kanske funka med en lie – då kan man bara slå där det behövs och det kräver liksom inga förberedelser eller ens skydd, men jag visste heller inte hur bra det skulle funka så ville inte investera i en dyr lie om det inte funkade alls. Fick i alla fall idéen att kolla med grannen och visst! De hade en som kommit med gården när de tog över den, rostig och dan men vi fick låna en och har nu slipat upp den hjälpligt åtminstone – det var ju jättesmidigt och väldigt roligt att testa att jobba med! Funkar ypperligt på brännässlor och tistlar (de senare verkar dock inte dö av det men får i alla fall ingen chans att blomma).

Inser att jag har en del att jobba med när det gäller teknik, hahaha! Men det ger sig nog det med!

Livet på gården fortsätter alltså, och vi tar till oss allt vad vi kan!

*förlåt min galghumor men den underlättar absolut i vardagen. Dessutom kan jag tycka att det är ett passande straff för vilken man som helst som beter sig på det sättet mot kvinnor – eller som får för sig att inskränka en kvinnas rättigheter till exempelvis abort. Tänker inte skriva något eget inlägg i frågan men vill ändå klargöra min syn på det hela.

En summering av veckan

Det är verkligen fullt upp nu – på ett mestadels bra sätt. Undantaget var väl i onsdags när jag upptäckte röda strimmor från mellankillens skrubbsår på handen, och vi fick sitta på jourakuten en stund för att få penicillin – fast först efter det var skolgårdsfest pga första skolgårdsfesten på nya skolan.

Syns inte så bra på foto, men det var tillräckligt för att vi skulle bli inkallade till akuten när jag ringde och pratade med vårdcentralen.

Nya jobbet känns fortsatt himla bra, och även om jag såklart var trött efter en vecka så var jag inte så trött som jag var rädd för – gott tecken!

Annars är det mesta arbetet just nu här hemma på gården, hittills har helgen gått åt till att montera duschväggar i badrummet och göra annat fix där (ett sånt jäkla evighetsprojekt är detta satans badrum – ALDRIG mer!) varvat med att spendera så mycket tid som möjligt ute i vädret som ÄNTLIGEN gett en känsla av sommar! Vi fortsätter dra slingan till gräsklipparen, vi klipper gräset, rensar, trimmar (jag gick i över två timmar i går men det är INTE klart än, vi behöver röja området runt brunnen så vi blir av med brännässlor och åkertistlar (min nemesis).

ÄLSKAR att stora och små barn har ytor och möjligheter att göra i princip vad som helst på!
Trodde absolut vi hade en liten barnpool hemma, men hittade den inte. Det gick ju bra ändå dock!

Söndag förmiddag gick dessutom åt till ett lite mer annorlunda projekt, nämligen att avliva och ta tillvara på de tuppar som är överflödiga. Vi köpte ju dygnsgamla kycklingar (21) och då blir ungefär hälften tuppar – men det är alldeles för många tuppar för en hönsflock och de hade nu börjat slåss och stöka till det, så det var dags att ta ett gäng. Vi lämnar kvar 3 tuppar till de 10 eller 11 hönorna (svårt att räkna dem faktiskt), men vi behövde ändå ta ett litet gäng tuppar. Det är ingen favoritsysselsättning kan vi väl konstatera, men ska vi kunna ha egna djur på det sättet måste vi kunna ta hand om dem, och jag vill heller inte bara ha ihjäl dem och slänga dem – så nu kom Vanja från @Mittparadispajorden (instagram) och visade oss hur vi skulle göra för att till sist stå med en hel kyckling likt den ifrån affären. Stycka köpt kyckling har jag gjort en massa gånger, men det var bra att få handfast visat hur jag skulle ta ur dem och få bort fjädrarna. Nu är det betydligt lugnare och mer rofyllt i hönsflocken, och det känns bra!

Inte helt enkelt att fånga in dem faktiskt…

Idag har vi ett tråk-projekt kvar i badrummet, sen ska vi ta en utflykt till Gränna för att kolla polkagrisar och äta gelato är tanken. Vi FÖRSÖKER sätta oss och pausa med både på dagarna och framförallt kvällstid när vi har kvällssol där vi har vår soffgrupp på altanen – gärna kombinerat med nåt kallt och gott att dricka. Inte dumt! Men det gäller att komma ihåg att pausa med, det är mycket som sak göras och det är roligt det mesta – då blir det lätt att man jobbar på lite för mycket. Förresten, mina tomatlådor är klara med, ska försöka sätta mig och göra guiden till dem idag!

Blev utemiddag i går för första gången, inte så iordningställt men det funkade ändå.
Köksträdgården är visserligen inte i ordning, men grön och frodig – DET är den!

Det blir mest någon form av summering just nu, det blir inte så prioriterat att sitta vid datorn när det är så härligt att vara ute…