Vad vi lämnar*

Så, i går blev vårt hem stylat och fotat inför fotografering. Jag hann börja plocka tillbaka lite grejor innan jag kom på att jag ville fota lite med, men det mesta ser ändå ok ut. Det är ju ändå vårt hem vi ska lämna, ett hus vi älskar och har älskat i alla år, det är ju bara lite mer omgivningar vi vill ha egentligen. Så lite vemodigt känns det allt, med tre barn som vuxit upp här och en hel livstid på ett sätt – och så är det ju så himla fint med! Extra nu när det är helt rent såklart… Håll till godo med lite snabba foton :

Om vi börjar med att kliva in i hallen, den fick jag visst inte så mycket bilder på, men ändå.

Sen kliver vi rakt in i ungarnas allrum, en plats för TV och TV-spel som är perfekt när vi är oense över vad som ska tittas på.

Olivers rum blev väldigt fint med matta och lite prydnadssaker – inget som annars funkar så bra i ett barnrum där det inte städas så ofta och noga av den som bor där 😉

Lukas rum blev också rensat och fixat litegrann…

…och så Filips förstås! Han vill såklart behålla vartenda kudde och sak som tillkommit under dagen 😀

Går man vidare i huset genom hallen sen så hamnar man i vårt vardagsrum och kök, en STOR yta på ungefär 70 kvm bara den. Tur vi får stort i vårt nya hus med!

Från köket går man ut i uterummet (den här bilden blev jag väldigt nöjd med för övrigt, Med vänlig hälsning Hobbyfotografen). Det är inget uterum i vårt nya hus, men det finns ju inget som hindrar oss från att bygga ett om andan faller på om några år.

Går man annars rakt igenom kök och vardagsrum, så kommer man ju till vårt sovrum. Jag älskar det, sedan vi målade om det senast – men vårt nya blir lika rymligt och fint!

Till och med tvättstugan blev superfin! (Mest för att den är städad, hahaha)

Sen har vi ju uteköket och uteplatsen, där KOMMER jag verkligen sakna den klinkrade altanen för den är dels så fin och sen är den så himla skön att gå på med – och lätt att sköta! Det är nog nästan den enskilda detalj jag kommer sakna mest faktiskt.

För övrigt är nu planen att vi förhoppningsvis får ut lite av fotografens bilder innan semestern, under nästa vecka, och sen kommer det bli visning i början av augusti. (Har jag sagt det? Känner mig lätt senil vid det här laget…) Så, känner du någon som vill köpa ett fantastiskt hus med nära till det mesta så är det bara att tipsa!!!

Nu ska jag bara sätta mig på altanen och läsa en bok tror jag, för nu är hela jag så genombröt som man bara kan bli… Misstänker dessutom att hösten kommer bli gräslig – inte så mycket för flytt mm även om det såklart kommer ge en massa jobb, men sen går mitt bygge in i en ny fas och det är sinnessjukt mycket som ska göras.. Men nu låtsas vi inte om det på en stund, ok?

Vi tar många såna här i sommar med va? Och bara njuter av att inte ha några planer alls direkt? Ja, det gör vi… Och vill man inte ta ett glas ensam hemma så är man välkommen hit och få sällskap!

*Vad vi lämnar ja – visst lämnar vi vårt hem och det hem barnen vuxit upp i, men vi lämnar ju för att åka TILL ett nytt hem, med nya möjligheter!

Klart för nu

Åh herregud, vi är färdiga för stunden med husjobb. I dag har vi haft fotografering och jag hoppas att åtminstone några av bilderna hinner komma upp hos Västanhem innan semestern. Det har varit ett jäkla putsande, fejande, bärande och slängande – så fint som huset är nu har det aldrig varit. Dessvärre har det ju varit riktigt skitväder idag, så vi får se om vi behöver ta lite kompletterande bilder framöver, på trädgård och uteplats.

Var är solen, liksom…

Nu blir det en välbehövlig paus med semester som typ börjar i nästa vecka – det blir lite småjobbande i början av veckan men inte (förhoppningsvis) hela dagar. Däremot ska ju allt städas och fixas igen sen till en visning i augusti, och då ska det ju dessutom vara typ tomt i klädkammare, skåp och garage – där vi just nu knött in saker som skulle bort för visning men som vi behöver ha under semestern… Nåväl, det blir något att bita i i slutet av semestern O.o

Vill man förresten se lite halvfula mobilbilder av vårt hus tills västanshems finbilder kommer upp så kan man kolla på mitt instagram – jag har lagt en tråd med händelser i min profil under ”Hisingstorp”. Tanken är sedan att det blir visning ganska direkt efter semestern i början av augusti, såklart med måååånga glada budgivare 😉

I kväll ska vi sätta oss med en flaska prosecco och en god ostbricka, och bara njuta av att huset är fantastiskt fint och rent, och att det mest hektiska arbetet är över!

Jag vill bara ha en kram och nån som säger att allt ordnar sig

I dag har varit en riktig skitdag, och jag har tvivlat på typ allt. Vad fan ska vi flytta för, blir vi ännu mer isolerade, vad vet vi om att ha gård, orkar vi med, och kommer det funka med barnen? Det är inga nya frågor, självklart har jag haft och ställt mig dem innan, men ibland känns allt bara lite övermäktigt.

Vi flyttar ju för att få lite mer frihet, lite mer ytor och lite mer tystnad och natur. Isolerade är vi ju redan nu i mångt och mycket, man hinner ändå aldrig träffa vänner för alla har fullt upp och livet är ensamt. Så är det bara. Vad vi vet om ha gård? Inget, men initialt behöver vi inte direkt heller hantera mer än hus och trädgård – betesmarkerna tänker jag att vi ska kunna låna ut utan några större konstigheter. Och vad fan, vi får väl lära oss, det kommer ju bli misstag såklart men vi lär oss väl av dem med. Orkar vi med? Som sagt, det är ju egentligen huset i första hand vi ska hantera, och hus som hus liksom. Och orka med? Jag vet inte. Kommer det funka med barnen? Det vet vi ju inte. De är jätteglada och sugna på att flytta allihop, även om de kanske inte direkt förstår allt vad det innebär. Lukas är med på att han behöver byta skola (till Ölmstad skola) vilket nog kan bli en fördel med tanke på hur stökig klass han går nu. Oliver kommer jag göra allt för att han ska få gå kvar sista terminen i nian på junedal – det vore ju lite omänskligt annars av skolan, men han vet att jag inte kan garantera det. Nästa höst börjar han ju gymnasiet och då är det ju skit samma. Filip byter ju ”bara” dagis, det borde inte vara några jättekonstigheter såvida inte de har riktigt dålig personal.

Vi flyttar 20 minuter från jobbet, där bussarna går en gång i halvtimmen och det finns en affär runt knuten som har öppet till 22. Det är mycket barn i krokarna har jag förstått, för skolan är typ överfull. Huset vi flyttar till är i jättefint skick och ligger så ofantligt vackert. Marken är PRECIS nätt och jämt stor nog att få kalla fastigheten för ”gård” och är precis så där böljande och fin som jag drömt om, med betesmark och ängar på nästan hela ytan. Trädgården är kanonfin och kommer vara enkel att jobba vidare med – om jag vill.

Jag VET allt det här. Men ibland känns det ändå jobbigt, jobbigt att allt hänger på mig och att det känns som att jag släpar med mig en familj som inte direkt är drivande i frågan. Fan ta mig.

Och alternativet då, att bo kvar? Jo men då ändras ju inget, allt är detsamma och vi kommer ingenstans, hur fint vi än bor. Vi kommer inte vidare med drömmar, vi har inget rätt att önska större längre, vi sitter precis där vi sitter och då kommer vi också att förbli där.

Vet ni vad jag skulle vilja? Jag skulle vilja skapa ett hem på en gård där precis just alla ni som läser detta ALLTID skulle känna sig välkomna. Att man kan messa en tisdag och kolla om man kan komma över – det blir kanske bara pannkakor men det är ju roligare att äta ihop. Ungarna kan leka vart de vill ute, eller gå ut till det extra ”huset” ihop med garaget och hänga, beroende på väder. Vi kan bara hänga en stund, kort eller lång spelar ingen roll, men jag vill att ni känner att ni alltid är välkomna här, för det är ni verkligen. Känn aldrig att ni behöver ta med nåt eller att ni är till besvär, bara titta förbi och njut lite av lugnet, och kanske bara prata en stund. Ok? Jag VET att alla har fullt upp, att du inte hinner för nästan alla jag känner är halvt utbrända och har fullt upp med sitt eget, jag vet att det inte kommer bli som jag skulle vilja för det är inte så bekvämt att bara åka hem till nån så där, men jag önskar ändå att det blev så. DET är det jag önskar mest av allt med det här stället.

På torsdag när fotograferingen är avklarad så sätter vi oss i vårt nystylade uterum och förhoppningsvis känns allt lite bättre än just i dag. Ok?

Glad midsommar!

Min midsommar började med en tripp ner till torget för att köpa sommarblommor till det murade landet, köpte lite fulgubbar med (orkade inte köa till Gigeryds) som ska bli fyllning i en jordgubbstårta. Det och att vi ska grilla hamburgare är ungefär vad vi kommer att göra för att fira, i övrigt blir det mest fixande och städande inför foto och besiktning nästa vecka.

Här ska det ner lite växter! Ps, tomaterna är fantastiska i år!

Vår entré är förresten redan fotad och en ”kommande” blänkare ligger här hos Västanhem! Lite fel i planlösningen dock, glömde kolla igenom hur ritningen såg ut invändigt som jag skickade över, den var från när vi byggde till huset så då var det mest fokus på utsidan.

Även om vi har allt fint och i ordning i huset så är det ju likväl mycket som ska städas och en del som ska plockas bort, tur det är långhelg!

Önskar er i vilket fall en fantastisk midsommar!

Spralligt värre!

Det har gått 4 dagar sedan vi skrev på för huset, och 7 dagar sedan vi var på visning. Hur sjukt är inte det? Det känns som det var en livstid sedan?!

Hemma i värmen i helgen har det varit fullt fokus på att fixa till trädgården, den har legat lite efter pga skitkall vår men vi har ju liksom inte stressat över det – men nu blev det ju helt plötsligt lite mer akut. Det var lagom varmt att stå i solen och gräva jord kan jag säga, tror aldrig jag svetttats så mycket i hela mitt liv, men jag hade gladeligen gjort om det eftersom syftet är att vi ska få en bra köpare (såklart) och i förlängningen då en bättre start i vårt nya hus. Så allt vi gör nu känns bara kul!

Även om det varit galet varmt att arbeta i helgen så måste jag ändå älska värmen, i går var vi i Bunn och badade och det var så varmt att till och med JAG doppade mig!

Jag känner mig så himla lycklig och oväntat lugn – även om det också känns pirrigt med både hus och försäljning. Men ända in i själen känns det som det var rätt beslut och jag minns faktiskt inte när mitt humör senast var så här bra! Har t.o.m känt mig hyfsat pigg trots mega-allergi och sjuk värme, det säger ju en del. Maken oroar sig mycket mer, men när vi fått vårt hus sålt hoppas jag att det känns bättre för honom med. Barnen är svinglada och väldigt taggade på att flytta till vår gård!

Tydligen så har livet runtomkring fortsatt i sin vanliga bana trots att vårt totalt har ställts på ända – om än på ett positivt sätt – och det sägs att det är midsommar på fredag?!? Vi har ju i vanlig ordning inte en plan för midsommar, de flesta har ju traditioner sedan gammalt men det har ju vi aldrig haft, så jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på. Baka jordgubbstårta i alla fall, tror jag bestämt, för det är ju sjukt gott… På torsdag ska jag fira mitt gäng på ”mitt” bygge, jag har så mycket bra folk omkring mig där så det måste ju uppmärksammas såklart! Så det blir nog en bra vecka det här med 🙂

Behöver inte plocka 7 sorters blommor i alla fall, vet ju vem jag älskar och det enda jag drömmer om just nu är gården ❤

Vad är dina planer för midsommar? Är du en sån som har traditioner sedan evigheter eller blir det olika varje år?

Vårt nya hem!

Allra, allra först måste jag verkligen skriva och tacka för alla grattishälsningar och lyckönskningar, jag hade aldrig trott att så många skulle ge oss det och hjälp vad det värmer! Vi har ju som ni vet letat länge, och nu fick jag verkligen en nytändning och sug på att dela hela resan med er! TACK!

Ok, jag är supertrött efter att ha varit och badat med alla tre pojkarna plus Nala – eller ja, jag badade inte själv men ändå. Men jag KAN inte låta bli att visa er huset, det är så fint!? Det blir lite kortfattat men ändå långt inlägg med alla bilder, gissar jag.

Först lite kortfattad info. Huset är byggt 1989 och har byggts runt någon slags gammalt hus’ murstock och kaminer – det är alltså dessa (fungerande) som kommer dyka upp på bilder i kök och vardagsrum. Det finns ett stort dubbelgarage med ett extra rum som lätt skulle kunna bli en egen lägenhet, ett fint stall (vi ska dock inte ha hästar) och en fantastisk trädgård.

Ok, vi börjar med planlösningen, som är himla najs! Det är ett lite ”udda” rum framför ett sovrum, men för oss som ”bara” behöver sovrum till 3 barn och oss själva så kan vi använda det rummet som kontor och pojkarnas spelrum. I övrigt en kanonbra planlösning!

Hittade planlösningen!
Skit, insåg just att jag inte sparat ner planlösningen och alla bilder är borta från nätet, men ni får tomtkartan istället då… Det är området 1:17 som är vårt!

Ok, vi kliver in i hallen, ljus och luftig – dock inte massor med förvaring så här kanske vi får komplettera med garderober någonstans.

Svänger vi direkt till höger så kommer vi in i vardagsrummet, där det är öppet till nock och ca 40 kvm – gott om plats alltså.

Här ser ni den ena gamla kaminen!

Kliver man däremot till vänster när man kommer in i hallen så kommer man till köket – som är HELT sprillans nytt. De som bodde i huset har ärvt en familjegård och flyttade helt oplanerat dit – mitt i en ny köksinstallation. Köket är alltså knappt använt!

Här ser ni den andra, sparade gamla öppna spisen – också den fungerande. Hur fint att ha den i köket?!?!

Efter köket kommer tvättstuga – enda rummet som är lite väl litet, men två förråd intill går nog att använda till att hänga tvätt.

Tittar man sedan på ”utsidan” av vinkeln på huset så är alla sovrum placerade här. Först kommer barnens, och jag kommer skriva vem av barnen som ska ha vilket för det är redan bestämt av dem 😀

Filips rum
Olivers rum
Lukas rum…
…där spelrummet/kontor är precis utanför.
Samma spelrum, med hallen precis utanför.

Insåg just att jag inte är helt säker på i vilken ordning sovrummen låg i huset, men jag TROR att vårt sovrum kom härnäst.

Väldigt rymligt och precis som vårt nuvarande så har den klädkammare och toalett i direkt anslutning.
Tror detta badrummet är det enda som inte är nyrenoverat i huset.

I hallen ligger med ett badrum förresten, med dusch. Nyrenoverad för inte så längesedan.

Har inte lagt in ALLA bilderna från huset, men jag hoppas ni får lite kläm på det ändå! Visst är det superfint? Behöver typ inte göra ett smack förutom att flytta in!

Till huset är det då ett stort dubbelgarage med:

Och här finns då med ett utrymme med typ köksbänkar och en ho samt ett stort rum som man kan göra lite vad som helst av:

Det är ett tillhörande stall, även om vi inte kommer ha hästar så hoppas jag att det i framtiden kan komma till användning för kanske tex får?

Indraget vatten och el.

Sen finns det en jättefin köksträdgård med – eller typ två stora faktiskt. Den ena ser ni på bilden ovan, med en massa vinbärsbuskar. Den andra ser ut så här:

Hur fint?!?

En fin uteplats med, här skulle man kunna bygga ut ett trädäck någon gång. Fast det är också himla fint som det är…

Så, nu har ni fått se vår gård, och kanske förstår ni varför vi blev så upp över öronen kära i detta hem! 7 oktober är det tänkt att vi ska få tillträde, och jag LÄNGTAR!

Nu måste jag gå och lägga mig, så jag inte halkar efter mer med sömnen…

Hjälp, vi har köpt en …gård!?!?

Så fint hus, så välskött, så rymligt, ja alldeles, alldeles underbart! Vi blev så upp över öronen förälskade, det här stället uppfyllde precis vartenda en av våra krav och önskemål.

För en vecka sedan kom den ut, vi åkte ut och kollade utanför direkt. Gården. Den såg så fin ut men vi behövde ju komma in på visning med, och i söndags på väg hem från Tofveryd kom vi alldeles perfekt i tid för den.

Sen började budgivningen i måndags. Vi lade dagens sista bud och hoppet var enormt. Men dag två klev en annan budgivare in, och buden fullkomligt rasade iväg. Den kvällen grät jag i kudden för jag var så ledsen att vi inte skulle få det.

Tänk att jag ska få ha den här utsikten från mitt kök!?!?

Men så tog vi en till diskussion med banken, säkerställde att vi kunde ta det en bit till, och sen till slut lade sig den andra budgivaren. Det här har varit bland de värsta dagarna i mitt liv, själva budgivningen, så galet mycket känslor åt alla håll och kanter!

I kväll har vi skrivit kontraktet och när vi berättade att det var klart för barnen så blev de så sjukt glada, och jag kände ända in i hjärteroten att det här var rätt beslut.

Jag kommer skriva massor mer om detta, men ett tag till hittar ni nog huset här. Lovar att berätta ALLT!

En ganska träffande bild av ett äktenskap ändå…

Här sitter jag i min säng. Bredvid mig ligger en stackars febrig Filip – troligen en reaktion efter vattkopps-vaccin som han fick förra fredagen, de varnade för att det han kunde bli dålig efter ungefär en vecka. Hade dock inte riktigt räknat med hur dålig, och hur fort det kom, för på ett par timmar gick han från helt pigg till runt 39 graders feber och ont hela kroppen. Febern är nästan lika hög än, trots både alvedon och Ipren i kombo, men liknar den här reaktionen såna man kan få av ”vanliga” vaccin bör det inte hänga i superlänge.

En halv isglass ärr det enda han fått i sig sedan frukost…

Hade väl inte exakt tänkt mig vår bröllopsdagsmiddag delad där en sitter med en ledsen Filip och en kastar i sig grillade hamburgare innan vi byts av, men på ett sätt så är väl det med lite talande för de 16 år vi varit gifta. Man kan planera och hoppas, men i slutänden kommer ju såklart barnen först när de behöver det, och vi vuxna försöker underlätta för varandra så gott vi kan. Det är väl just det som är ”hemligheten” kanske, att man kan anpassa sig till vad som krävs och att vi båda ser till att den andre har det bra – då har man det ju alltid så bra man kan ha det!

Förutom det här lite snöpliga slutet på dagen, så har det ändå varit en fantastisk dag, främst för att det bara hux flux kändes som sommar. Vi har alla varit ute heeela dagen i trädgården och grejat lite, nu hettar det lite om axlarna och jag har ett gäng nya fräknar.

Fröken valp har oxå trivts ute idag, så pass bra att hon somnade lite i soffan på altanen ❤

Vi är förresten lite färre i familjen med, från i dag. Vi har pratat ett litet tag om vi skulle göra oss av med hönorna – dels för att underlätta vardagen en gnutta men kanske mest för att det blir enklare att ha ute Nala i trädgården (och de stackars hönorna ska ju inte gå i en liten hönsgård hela tiden bara). Det dök upp ett bra tillfälle när en tjej på Facebook frågade efter tama kycklingar eller höns, så nu har de fått ett nytt hem hos en familj (som redan hade höns och tupp, men inte så tama).

Lev väl, Agda

Det är lite tyst utan dem kucklandes i trädgården, men om vi nån gång hamnar mer på landet så kommer vi nog skaffa både höns och tupp igen.

Väx upp?

Innan jag skriver om själva kärnan i det här inlägget så vill jag förklara en sak känner jag – nämligen om hur jag ser på hemma-projekt och hur det kan funka när jag i övrigt är överstressad. För det kan låta väldigt motsägelsefullt, att jag gärna vill ha ett hemmaprojekt när det redan är för mycket överallt, men faktum är att det är en av de sakerna som verkligen gör mig glad och GER mig energi. Då ska också tilläggas att projekt vi gör hemma är helt lust-styrda och utan vare sig tidspress eller någon annan form av krav på prestation, det är något som fyller på batterierna eftersom jag ÄLSKAR att ha nåt att gå och pilla med. Då får min hjärna vila, den får gå och småfnula på något lättsamt och roligt och händerna får göra något meningsfullt med. Ok, det var väl världens längsta inledning till ett blogginlägg, men jag kände att det var viktigt att tala om hur det här funkar för MIG, eftersom jag annars kan förstå att man tycker att det bara är knäppt att hitta på ett projekt.

Nåväl, till saken. Förra året skulle vi ju byggt ett växthus, men pga både att vi gärna vill flytta ut på landet och pga svindyrt (det enda vi hittade som är i rätt storlek och mot en husvägg var från Willab Garden och kostade skjortan) så blev det aldrig av.

Nu i veckan så satt vi och kikade på nåt program med ett halvt öga, tror det var ”hjälp vi har köpt en bondgård”, när jag kände att fasen, drömmen om ett växthus finns ju ändå kvar där. Hjärnan tuggade långsamt framåt och så kom jag på att herregud, vi har ju just bytt ut en massa gamla fönster på ett hus på jobbet – de fönstren ska ju direkt till tippen så varför inte försöka bygga ett växthus med dem? Så, i veckan hämtade jag ett litet gäng (kommer behöva fler) och tog hem. De är gamla och i ganska skraltigt skick, men jag kommer inte lägga en högre ambitionsnivå på dem än att jag tar bort den färgen som flagnat och fräschar till med lite färg, det kommer inte bli en total skrapning av färg eller något sånt. På de fönster jag tog hem nu är det redan skrapat, vi ska såga av lite kantlister med bara så är de redo för lite färg, så det var inget omfattande underarbete. Man kan säkert göra dem superfina och som nya med att skrapa dem helt rena, men DET är inget jag tänker lägga energi på.

Så, när vi fått hem resten av fönstren (de är inte bytta än) som är mycket större, då ska vi försöka lägga ut dem som ett pussel på gräsmattan för att se hur stort som blir lagom att bygga. Vi kommer göra stommen av tryckimpregnerat virke, så kan vi måla de delar som är utåt nästa år om vi vill. Återigen – ambitionsnivån är att det ska vara kul. Som grund tänkte vi mura upp med Leca-block, för det har jag alltid velat testa att göra och taket det blir kanalplast. Det enda jag behöver lösa är någon form av glasad dörr, sen har vi nog allt vi behöver!

Det känns så kul, både att ha fått lite ork till inspiration och att ha något positivt att fundera på och greja med. Troligen kommer det ta hela sommaren, men vad gör det, det här är ju bara ett tillskott – inget måste.

Förresten, på tal om växter, i uterummet står nu ett gäng tomater och chiliplantor och växer, de kan visserligen stå kvar i uterummet men det hade ju varit extra kul att få ställa dem i ett växthus sedan!

Maxprestation

Ja vilken vecka det här har varit ändå, när det gäller många saker.

Först ut så har ju 3 av 5 varit väldigt förkylda och hängiga, vilket bara det har varit en utmaning. Ni vet när man själv toppar sin förkylning samtidigt som 3-åringen piggnar till och är uttråkad och rastlös? Inte optimalt. Men men, negativt COVID-test och nu är det på sin höjd en mycket mild snuva som återstår, så i morgon är det dagis, fritids, skola och jobb som gäller för alla. Känns skönt, även om det nästan varit skönt att vara så hängig att man inser att det inte GÅR att jobba – det har på ETT sätt ändå blivit lite vila från just jobbet.

Nala har nu varit hos oss en dryg vecka, och JA, jag har absolut tänkt ett par gånger att ”herregud, vad har vi gjort, kan vi lämna tillbaka henne”… Men vi börjar lära oss att hantera hennes mer intensiva bit-perioder, även om mina händer och armar fortfarande ser för jävliga ut. Hon har ändå lärt sig (till nästan 100% i alla fall) att Filip är off limits, och jag är imponerad över att de övriga två inte är rent ut rädda för henne. Det är nog ändå för att hon så uppenbart är glad och exalterad även när hon bits, och för att hon är förbaskat söt när hon sover. Vi börjar lära oss lite hur vi ska gå ut med henne, och även lära oss känna igen när hon behöver kissa – bajsa är enklare. Att hon redan nu sover hela natten underlättar såklart jättemycket, och jag har flyttat från soffan in till min säng – men henne i en bädd på golvet nedanför. Det börjar ändå kännas att hon hör hemma här, att hon fyller ett ganska självklart tomrum, och vi längtar bara lite tills hon inte har sylvassa valptänder längre…

Hahaha, bad maken fota för vi hade det så mysigt i soffan, jag, Filip och Nala. Tyckte ändå jag typ hade kammat mig och fått på mig nästan hela kläder (många t-shirts som gått hädan denna vecka), men när jag ser bilden så ser jag hur sjukt trött jag ser ut. Jobbig vecka, som sagt.

Så den tredje utmaningen denna veckan då, i den mån vi har orkat så har vi funderat och försökt få klarhet i sak efter sak med det möjliga mark-köpet, inte för att det blivit så mycket över för detta. Men, i dag var vi ute en sväng (och lät Nala springa av sig i löplina över åkern, vågar inte släppa henne fritt än) och då passade vi på att prata lite med den ”närmsta” grannen. En av huvudfrågorna på min lista var nämligen hur det är med knott och mygg i och med att det ligger så nära Dumme Mosse, och dessvärre skrattade han högt när vi ventilerade vår farhåga… Det är tydligen mängder med framförallt knott tack vare de kringliggande våtmarkerna, och ska jag bygga hus för närmre 7 miljoner totalt så vill jag ju kunna vara ute och njuta av marken omkring med, så där och då fick vi tyvärr inse att det kommer inte funka. Lite mer flugor och mygg är jag såklart redo för att det är om man flyttar ut ”på landet”, men som sagt, precis intill en mosse så blir det nog mer än vad jag är villig att betala för, så att säga.

Vi drömmer ju ändå fortfarande om att få gå ut på VÅR mark och ha öppet och vackra landskap runt omkring oss!

Så, sjukt jobbig vecka rent mentalt, men samtidigt har vi även haft fördel av att vara hemma så mycket allihop när det gäller Nala, och även om det är en besvikelse att inte just denna tomten var ”vår” så är jag ändå glad över att veta det nu, innan vi lägger ÄNNU mer energi på den. Nu ska jag bara försöka komma ifatt mig på jobbet den kommande veckan, OCH vi ska försöka hitta en fungerande valp-rutin i vardagen. Piece of cake…. (gravt ironisk här)

På ett sätt skönt att det får dröja lite med nytt hus, det känns som jag just nu går på mitt absoluta max och jag presterar det jag kan på jobb, hemma, med barnen och med valp, hade det däremot ändå visat sig vara helt rätt så hade jag aldrig vågat vänta, för så jävulskt svårt det är att hitta mark så får man verkligen ta tillfällena i akt som eventuellt kommer. Nu ska jag sätta mig och … *suck* …. plugga lite betongteknik, vi har tenta om knappt 2 veckor och det är ett sjukt mastigt ämne att lära sig.