Mot mörkare tider

25 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Ok, det börjar ju bli dags att tända ljus och krypa ihop med en god kopp te nu, och därför kändes det ju extra passande när jag fick lite doftljus från AirWick att buzza om (läs mer på Buzzador om vad det innebär). De här är ”AirWick Black Edition” och de är rätt coola, när man tänder dem så tänds även en liten lampa i själva ljuskoppen som dessutom ändrar färg. Så både lågan och själva glaset ger ju ljus 🙂

Jag fick hem två olika dofter, en fruktigare ”Purple Blackberry Fig” och en mer höstig ”Apple Cinnamon” (borde passa perfekt till jul). Har plockat med mig den fruktiga till jobbet med, där den blev populär!

Stresshantering

23 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Som jag har berättat lite kort om så är det lite körigt på jobbet just nu. Främst är det just det här att man ska hålla så många olika mässor och saker i huvudet som gör att det blir mycket, uppgifterna växer mer än de minskar, än så länge, och det är svårt att slutföra saker. Men det känns rätt ok ändå, jobbet är samtidigt jätteroligt, det är ju nu allt händer liksom 🙂

Fast det är klart att det tar lite på en, i fredags kände jag mig totalt osammanhängande och tror att jag svarade ”goddag yxskaft” på allt folk sa till mig, fast som tur var så slog det över åt det mer fnissiga hållet så jag hade rätt roligt ändå. Däremot gäller det ju att balansera saker och ting, jag använder familjen och träningen som stresshantering!

Familjen låter kanske lite konstigt, och visserligen är inte tålamodet på topp, en samtidigt är det liksom så ”enkelt” med barn, om man bara tar sig tid. Idag hämtade jag bara Lukas (Oliver skulle på innebandy och blev hämtad av en kompis) och han fick bestämma vad vi skulle göra. Det blev ”äta pannkakor”, så då bestämde jag att det fick bli på Rosetten på Kålgården. Vi satt nästan själva där, åt lite gott och småpratade lite, han ritade lite i barnhörnan och jag tittade på. Supermysigt och väldigt, väldigt avkopplande!

Gott att äta en hallongrotta i solskenet…

…och kanske bläddra lite i en tidning.

Träningen är ju på ett sätt lite klurigare, det gäller ju inte att man blir stressad över själva grejen att man ska åka och träna med, men om man bestämmer sig för att man helt enkelt tar sig den tiden så är det ju också ett superbra sätt att varva ner på. Kroppen känns skönare och huvudet rensas, så får man energi till att jobba hårt nästa dag med 🙂 Allra bäst är sparringen, det är helt klart nödvändigt att bara fokusera på nuet där! Kom från just sparring nu ikväll, och känner mig hyfsat balanserat, helt klart lugnare och dessutom tämligen nöjd med mig själv. Så även om det kan bli lite stressigt runt om, så tror jag ändå att det håller saker och ting på en vettig nivå – ni ser, jag fick till och med tillräckligt med ro för att blogga en sväng!

Paus

23 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Just nu är det så mycket att hålla iordning på på jobbet att min hjärna inte fungerar alls. Jag återkommer inom kort… Ett par mobilbilder från helgen så länge.

Olivers första kompis som sov över:)

Tja, så här har det sett ut varje kväll ungefär. Älskar
min läsplatta!

Vintershoppat kläder, mest till Oliver.

Nån som somnade i mitt knä när jag satt och spelade.

‘til you drop…

19 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

*Uff*

Nu börjar vad jag tror blir en riktigt rejäl träningsvärk komma krypandes… I går fick jag lite coachning av en kollega (tack!) så jag gjorde drop-set (tror jag det heter) av både bänkpress och stående rodd. I korthet kan man säga att man kör vanliga 3×8, sedan halverar man vikterna och kör så många man orkar, för att sedan ta bort vikterna helt och köra med bara stången tills man inte orkar mer – helt enkelt för att verkligen köra slut på muskeln i fråga. Jättejobbigt men oxå jätteroligt! Och nästan skrämmande hur tungt det känns med bara stången i slutet (den väger ca 20 kg), det går bara inte att få upp den till slut…

Gårdagen avslutades med en oerhört trevlig promenad och fika med en barndomskompis. Det är ju helt perfekt att gå en promenad först, nu när jag alltid står och jobbar så blir jag lite rastlös när jag sitter för länge, och man vill ju gärna hinna prata och tjata i några timmar när man träffas (allt för sällan, som med alla kompisar känns det som). Efter det åkte jag hem och kokade plommonmarmelad – recept och bilder på det kommer förhoppningsvis i kväll!

Lite suddig och dassig bild, men så här ser mitt hår ut nu för tiden
förresten. Klippte mig i måndags, och jag älskar den här frisyren!

Paus

16 september, 2013 / LindaG / Lämna en kommentar

Efter att ha flängt runt som en idiot idag och stressat med jobb, klipptid, träning, hämtning och skyndat mig att få iväg oliver till sin innebandy så blev jag nästan chockad över att inse att jag faktiskt hade 20 min lugn och ro för mig själv innan det är dags för föräldramöte. Firade denna oväntade stund med lite rester av helgens äppepaj och en kopp te – jag har inte njutit så av nåt på länge!

Skön lördag

14 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Idag har varit en ganska skön och lugn lördag, även om vi gjort lite smått och gott. Vi har liksom inte direkt haft nån brådska, så det känns ganska avkopplande! 🙂

Vi har fikat…

Varför inte äta sin chokladbiskvi med kniv och gaffel? Lukas är lite
rolig, oftast äter han bara kanske en fjärdedel av kakan han väljer,
men han ska ändå prompt ha en egen. Inget sockerbegär där inte!!!

…hittat tapeten vi vill ha i hallen, men inte kunnat bestämma oss om garderobslösning…

Ginger Photowall från Midbec, fastnade direkt för den!

….och grejat en del i trädgården. Skönt att få undan studsmatta och lite utemöbler, det kändes lite som det här var sista rycket med sommarvärme.

Känner man att man inte styrketränat tillräckligt i veckan så kan man ju alltid
ge sig på att flytta 1 ton sten eller så…

Nu blir det lördagsmys, med resterande ostar från Göteborg… Mmm….

Lördagsdrömmar

13 september, 201329 september, 2016 / LindaG / Lämna en kommentar

Oj, har visst missat att blogga i ett par dagar! I onsdags skulle jag ju lagt upp en post med en massa bilder från när vi plockade majs, jag, barnen och mormor, men jag har inte hunnit lägga över bilderna från kameran än…

I går kväll var det sparring igen, det kändes lite bättre den här gången, även om det nog till en viss del berodde på att jag körde mot några nybörjare oxå 😉 Men det kan ju också vara ett knep för att känna sig lite duktigare, eller?!?! Idag är det en välbehövlig vilodag, träningsmässigt i alla fall – på jobbet är det fullt ös – och i morgon är det ju som vanligt lördagsträning med fika. Guuuud, jag längtar redan efter baguetten, de är ju så sinnessjukt goda (Rosetten på Kålgården om nån missat det)!

Jag veeeet att jag postat denna bilden innan, men allvarligt – hur
god ser den inte ut?!?!

Varje lördag är det dessutom lite olika fyllningar, så det blir aldrig tråkigt. Bäst att se till att åka till tennisen i tid i morgon, förresten, husvagnsmässan gör ju lätt att det blir lite tjockt i trafiken häromkring.

I kväll är jag gräsänka, så det får väl bli lite myskväll för mig och barnen, och i helgen ska vi nog kolla lite efter tapet till hallen. Jag tycker hallen är ett av de svåraste rummen att möblera och tapetsera, så är det någon som har bra tips så tar jag tacksamt emot dem!

Tack och lov för pannkakor!

10 september, 2013 / LindaG / Lämna en kommentar

Öööööhhh… Nu har jag suttit helt stilla i fåtöljen i lite drygt en timme, och jag tänker inte röra mig ur fläcken förrän jag ska släpa mig in till sängen….

Jag fick nämligen för mig att springa hem från jobbet idag. Det är ju rätt skönt att komma ut lite och rensa huvudet, och dessutom hade jag inte bilen så det kändes som en bra idé. Tills jag började springa, vill säga… Gud vad trögt det gick idag, släpade mig fram (iofs utan att gå) i långsamt tempo utmed hela vätterstranden på ca 30 minuter (5 km) och sen tog det 30 minuter till att ta sig resterande 3 km uppför Dunkehallabacken. Knäna känns ungefär som vattenmeloner och jag är sååååå trött, hade det inte varit för pannkaksmiraklet (dvs jag kände pannkaksdoft mitt i dunkehallabacken och kom på att jag skulle äta det när jag kom hem) så tror jag att jag hade satt mig nånstans mitt i backen 😉 Kan förresten meddela att de pannkakorna, med lite nutella på, kan ha varit nåt av det godaste jag ätit…..

I morgon bitti ska jag göra något jag har tänkt göra vid flera tillfällen tidigare i livet, men då har jag antingen varit gravid eller haft en nyföding (varför jag nu bara kommit på det vid dessa tillfällen vet jag inte), jag ska nämligen till blodcentralen och kolla om jag kan få lämna blod. Eftersom jag inte är spruträdd så känns det bra att få kunna ge något till de som behöver det helt enkelt.

Nu orkar jag inte ens röra fingrarna mer, nu ska jag bara sitta still och helt passivt insupa vad som nu råkar vara på TV.

Duktig-flicka-syndromet

9 september, 2013 / LindaG / 4 kommentarer

Det kan vara farligt att duscha ibland. Eller snarare så tänker jag alldeles för mycket i duschen.

Idag började tankarna med att jag kände mig… liksom vemod efter träningen. De som började träna ungefär samtidigt som jag (och som är typ 10 år yngre) börjar dra ifrån mig nu. Det känns som jag står på en platå, och den eventuella fördelen jag hade av att kunna hålla huvudet lite kallare än ”ungdomarna” (herregud, hur gammal är jag?) räcker inte till nu – de börjar bli både bättre och snabbare än mig. Det känns lite deprimerande, det känns som om jag BORDE kunna hänga med bättre, om jag bara ansträngde mig – som om jag inte gör det redan.

Sen började jag fundera på varför jag tog det hela så hårt, och då kändes det som om det representerade typ hela mitt liv just nu. Alltså inte att folk är yngre än mig, men att jag liksom står still och inte blir bättre på saker i den takten jag vill. Lite duktig-flicka-syndromet, dvs om jag bara gör tillräckligt mycket tillräckligt bra så tycker folk om mig. Men på jobbet hinner jag mest håla näsan över ytan just nu, det är massvis att göra, väldigt väldigt kul saker många av dem, men det känns som jag borde kunna göra dem bättre.

Några tankar i sidled därifrån så funderade jag lite på det där med vad andra tycker. Som resten av mänskligheten så vill jag ju bara att folk ska tycka om mig, men jag är ju inte dummare än att jag inser att nu när jag tex tränar en del så är det bara fler folk som tycker att man är pretto och därmed INTE gillar en. Men samtidigt så mår jag ju bra SJÄLV av att träna, jag tycker det är roligt och rent fysiskt är det ju inte så svårt att förstå att man mår bättre av att träna. Så om jag vill att fler folk ska tycka om mig så borde jag sluta träna och äta en massa skit (som innan), men då kommer jag ju inte tycka om mig själv…

Suck.

Nånstans där kände jag väl att jag hade kört fast i nån slags självömkande träsk – och DET gillar ju inte folk =P

Så nu ska jag äta sämre, träna mindre, må bättre, orka mer, prestera bättre på jobbet, vara mer social, bli mer kreativ och bli bättre på kickboxingen. Tror fan att man blir lite splittrad!!!