Ja alltså, varje beskrivning av leder jag gör blir ju såklart färgad över hur vandringen gick och rent generellt hur man känner sig, så vi kan väl börja med att säga att det här kanske inte kommer bli den mest positiva beskrivningen av denna led. Hur som hur, häromdagen hade vi barnvakt och då passade vi på att gå denna, för oss nya, led i Mullsjö.
Ett tunt, tunt lager av snö.
Egentligen startar den vid kyrkan såg vi när vi gick runt där, men vi startade på samma ställe som vi brukar starta Ryforsleden. Där står det Stråkenleden 8,3 km, men på nätet står det 10 km och det stämmer nog bättre. Från där vi började var leden jättevacker och gick genom gammelskogen. Bra utmärkt och lätt att hitta, med relativt bred stig att gå på – precis som Ryforsleden. Dock går den inte särskilt mycket utmed stråken? Typ nån kilometer bara typ, så namnet är ganska missvisande.
Stråken
I vilket fall, vi gick ett par kilometer och kom fram till Trollsjön, hit var det superfint och mysig skog, med lite rastplatser här och var.
Trollsjön
Men sen? Sen gick ett antal kilometer först utmed reningsverket i Mullsjö, mellan järnvägen och 26’an och sedan in en sväng IN i Mullsjö innan det blev skog igen. Riktigt trist att gå här? Vill jag vandra en led vill jag väl inte gå mitt i rondellen i Mullsjö heller… Och inte utmed ett reningsverk heller. När vi väl kom in i skogen sen var det ganska bökig led att ta sig fram på – bra att veta om man har vagn (ta inte det) eller något annat bekymmer.
Nä, vi kommer inte gå den här leden till fullo igen, men fram och tillbaka till Trollsjön kan jag absolut tänka mig att gå igen.
Nyårsafton kom och gick, för den som är nyfiken kommer jag inom kort uppdatera inlägget nyårsmeny med bilder. I går var mest en slappardag som sig bör, med film och pizza. I dag har vi varit barnfria och passade därför på att gå en led på egen hand, det blev Stråken-leden – men mer om det i ett eget inlägg.
Så nytt år då. Kan vi hoppas att vi får ordning på pandemin i år kanske? Jag vågar i alla fall inte göra några storslagna planer till sommaren känner jag, det är för mycket som kan ändras, så vi får väl se.
Nyårslöften kan ju kännas både fåniga och lite uttjatade, men samtidigt kan jag tycka att det faktiskt ibland ÄR bra med en given tidpunkt att liksom se över sitt liv, att rensa lite i behoven och kanske göra en önskelista. Efter ett par dagars betänketid har jag nog ändå landat i några saker jag skulle vilja jobba mot, under året som kommer…
Jag VILL röra mig mer. Tänker inte sätta några hårda mål som stressar, inga krav och jag tänker fortsätta med att inte räkna eller på något sätt mäta min aktivitet. Det låter kanske lite konstigt, men jag mår bäst då, har jag kommit på, när jag bara gör det som känns bra i stunden. Och att man mår bättre av att röra sig mer känns väl inget som jag behöver övertala någon om. Jag ska passa på att röra mig så gott det går i min vardag helt enkelt, och komplettera med nödvändig övrig träning för att kroppen ska hålla. Kanske lite fler promenader, med en hund?
Jag MÅSTE öva på att inte ta med mig jobbet hem och att inte ta åt mig av det. Det här är så sjukt svårt men jag brukar vara väldigt mycket bättre på det än jag varit det senaste året, det måste bli ändring på det. Har ingen exakt plan här, förutom att jag måste jobba med det. Kanske hitta något sätt att ”slussa ut” jobbet innan jag kliver in hemma, jag vet inte direkt vad men det kan vara en tanke.
Jag VILL sålla mer i ”striderna” med barnen. Jag säger sålla, för att det blir konflikter är ju inget konstigt och ska inte undvikas heller, men nu när jag varit stressad så hoppar jag ju på allt och det funkar inte. Det här är den punkten som jag tror är svårast av de här tre.
Jag ÖNSKAR så att jag får träffa mina vänner mer, men det är kanske inte något som är helt lätt att styra över själv.
Jag har ett par andra mål med, men de är mina egna och hamnar inte här.
Har du satt upp några mål eller visioner för året som kommer?
2020 var inte direkt ett toppenår, utan kanske att det snarare hamnar i botten-ligan. Eller ja, det har funnits höjdpunkter med som lyft året med, och jag har haft sämre år också.
Vi kan väl hoppas att det är ett ljusare år vi har framför oss nästa år?
Som vanligt är det svårt att minnas våren (pga senil gammal tant och det var längesedan), men då höll vi ju ändå på att planera en sisådär 10 dagars semester i Tyskland och hade lite hopp om sommaren. Det var jättekonstigt väder och varannan månad var superfin och varannan var katastrof, det fortsatte ju ända in i hösten. Tyvärr prickade vi ju in vår safaritälts-upplevelse precis i iskalla maj med regn.
Annars var det nog mest odling som upptog tankarna i våras, jag gjorde lite mer ordentliga försök på tomater och annat som behöver förodlas, för det har jag aldrig orkat göra innan. Tänkte nu när det snart är dags igen att jag nog borde vänta lite längre med att sätta tomatfröer – men å andra sidan var det ju precis i lagom tid tomaterna mognade i somras så kanske inte ändå? Sen kom ju Covid och allt kändes konstigt och långt bort i början, det var nog inte förrän efter sommaren det kändes som det kröp närmare för min egen del.
Sommaren lyckades ju såklart hamna mitt i en månad med dåligt sommarväder – i alla fall den månaden då vi hade semester – och semesterkänslan infann sig knappt alls. Bästa var nog när vi fick låna ett sommarhus åt Östkusten till i en långhelg, det kändes mest som semester ändå. Sen kom augusti och räddade väl sommaren vädermässigt, det blev åtminstone lite bad och lite sol.
Men hösten har varit jobbig och fylld med konflikter med barn, det har tagit så otroligt mycket energi. Det har varit fullt ös på jobbet och även fast vi också haft några riktigt roliga perioder där vi skrattat massor så har jag känt mig orolig med, lite omorganisation, covid och allmänt världsläge samtidigt som man ska klara en utbildning har gjort att jag känt mig otillräcklig precis överallt. Det känner jag av än, även en bit in på jullovet, jag känner att min stresstolerans är nära noll, jag har noll energi till att fatta beslut och tålamodet med barnen är inte vad det borde. Inte bra, jag vet. Men jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det heller.
Att vara ute mycket har ändå hjälpt mot stressen, men är det alltför skruttigt väder blir det bara nån promenad och det gör inte lika stor skillnad.
En avsaknad av roliga saker som ger energi har gjort hösten och vintern jobbigare än den brukar vara – inga aktiviteter med kompisar, inga event, inga roligheter inplanerade som kan bryta av vardagen. Det och så avsaknaden av kramar har varit och är jobbigast med COVID.
Vi har ju varit ute massor det här året med, skillnaden har varit att övriga Sverige också har varit det, så det har varit trängsel på våra vanliga leder och goto-platser. Att vi numer allihop är beroende av att komma ut oavsett väder (även om man ju inte tar en långgrillning i ösregn utan kanske som mest en promenad) ihop med ökade möjligheter att arbeta hemifrån och lite annat har ju gjort att vi ändå bestämt oss för att vi vill skaffa en hund. Jag inser att det kommer bli ett ökat stressmoment stundtals, men jag hoppas också på att en hund även ger en avslappnande effekt. Vi är ju många i familjen som kan hjälpas åt med hund och har dessutom två potentiella hundvakter om det skulle knipa, så jag tror ändå på att det kan bli väldigt bra.
En bra sak med det här året har ändå varit att jag faktiskt lärt mig sticka lite, igen.
Jag har lite tankar inför nästa år med, men det får nog bli ett eget inlägg för det blev rätt långt det här. Hur tycker du att året 2020 har varit?
Så, nu har jag nog ringat in ungefär vad det blir för nyårsmeny. Ungefär pga det kan bli lite variationer på ingredienserna, jag tänker att jag får anpassa mig lite efter det jag hittar såklart.
Förrätt: Klassisk råbiff på innanlår, lövbiff eller oxfilé Till den serveras picklad schalottenlök, rödbetschips, dijonsenap, friterad kapris, riven pepparrot, en äggula och lite krasse. Dryck: en ljus lager
Varmrätt: Smörslungad havskatt med vanameiräkor. Till det serveras hasselbackspotatis på sparrispotatis, jordärtskockspuré, rotfruktschips, en hollandaise på brynt smör samt en krispig och grön sallad med vintersallat och kålrabbi och picklad rödbeta. Dryck: Prosecco
Dessert: Hemgjord glass med brynt smör och hackade kanderade mandlar med havssalt. Dryck: mörk rom (tex el Dorado)
Räknar kallt med att barnen äter samma mat som oss, enda tveksamheten är egentligen kombinationen Fisk och Filip som inte alls går ihop, men där får vi kanske bara lägga till nåt. De har dessutom önskat sig nåt av de godaste DE vet att dricka – en alkoholfri ”skumpa” från God Dryck (no 3 närmare bestämt). När jag var gravid fick de smaka den och har inte kunnat glömma den än, så då ska de få den till nyår nu känner jag.
Vilket skitväder det har varit idag. Vi lyckades trots det komma ut på en promenad runt Munksjön (för första gången på flera år tror jag) bara för att få träffa bror med familj en sväng igen, det var VIDRIGT vädermässigt men en höjdare socialt. Efter det gick vi mest hem allihop och degade ner framför varsitt spel, lite extra gött när man kommit in efter en sån runda ute.
Har börjat fnula lite på menyn till nyårsafton, det blir ju bara vi i familjen men äta gott vill vi ju göra ändå. Vill gärna hitta någon ny rolig efterrätt och lutar åt råbiff som förrätt, men det är en del funderande kvar. Har ni några tips? Kan gärna vara lite mer avancerat en dag som denna…
Lite bubbel blir det ju, såklart.
Tänkte sammanfatta året lite med, men får nog vänta med det till i morgon, för nu ska hela familjen (förutom Filip som sover) kolla klart på första filmen av Sagan om Ringen – det är första gången de ser den och det är så kul att se den genom deras ögon typ. Hörs i morgon!
Vi har haft en rätt bra jul ändå, på det stora hela. Julafton gick i en rasande takt vilket resulterade i att det blev lite stressigt att få iordning på maten, men det var bara skönt. Alla blev nöjda och glada med sina paket vad jag kunnat utröna, så det känns med bra. En lång promenad i solen hann vi med oxå, perfekt!
I går fick vi äntligen träffa bror med hans lilla familj, de sover hos mormor som ju nyligen haft Covid och därmed inte smittar, och vi träffades utomhus över en eld i vattenledningsparken, där vi bjöd på varm äppelglögg och saffranskrabbelurer. Så himla kul att träffa dem! Och för övriga familjen var det ju första gången de fick se lilla Elsa, som nu är nästan 4 månader gammal (fast hon sov mest hela tiden i sin vagn).
Eftersom det annars är näst intill omöjligt att hitta på några roliga aktiviteter så här på jullovet med barnen i läget nu, så känner jag mig himla priviligerad som fick möjligheten att ”låna hem” två hundar från Xoloanne i dag igen – en aktivitet som alla verkligen älskar. I dag fick vi låna Zally som vi lånade sist, men även den lilla 5-månaders (eller om hon är nästan 6) valpen Maya som är en naken nakenhund. Hon var så grymt söt och charmig, och ett tag busade hon och Filip i soffan så jag tror båda riktigt kiknade av skratt! Hundarna trivs bra med barnen och barnen bra med hundarna, ingen tränger sig på någon annan utan man liksom bara ”hänger” på ett tämligen avslappnat sätt – även om det såklart inte blir riktigt lika avslappnat som om man har en helt egen hund. Det var fullt upp här hemma, så det blev bara några suddiga bilder med mobilen, men hoppas ni förstår myset!
Precis lagom stor för en treåring!Soffhäng och vila!
Det verkar också vara så att Chili (som vi inte lånade) är dräktig, så nu väntar vi sååå på valpar i slutet av januari! För vad tomt det känns utan hund nu!?!
För att kompensera mina dåliga bilder måste jag bara visa den här bilden på Maya, lånad av Xoloanne!
… är den bästa morgonen. Ungarna leker med julklappar, all spänning och stress är borta och jag kan ta en skål ris a la Malta till morgonkaffet. Mysigt att sitta i ett lugnt hus och få ta i tu med en av mina julklappar – ett wasgij-pussel. Älskar dem och vill verkligen alltid pussla ett varje år. Årets variant fick jag dessutom av O som handlat egna julklappar till oss, så det känns lite extra kul!
Nu ska jag passa på att fortsätta pussla när övriga familjen antingen sover eller leker, men vi hörs nog senare!
Haha, den här julen? Typ allt… Missförstå mig rätt, jag gillar att laga mat, men i år är det nog bara två saker jag gör själv – det är Janssons och Tomtegröt ( och ris a la Malta). Själv hade jag gärna gjort egna köttbullar, men eftersom övriga familjen gillar köpta bättre orkar jag inte bry mig. Vi köper sill, prinskorv, lite lax och rödbetssallad. Eller ja, vi ska göra några få ägghalvor och steka brysselkål, men det räknas ju knappt till matlagning.
Har noll lust och ork till att kämpa fram nån mat som ändå inte föredras av familjen, och själv har jag inget behov eller sug efter julmat direkt. Låter kanske lite trist och kanske olikt mig, men äh, det blir nog ok ändå.
Blev dock så himla glad när jag ser att det ska bli lite sol julafton och juldagen! Tänker att vi drar ut och värmer glögg på en eld nånstans.
Eldvärmd lussebulleOch kanske lite glögg på årets julklapp, stormköket…
Känner mig idag lite extra sugen på en liten valp att gosa med utan några större krav tillbaka. Ja ja.
Jag tycker det är jättemysigt kvällen innan jul, när alla käkar ostar och chark och sitter och umgås hela kvällen, även om det nu oftast är över Bingolotto. Iofs ganska skönt program på så sätt att man inte bryr sig så mycket direkt, man kan bara slökolla med ett öga liksom.
På julafton är helt klart det roligaste julkpapparna, både att ge och att få. Det är ju sååå roligt att ge ungarna saker (såvida de inte agerar som otacksamma skitongar, men det händer i princip aldrig). Man vet ju heller aldrig vad som blir mest populärt ens med de stora barnen, det kan likaväl vara en liten skitgrej jag köpt för att fylla ut lite under granen som den dyra ”stora” julklappen för året. Men i och med att vi firat själva de senaste åren så känns det mest lite tomt och ledsamt. Paketen under granen känns få och dagen är bara lång.
Har nog heller aldrig haft så lite pynt som i år, runt advent brukar jag plocka fram lite stjärnor och smått, och sen brukar det mer juliga med tomtar komma allteftersom, men ingen annan frågar efter det och då har jag inte orkat bry mig heller. Men visst, vi har en gran i alla fall, och den är fin.
Så nä, julen betyder inte så mycket för mig. Gillar nyår bättre som mest fokuserar på lite lyxig mat.
Har för övrigt tjatat på ungarna i ungefär två veckor att vi ska försöka få till ett julfoto-tillfälle, men det har inte blivit av och nu vet jag inte om jag orkar tjöta med. Men vi har ju fått till några under åren åtminstone, kanske kan vi i alla fall få till ett på julafton, när ändå alla har lite finare kläder på sig?
2019201820172016201520152013 eller 2014 kanske?20112010
