I går kunde ni läsa sammanfattningen från första halvan av 2018, här kommer andra halvan!
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Det var en kort sammanfattning av vårt år! Jag håller med Underbara Clara om att man uppskattar de saker man gör mer med en blogg, man lär sig att njuta av de små sakerna och ta tillvara på dem.
Jag vill med detta önska er ett fantastiskt och härligt nytt år!
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Nästa halva av året kommer inom kort.
Tja, det är ju som det är här hemma, Oliver är typ frisk, Lukas har bara lite feber och halsont kvar, men Filip ”peakar” med feber och är riktigt hängig idag. Jag hoppas det är toppen i alla fall, så det inte blir ännu värre. Det är ju jobbigast när han är sjuk, eftersom det är en kamp att ge alvedon och ipren och så går det ju inte riktigt förklara för honom vad som händer heller.
Kontentan av det hela blir i alla fall att nyår kommer spenderas hemma själva, så det blir en lugn dag. Men gott ska vi ju äta i alla fall! Det som är inplanerat är:
Förrätt:
En halv hummer – jag tycker den är godast naturell faktiskt, så vi delar den bara. Den får sällskap av tryffelchips (färdigköpta) med vispad creme fraiche, rom (den vanliga billigare varianten) och finhackad rödlök. Chipsen testade vi i veckan och det är sjukt gott!
Varmrätt:
Grillad anka med potatis- och jordärtskockspuré, serveras med smörstekt endive och eventuellt lite rödvinssås beroende på ork hos Moi.
Dessert:
Här blir det en variant av nåt maken såg på Nyhetsmorgon, nämligen romflamberade äpplen med philadelphiafluff och något krispigt som jag inte riktigt bestämt än. Kanske pistagenötter?
Låter rätt ok va? Till det blir det nån bra film för hela familjen (förutom Filip som jag hoppas somnar i vettig tid) och så tänker åtminstone jag gå o lägga mig tidigt – 1½ vecka av halvdålig sömn pga sjuka barn är inte optimalt för att den här tösen ska hålla sig uppe ända till tolvslaget.
Jag älskar att se vad folk ska äta på nyår, så orkar du får du gärna skriva in din meny i kommentarerna här eller på facebook.
Tänkte återkomma lite senare (eventuellt idag) med en sammanfattning av året i bilder, för den som är nyfiken. Och är ni inte nyfikna så vill jag passa på att önska er alla ett Gott Nytt År!
… Nämligen om det jag skrev om i går, att jag faktiskt känner mig hyfsat nöjd med min insats för familjen nu, om ni minns.
Kanske är det för att jag anstränger mig så hårt mot min bristningsgräns att det inte går mer.
Kanske är det så.
Det finns nog i alla fall inte så mycket mer av mig att dela upp.
En bild från dagens insats för barn nr ett, på Eventlan. Om han tyckte det var nog? Gissa. Om barn nr två tyckte jag ägnade tillräckligt med tid åt honom? Det svarar jag inte ens på. Barn nr tre säger inte så mycket men mår troligen dåligt och kräver ALLT. Maken? Minns inte när jag orkade och hann prata med honom ordentligt.
Så känns det just nu, men i morgon känns det säkert bättre igen.
Kram på er.
Nä nu är jag själv akut trött på att skriva om sjuka barn, så nu snor jag nyårslistan från Underbara Clara!
Gjorde du något 2018 som du aldrig gjort förut? Ja! Sa upp mig och byter bransch, sjukt kul!
Genomdrev du någon stor förändring? Ja, se ovan om nya jobbet (gissar att ni kanske redan är trötta på att jag tjötar om det)
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, två jag står väldigt nära, men till allas stora sorg så klarade sig inte deras dotter.
Vilket datum från år 2018 kommer du alltid att minnas? 30 oktober när lilla Isabelle föds och 1 november när hon går bort.
Finklädd till begravning 😔
Dog någon som stod dig nära? Lilla Isabelle som jag aldrig hann träffa medan hon levde.
Vilka länder besökte du? i och med att vi bilade till Kroatien blev det alla länder på vägen: Danmark, Tyskland, Österrike, Slovenien och Kroatien.
Bästa köpet? Vår nya bil, sen behöll vi ju även den gamla för att kunna pyssla ihop alla aktiviteter. Den är för övrigt på verkstan och lär kosta minst 14000 kr, mindre roligt…
Gjorde någonting dig riktigt glad? Förlåt, men det blir nya jobbet igen.
Saknar du något under år 2018 som du vill ha år 2019? Lite mer möjligheter till egentid står högt på listan nu.
Vad önskar du att du gjort mer? Att vi kommit ut i skogen mer med familjen.
Vi HAR varit ute, bara inte så mycket som jag önskat.
Vad önskar du att du gjort mindre? Vet inte, jag har verkligen försökt göra allt så gott jag kunnat detta året, att slösurfa kan man väl göra mindre men äh, det är ju bara småskit.
Favoritserier från året som gått? The Handmaids tale. Ryser när jag tänker på den!
Bästa boken du läst i år? Eh, har mest läst deckare som underhållning och de är ju bra men kanske inget man tar med sig direkt.
Största musikaliska upptäckt? Är ju ingen stor konsument av musik så inget jag tänkt på.
Vad var din största framgång på jobbet 2018? Att jag sade upp mig 😂
Största framgång på det privata planet? Att jag är nöjd med livet som det är nu och faktiskt ganska ofta kan leva i nuet.
Största misstaget? Just där och då kändes det som ett dumt beslut att bila hem från Kroatien i och med att Filip blev så sjuk att han blev inlagd, det hade iofs inget att göra med att vi bilade just men det kändes jobbigt just då.
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Verkligen båda delarna, jag har aldrig varit så ledsen men även sällan varit så glad.
Vad spenderade du mest pengar på? Bilen… Eller bilarna, en på ett bra sätt och en på ett dåligt med verkstan.
Något du önskade dig och fick? Ett nytt jobb ju!
Något du önskade dig och inte fick? Ja, att lilla Isabelle skulle fått leva.
Vad gjorde du på din födelsedag 2018? Jag var tvungen att kolla bloggen, hade den shoppingdag på stan med vänner och firade lite hemma med familjen, inget speciellt utöver det.
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Ja, att lilla Isabelle levde och att jag inte skulle behöva jobba med en konflikt som är vansinnigt infekterad.
Vad fick dig att må bra? Att få känna att den insats jag gör för familjen faktiskt duger och att kunna njuta av alla barnen på ett sätt jag inte kunnat innan.
Vem saknade du? Nästan oväntat mycket har jag saknat Ida, en vän som fick bort för ett par år sedan i bröstcancer. Hon var alltid klok och jag har saknat hennes sällskap och åsikter vid en massa tillfällen.
De bästa nya människorna du träffade? Nu fick vi ju en massa nya kollegor under året, men sådär lagom till måndagskaffet var det himla trevligt att tjöta med en kollega som hoppades på vinst på travet 😉
Mest stolt över? Att mina barn är alldeles fantastiska! Och faktiskt över mig själv, att jag vågar mig på något helt nytt!
Högsta önskan just nu? Att hela familjen ska bli och kan hålla sig frisk och att det hinner bli lite vila på jullovet med, inte bara besök på sjukhus och vård av barn.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Jag vet inte, egentligen hoppas jag på att få kunna fortsätta njuta av de små sakerna bara.
Inlägget Årssammanfattning 2018 dök först upp på UnderbaraClara.
Ja vad ska man säga om det här jullovet… Oliver är på bättringsvägen och är nästan frisk, men Lukas har fortfarande feber, nu dubbelsidig öroninflammation som dock håller på att läka ut, ögoninflammation samt motsvarigheten till halsfluss fast orsakat av virus istället för bakterier – alltså hjälper inte antibiotika. Dessutom halvsitter jag nu i vår säng med Filip sovande bredvid och fönstret öppet eftersom han för en liten stund sedan fick krupp. Den här gången visste vi lite bättre vad vi skulle göra så vi kunde häva den värsta reaktionen, men jag misstänker att det innebär att han nu fått Lukas virus med, men vi får väl se tills i morgon. Först väntar en lång, lite orolig natt här.
Hoppas ni har det bättre, eller åtminstone slipper vara sjuka!
Vi har i alla fall spelat mycket av barnens nya sällskapsspel, tex super Mario-monopol, tusen gånger roligare än det gamla vanliga!
Det blev en lite haltande jul det här. Dagen innan julafton firade barnen jul hos mormor, då hade Lukas haft feber sedan dagen innan men det eskalerade när han fick ont i örat, så vi fick hämta honom för att kolla om det var öroninflammation. Det var det visserligen, men trumhinnan hade inte spruckit så ingen antibiotika. På julafton började även Oliver känna sig hängig, men hade ingen feber till en början – men framåt kvällen fick även han upp åt 39 grader, så båda de stora grabbarna var och är riktigt hängiga här. Än så länge har vi andra klarat oss, men det är väl bara en tidsfråga, framförallt vill vi gärna hålla Filip frisk känner vi väl.
Men, det var ingen dålig jul ändå, på julaftons morgon kom Filip upp till sin stora julklapp – ett IKEA-kök som vi monterat kvällen innan. Det blev VÄLDIGT populärt och inte ens morgonvällingen fick komma mellan! Har bara en lite halvmörk och suddig bild, men glädjen syns ändå 🙂
Var tvungen att pimpa det med lite självhäftande marmor-folie med, hade jag haft lite mer ork hade jag gärna gjort mer för det är ju så jäkla kul…
Innan Filips middagslur delade vi ut paketen under granen, de stora pojkarna fick lite gott och blandat, men det stora paketet till dem var att de ska få åka på en skidweekend med mig i slutet av januari, torsdag till söndag. Som vanligt så hade man väl hoppats på en glädjeexplosion, men som vanligt så tycker jag att reaktionen ofta blir bättre nån dag senare när de fått fundera på saken. Lukas blev i och för sig spontant väldigt glad, han har pratat om att åka slalom ett tag nu. Själv ser jag oerhört mycket fram emot detta!
Jag och maken bytte bara lite smått, jag fick ett par superfina örhängen och 3 boxar av kökets box, ska bli väldigt kul att se vad den innehåller! Han fick lite parfym och slipsnål mm, vi håller oss lite till vi fyller 40 nästa år känner vi.
Sen var ju bestämt sedan innan att vi skulle gått till grannarna, nu funderade vi fram och tillbaka (med dem givetvis), men till slut kom vi fram till att vi skulle gå över lagom till tomten kom och sedan skulle vi äta ihop, vi hade ändå ingen mat förberedd förutom det jag skulle ta med till dem, så vi var lite illa tvungna i vilket fall. Det blev väldigt trevligt, även om våra stackars barn mest fick sitta och vila i varsin ände av huset, men det blev en ganska tidig kväll, och det behövde nog alla.
I dag är pojkarna fortsatt ordentligt hängiga. Maken är och köper ett till Playstation för julefridens och underhållningens skull, haha, som det kan bli…. Nu ska jag rota i kylen för att kolla vad vi kan tänkas göra till lunch, hoppas ni alla hade en fantastiskt julafton!
Julens jobbigaste är avklarat – att slå in alla paket… Det tar alltid tre gånger så lång tid som jag tror och eftersom man oftast hamnar på golvet för inslagningen så får man dessutom rätt ont i ryggen efter ett tag (eller så är det bara jag som är gammal). Som vanligt känns det inte som så mycket när det ligger där under granen – för att inte tala om hur lite det känns när allt väl är öppnat. Ja, jag vet, konsumtionshets och allt sånt, barnen får nästan bara nödvändiga saker och en riktigt stor, rolig grej, men samtidigt ÄR det ju så kul att ge dem paket… Jag och maken byter bara nåt litet, det är ändå kul att få öppna nånting liksom.
I morgon ska de stora pojkarna till mormor för att fira jul, på julafton sen kommer vi gå över och fira med grannarna efter Filips middagslur – det blir nog jättebra med barn i de flesta åldrar och en avslappnad jul! Ska bli hur bra som helst 🙂 Jag ska bidra med revbensspjäll och sallad, så det ska göras i morgon, annars ska det bli en ganska lugn dag med bara maken och Filip.
Jag hade ju den briljanta idén idag att ta med alla 3 barnen ner på stan för att de två äldre versionerna skulle få gå själva (fast tillsammans) och köpa julklappar, bland annat till julklappsleken. Det var ju en jättebra tanke, för de hade roligt och handlade, men själv befann jag mig mitt i julträngseln med en 1½-åring som bjöd på sitt allra mest förtjusande humör – NOT!
Han VÄGRADE sitta i vagnen, han kastade sig runt och gallskrek så till slut tog jag ur honom innan han skulle kasta sig rakt ner i backen. Sen är ju den här lille extremt självständig, vilket i tex en affär innebär att han skiter TOTALT i vart jag är någonstans och bara går dit han vill. Resultatet var ju att han försvann på tiden det tog för mig att lägga mössan i vagnen (0,2 sekunder). Sen hörde jag hans små steg i gångarna och ett och annat ”tittut”, men det tog mig typ 10 genomsvettiga minuter att få tag i honom.
Behöver jag säga att han inte var nöjd över att inte få springa iväg igen, eller att få plocka i alla saker som han ville? Nej då, då körde vi varianten med gallskrikande barn som kastar sig på golvet. Det hände nog ungefär 37 gånger. Förtjusande… Han är ju dessutom lite för liten för att direkt gå att prata med om det, det är ju bara att bära iväg med honom. Eller bara och bara, försök bära en 1½-åring i vinterkläder som KASTAR sig runt, dessutom kan man bara bära med en hand om man ska få med sig vagnen med den andra.
Tillslut avgjorde jag att nu hade de stora fått handla färdigt, så då tog vi oss till bilen. Jag. Gör. Aldrig. Om. Det. Igen. Har fortfarande hjärtklappning, svettningar och nervösa ryckningar känner jag…
Om ni nu trodde ni skulle få se foton på det här så misstar ni er gravt, däremot kommer här de foton jag gjort julkort av på mina sociala medier. Lyckas man ändå få så pass många vettiga kort så måste de ju visas upp! (notera i-paden i Filips knä, enda sättet att få honom att sitta still…) Sen att vi inte kunde få ihop alla på ett kort är ju som det är, det är inte någon förestående skilsmässa eller så 😉
(Klickar ni på bilderna kan ni se dem större)
Nu har jag landat i soffan med lite god, lagrad rom och en kartong choklad. Den senare fick jag av mina kollegor ihop med ett jättefint armband från Edblads och en fantastisk bukett blommor, blev jätteglad över allt fint!
Skrivbordet är rensat och tomt, mitt passerkort är inlämnat och nu är det helt färdigjobbat på Elmia. Om nästan en hel månad börjar en helt ny del av mitt liv, men först ska vi bocka av jullovet.
De flesta julklappar är färdiga, och de sista ska jag försöka bocka av under morgondagen, sen är det bara lite städning och några få julrätter som ska bli färdiga, så det känns lugnt inför julen. Inte för att det inte brukar vara det, det var längesedan jag hade några stora ambitioner med högtider tycker jag, nu för tiden tar vi det väldigt lugnt vilket är himla skönt!
Vill bara passa på att säga att om någon känner sig ensam så är man varmt välkommen hit på en kaffe nån dag, vi är rätt ofta hemma, och julen kan kännas extra jobbig när nåt jobbigt händer, vad det än må vara. Vill också ge en stor kram till er som har det jobbigt på andra sätt just nu, även om det känns otillräckligt. Ta hand om er allihop!
