Ah, morgon och inga direkta planer för vad som skulle hända idag, mer än att Oliver skulle på kalas vid 12. Så, frågade ungarna om de ville hänga med till gymmet och vara i barnrummet och det ville de gärna (bakdag idag där dessutom så det lockade en hel del). Bara att göra sig klara då eller? Satte mig på golvet med båda två och försökte mycket pedagogiskt förklara att det skulle bli en mycket roligare dag om alla hjälpte till idag, för Lukas del innebar det mest att han inte skulle springa iväg någonstans och för Olivers del att han skulle försöka ha en trevlig attityd till skillnad från det tonårshumöret han är på rätt ofta nu. Japp, båda ungarna lovade att hjälpa till….. eller hur….

Ca en halvtimme senare än planerat och med mycket besvär anlände vi till träningen. Fine – jag lämnade in ungarna och tränade. Skönt, kände mig ganska irriterad, dels pga morgonen och dels pga att det varit så trögt på sistone, så jag körde på extra hårt. Var så där trött efter att jag knappt kunde sminka mig eftersom armarna skakade så – då ringer vår snickare och upplyser mig vänligt om att plåtslagaren kommer i början av veckan och sätter upp plåtar och stuprännor, så det kan ju vara lättare att komma åt att måla vindskivorna nu innan? Mycket bra tänkt, jag tackar, lägger på och hämtar ungarna. Stressar för att lämna Oliver på kalaset (vi var ju sena redan från start), sen åker jag och Lukas och köper färg. Hurra – han är på sitt allra busigaste humör och springer såklart iväg och trycker och pillar på ALLT han inte får. Jag försöker fokusera för att köpa rätt färg, svär lite för mig själv för det blir inte så billigt, köpte färg för ca 5000 kr och då har jag ändå bra rabatt.

Bygget fortsätter i alla fall i rask takt. Men det är väl bara för att inte jag är direkt inbland i det.

Ok, vidare till XXL där jag ska byta storlek på ett par skor jag köpte till Lukas i veckan. In, springer efter honom bland 2000 pers, lyckas fånga honom och tvångsmäta foten. Japp, måste byta storlek, hans fot har växt 3 cm sen jag mätte sist och alla skor han har i nuläget är troligtvis alldeles för små. Ok, ut igen, skynda upp till IKEA för att springa in och köpa några korvar till mig och Lukas. Han äter i baksätet och lyckas så klart smeta ut ketchup i halva bilen.

Hämta Oliver, hem och förbereda för att måla. Barnen studsar studsmatta, och hinner slå sig mot varandra 3 gånger innan jag ens hinner byta till målarkläder. Får spader och förbjuder dem att hoppa ihop, pratar på nytt med dem, inte lika pedagogiskt den här gången, och ber om lite hjälp så jag kan måla vindskivorna (dvs att de inte ska bråka med varandra). Mmm, jag hinner väl inte ens börja innan jag får dela på dem igen.

Lite lagom jobbigt att måla när armarna är som gelé, dessutom får jag springa upp och ner för stegen ett gäng extra gånger pga att Lukas kastar sand på Oliver, Oliver tar Lukas grejor, Lukas cyklar iväg, Oliver skjuter bort sina bandybollar och 5000 andra skäl. Är MILT sagt irriterad nu.

Ok, har till slut målat färdigt, när Lukas vänligt påpekar ”mamma färg i håret”. Ok, in och kolla. Japp, jag har vid nåt tillfälle när jag målat insidan strukit emot en bräda med håret och har nu färg i HELA bakhåret. Mycket färg. Hurra.

Fixar mat – lax o matvete. Lukas äter bara laxen, jag orkar inte bry mig så jag ger honom chips till. Oliver tar 1h 10 minuter på sig att äta upp en miniportion och när han är färdig så är jag så irriterad att jag bara har lust att slå sönder något. Kanon.

Inser att jag MÅSTE dammsuga och torka golvet, dels är det gräs och sand i hela huset, sen lyckades jag i morgonens stress dessutom tappa både först flingor och sedan även marmelad över halva golvet, så nu fastnar strumporna så fort man går där. FAN.

Ok, färdigstädat. Haha, ja eller hur, för under tiden jag städat så har båda ungarna dragit fram ALLA sina leksaker och spritt ut på golvet och lyckas dessutom få varandra att gråta och skrika hela tiden.

Så nu sitter jag här, och har ignorerat dem helt en halvtimme, för allas bästa. Om 5 minuter tänker jag lägga dem, sen kommer jag ta ett gigantiskt glas vin och dö på soffan.

Länge leve svensson-livet….