Lukas

Med anledning av det stora som hände i dag – Lukas sa ”jag älskar dig” för första gången till mig alldeles själv, dvs jag hade inte sagt det till honom först, så tänkte jag skriva lite om honom nu.

Han är nu 2 år och 10 månader, och verkar äntligen ha lämnat *ta i trä* den senaste trotsfasen bakom sig till stor del. Han pratar mycket och länge, och i långa meningar, även om uttalet är lite luddigt ibland. Han älskar att leka med sin storebror, som tyvärr inte alltid är så förtjust i att ha med lillebror när han leker med kompisar (som han nästan alltid gör). Dessutom leker han just nu väldigt bra själv, långa stunder kan han hålla på att rada upp bilar, stå i lekstugan, vara i lek-köket eller hoppa studsmatta själv, nöjd och glad och ständigt pratandes 🙂 För övrigt så är det roligaste han vet att spela på min telefon, så därför tror jag att en i-pod touch blir en utmärkt födelsedagspresent…

Han älskar att cykla på sin cykel med stödhjul, och att sparkcykla på sin 3-hjuliga sparkcykel. Däremot är han ganska opålitlig här, vi har flera gånger fått hämta honom när han lämnar kvarteret för att cykla till lekparken eller affären, så nu för tiden har vi cykel och sparkcykel inlåsta.

På dagis är han också väldigt nöjd och glad nu, han vill fortfarande göra saker på sitt eget sätt, men han blir inte tjurig och skriker för att få som han vill nu (utan han gör det bara med ett leende, vet inte om det är bättre eller sämre egentligen??? 😉  ). Det är lätt att lämna honom och han skuttar glatt in, och han blir glad när man hämtar honom.

Han vägrar att gå utan blöja och har absolut ingen lust att sitta på pottan – vi trodde det skulle vara på G för ett par veckor sedan när han kissade på pottan flera gånger under en helg, men sen hade han visst ingen lust alls att fortsätta med det… =/ Nattetid sover han oftast riktigt bra, ibland med nån period runt 11-snåret där han kan vara ledsen, men det brukar gå över ganska fort.

Bäst av allt (enligt mig) är att han är otroligt kelig, jag får mängder med pussar och kramar, och hjärtat smälter ju som mjukglass i solsken när han tittar på en med en sån där dyrkande blick som man bara kan få av små barn (och kanske hundar ibland 😉 ). Och – som han sa i morse – så älskar han mig! =D

Man kan sova som en liten bebis även om man nästan är 3 år!

Grilltillbehör

Ibland blir man ju lite trött på de vanliga ugnsbakade grönsakerna, eller potatissallad, ris, pasta eller vad man nu brukar ha till maten oavsett om den är grillad eller inte. Nu har jag fått en ny favorit, jag hoppas att jag inte kommer föräta mig på den innan grillsäsongen tar ordentlig fart bara, varsågoda!

Matvete à la Linda
Koka matvete (ni hittar det vid bulgur-hyllan, eller möjligen där det finns mjöl) enligt beskrivningen, men med bara buljong istället för salt. 5 dl vatten = en buljongtärning!
Under tiden rör ni ihop den här dressingen (lagom till 6 portioner matvete):
Saft från en citron eller 2 lime
saft från ca 3 cm riven ingefära
1 finriven supersolo vitlök
Finhackad chili eller ca 2 tsk sambal oeleg
½ tsk honung
ca ½ tsk salt
svartpeppar
Vispa ner en äggula
Vispa ner ca ½-1 dl olivolja i en tunn stråle. Äggulan gör att det blandar sig bättre. 
Häll dressingen över matvetet när det är varmt, men dra bort det från plattan först. Äggulan gör att det blir krämigt, lite som risotto. 
Jag gillar att göra en sallad av det här, och blanda ner tex avokado, körsbärstomater och mango (salladsblad blir lite tråkiga när man blandar ner dem så det är godast att ha bredvid). Blir det dressing över är den sjukt god att ringla över salladen med…
Det här blir ju rätt bra fart i, så jag brukar ta undan matvete till barnen innan jag rör ner dressingen. 
Gott att äta både varmt, ljummet och kallt!

Bäst att njuta så länge det varar!

Det är lite motsägelsefullt på ett sätt, ju mer vältränad jag blir desto mer ointressant är det att tex träna och äta rätt just för utseendets skull. Oftast är det ju kanske åtminstone till en viss del för utseendet man börjar, men nu känner jag mer att jag vill utmana mig själv – jag vill kunna springa snabbare/längre, jag vill bli starkare, jag vill bli bättre på kickboxing.

Ja, det är ju inte HELA sanningen, jag kör ju tex mitt ”project ass”, men det är liksom inte viktigt på samma sätt, jag står inte framför spegeln och suckar eller känner mig obekväm. Jag tror det här kan vara första gången i mitt vuxna liv som jag känner mig ganska tillfreds med hur jag ser ut, jag vet att vissa saker går inte att ändra på och det har jag accepterat, och att andra saker, som rumpan, går att ändra på själv.

Jag märker att jag blir lite entusiastisk i att få andra att träna med, men det grundar sig verkligen inte i någon illvilja eller tyckande att nån ser ut som de behöver träna, jag vill bara att folk jag tycker om ska må lika bra som jag gör nu. Det är lite som när man äter LCHF, men vill liksom gärna dela med sig av fördelarna med det till andra, just för att man mår så bra av det själv, förstår ni hur jag menar?

Och bara för att fira att jag känner mig bekväm i min kropp nu, så ska jag och mamma gå och göra våra fötter sommarfina idag – verkligen välbehövligt efter en lång vinter med fötterna i kängor och stövlar! Jag är tyvärr urkass på att ta mig tid med sånt, jag prioriterar helt enkelt inte det, men just när man ska börja använda öppna skor så blir det ju lite intressant igen 😉

Den enda före-bild jag tänker visa på mina fötter 😉 Snart ska de bli
fria efter en lång vinter!

Klättring

Igår var det äntligen dags för Johans födelsedagspresent – 2 timmars utomhusklättring. Vi grundade med lite fantastiskt god lunch på Bergströms Kök & Butik i Gränna (nere vid hamnen) och pojkarna åt glass (maken och min bror alltså).

Sen åkte vi till Brunstorps gård där vi träffade vår klätterinstruktör. Vi hade en bergsvägg på ungefär 10 meter att klättra på, och vi började ganska snart ta tiden så vi kunde tävla lite mot varandra 😉

Jag har aldrig tidigare varit på Brunnstorps gård såvitt jag kan minnas, men det var ofantligt vackert där!
Det var en ganska enkel vägg, men det tog ändå ett par gånger upp och ner innan man fick till rätt teknik. De första varven tog ca 3 minuter att komma upp, men när vi hade klättrat i 2 timmar så vann jag med en tid på 34 sekunder!
Vi fick låna klätterskor, de fäste ju hur bra som helst när man väl kom på tekniken! 
Födelsedagsbarnet  kom tvåa med 36 sekunder:-) 
Inte så jättehögt, men man vill ändå gärna inte ramla ner…

VI hade fantastiskt kul, och eftersom vi bara var 3 st så hann vi klättra ganska många gånger var. Det här är en sån där sak jag så otroligt gärna skulle vilja göra mycket oftare, får jag någon gång lite pengar över så ska jag gå deras 4-dagars kurs för 1.600 kr. Jag har älskat att klättra så länge jag kan komma ihåg och det hade INTE blivit mindre roligt på ”äldre” dar!

Visdomsord

Jag vet att JAG har skrivit om det förr, men jag hittade en väldigt bra artikel som handlar om kvinnor och träning. Här är ett litet utdrag:

Jag vill inte bli för stor. Jag vill inte ha för mycket muskler. Jag vill inte bli för vältränad. Jag har en nyhet för dig, kompis. Som kvinna är du chanslös. Du har det inte i dig. Du kommer aldrig bli stor. Få mycket muskler. Eller bli för vältränad. Som kvinna har du dålig produktion av det manliga könshormonet testosteron. Och allt du har lärt dig om träning har varit fel. Tyvärr, stumpan!

 Läs resten av artikeln HÄR!

Nu ska jag hämta barnen, sen blir det ett litet extrainsatt kickboxingpass – första på typ 10 dagar nu, så jag får väl gå ut lite lugnt. Wohooo, superfredag!

Sommarläsning

Haha, jag var nog lite trött när jag skrev rubriken igår….

Nu är jag rätt trött med, så jag tänker snart gå och lägga mig och läsa lite tror jag, speciellt som maken kollar hockey (klagar absolut inte på det för det är extremt sällsynt). Min läsplatta fungerar helt suveränt, har hunnit med 4½ bok sedan jag fick den för två veckor sedan – det har blivit en del Jack Reacher, och just nu skrattar jag gott åt Stephanie Plum i bok nr 16 av Janet Evanovich. Det är en av mina favoritserier, inget avancerat eller djupt på något sätt, men lättläst, spännande och väldigt, väldigt roligt! Perfekt när man bara vill ha lite verklighetsflykt en stund.

Har även fått tag i en fantasyserie som jag läst till hälften (det har varit väldigt svårt att få tag i de böckerna här i sverige) av Robert Jordan, den blir bra att läsa på semestern för den går nog loss på en sisådär 4000 sidor eller så. Sommar är ju även synonymt med deckare, men just nu har jag inga uppslag på bra sådana – är det nån av er som har det?

På tal om sommar så kändes det ju ÄNTLIGEN som om det skulle kunna bli sommar, från 10 grader i går till 20 grader idag! Superskönt, jag passade på att gå hem från jobbet – eller rättare sagt upp till stadsparken där jag anslöt mig till familjen som var där och lekte. Jätteskön promenad, men jag förvånades lite över att det var nästan tomt på hela vätterstranden, trots sol? Konstigt…

NU ska jag sova, gonatt!

Receptfritt recept för bättre humör

Visserligen har jag faktiskt fått tillbaka lite ”röst” allteftersom dagen har gått idag, men det är ändå 4 dagar sedan jag kunde kommunicera på något vettigt sätt – dessutom har jag träningsabstinens – så idag på eftermiddagen kände jag mig trött, rastlös och tämligen tjurig. Receptet på att bota det? En promenad runt munksjön med påföljande fika med den här underbara människan :

Dessutom den enda människan jag umgås med i vuxen tid som känt mig sen jag var liten. Det ger upphov till vissa intressanta, pinsamma och underhållande konversationer 😉

Gud så välgörande det är med en stunds tjejsnack ibland…!

Tidigare idag försökte jag ta vitsippebilder igen, men med tanke på att jag bara får ca 20 sekunder på mig innan uppmärksamheten sviktar så blir det inga sådär klockrena resultat…

Gaaaah vad svårt det är att få båda två att bli bra på samma bild….

Nu ska jag faktiskt gå och lägga mig, har inte fått sova en hel natt på över en vecka (och man är ju inte riktigt van vid det nu längre), Lukas har växtvärk och Oliver har mardrömmar just nu, verkar det som. God natt!

Träning, kost och att leva

Idag är första gången sedan i lördags som jag kan frambringa någon form av ljud när jag pratar – äntligen! Men jag ska fortsätta vila rösten och prata så lite som möjligt, så det försvinner helt.

I vanliga fall när jag bara är lite förkyld så styrketränar jag ändå, men det här sitter ju ner i luftrören så det känns inte som någon bra idé. Det är ganska lätt att känna efter med, gör något mycket lätt ansträngande (typ spring uppför en trappa) – om hjärtat bankar hårt efter det så ska man nog inte anstränga sig mer (det här är min egen metod, inget vetenskapligt utan bara lite tanke bakom).

Nåväl, även om det är frustrerande att inte få träna och kroppen är rastlös så har jag liksom ändå landat i att det är inte så farligt. Jag har hittat min nya livsstil, med styrketräning och kickboxing, och om den nu får vänta en vecka så är ju inte det hela världen. Det är lite av en uppenbarelse, jag har varit så rädd att ”komma av mig” innan att varje avbrott har känts som ett misslyckande. Och vid det här laget VET jag att jag inte börjar leta ursäkter för att ”slippa” träning i onödan – så som jag gjorde förr.

Jag har liksom landat i en bra livsstil nu, både med kosten (lite utrymme för förbättring här iofs) och med träningen. Min kosthållning är helt klart påverkad av allt det jag lärde mig av att äta LCHF, framförallt snabba, förädlade kolhydrater har liksom försvunnit från menyn. Men jag är inte en LCHF’are ändå, till frukost på jobbet blir det oftast en fralla – med riktigt smör och  mycket pålägg. Lunchen blir LCHF – jag hämtar ganska ofta mat på Scandic eller Racketcentrum, och då går det lätt att välja bort kolhydrater. Det som är svårast/tråkigast är målet på kvällen – barnens middag. Här är det jättesvårt att få bort barnens favoriter (som går att laga på ingen tid alls) pannkakor (visserligen med dinkelmjöl, extra ägg och ekomjölk), blodpudding (ok, jag gillar det oxå) och korv i alla former. VAD i hela friden ska man servera istället??? De älskar lax, och grönsaker, men det blir ju liksom ganska dyrt med om man ska byta ut ”billigmaten” mot bra råvaror varje dag… SVÅRT!!!

Sen ger jag mig dessutom lite friheter på helgen, jag får ta en croissant om jag vill, eller fika en gång. Eftersom jag tränar så pass mycket så känner jag att kroppen snabbt förbrukar de kolhydraterna, och det gör att det är lätt att INTE äta onyttigt resten av veckan. Jag är ju inte ute efter viktnedgång heller, utan vill ha något jag kan leva med som känns bra (nådde min målvikt för en månad sedan och har stannat där).

Mina fasta träningsrutiner ser ut ungefär så här: styrketräning 3-5 gånger i veckan (på lunchen och på lördagsmorgonen), och sedan 2-3 kickboxingpass (kvällstid). På det här sättet påverkar jag inte familjetiden särskilt mycket, det är ju bara kickboxingen som stjäl i väg mig på kvällstid – måndag, torsdag och söndag.

Note to self: Glöm ALDRIG bort hur bra du mår efter ett träningspass!!!

Och fan vad bra man mår! Kroppen får bra mat, själen får lite fika, och jag känner mig stark och i bra form. Det här skulle man ju fattat för länge sen, när det var trögt att släpa sig ur soffan, man fikade 2 ggr/dag och inte orkade göra någonting… Nu orkar jag hur mycket som helst i jämförelse!

Oj, vad mycket text det blev. Det kan dessutom säkert låta pretto med, men strunt i att läsa då 😉 Om jag i framtiden faller i från min nuvarande livsstil så vill jag gärna påminna mig själv om att det är ganska enkelt att må så fantastiskt mycket bättre!

Sound of silence

Nu har jag fått ge upp att prata helt, har insett att det bara blivit värre hela tiden, trots att jag försökt prata ”vanligt” (dvs inte viska). Och jäklar vad jobbigt det är att prata så här, hela magen är trött tror jag! Men det blir ju inte bättre, så nu har jag övergått till kroppsspråk, lappar och meddelanden på telefonen.

Vad frustrerande det är! Att inte kunna vara med och uttrycka sig gör att jag blir pratsjuk och smått irriterad… Dessutom har jag kommit fram till att man blir ”osynlig” när man inte pratar, det är som om folk – helt utan att mena något ont” – liksom inte ser en efter en liten stund. Väldigt mystisk känsla…

Så – om det här tänker fortsätta så lär jag lägga in MÅNGA blogginlägg den närmsta tiden…

Stackars Lukas, förresten, han förstår ju inte varför jag inte pratar. Han vet att jag har ”ont i halsen” och blåser snällt utanpå min hals för att göra det bättre, mycket sött, men han förstår inte att det innebär att jag inte kan prata såklart. Det var klart en nackdel när jag var ensam förälder en liten stund innan maken kom hem – försök förklara för en 3-åring att han måste klä av sig ytterkläderna, tvätta händerna och komma och sätta sig och äta. Det GÅR, men jag känner helt klart att vi behöver öva in det här med charader lite bättre 😉 Nu när maken är hemma så har jag däremot kommit på en fördel, det där oändliga tjötandet och frågande ”mamma, vad/hur/varför…?” har ju nu förpassats till maken. Hehe….

Har nog fått höra ALLA tillgängliga skämt oxå… ”har du skrikit på maken?”, ”vad tyst och lugnt det är”, ”tala är silver, tiga är guld” och alla andra man kan komma på…

Men vad sjutton gör jag för att få tillbaka rösten? Jag har ju inte ont i halsen, och jag är bara lite förkyld, men rösten är i princip helt borta. Typ honungsvatten och sånt hjälper ju inte, det är ju inte så att jag kan inhalera det direkt… Har fått tips om att dricka echinaguard i ganska stora mängder, så det ska jag göra, men det känns ändå som om det liksom inte når stämbanden… Jag tar gärna emot tips på hur man får tillbaka sina smaksinnen med, för smaken försvann ungefär samtidigt som rösten – och alla som känner mig vet att det är LÅNGT mycket värre!!! 😉

Project Ass

En liten snabbuppdatering på mitt lilla snyggare-rump-projekt.

Det har inte hunnit bli så många tillfällen än som jag hoppats på, har bara kört 2 pass med rumpa på 2 veckor, hade hoppats på det dubbla, men ibland kommer ju förkylningar och annat från livet emellan. Har i alla fall hunnit sätta ihop ett riktigt bra pass tror jag – efter förra passet hade jag GRYM träningsvärk i rumpan i hela 5 dagar! Här kommer det (med mina egna, påhittade namn i vissa fall):

Styrketräning – rumpa!

Knäböj med skivstång – jag har minskat vikten till 2×10 kg för att kunna göra riktigt djupa och bredbenta benböj, de tar mycket mer på rumpan. 3×8 st.

Cable Kick – man spänner fast foten i en cablecross (eller tar ett gummiband mellan fötterna om man inte har någon sådan) och sparkar med foten bakåt. 3×8 st på varje fot.

Kettlebell Swing – finns en superbra beskrivning här. Kör 3×8, jag kör på 20 kg men jag har ganska mycket muskler här tack vara kickboxingen (tror jag).

Pistol Squat med TRX – en sorts knäböj på ett ben, lättast att förklara med en bild:

Den är i princip omöjlig att göra utan TRX tycker jag (TRX är alltså de gula handtagen hon håller i – finns på de flesta gymmen). 3×8 på varje ben.

Rumppress på boll – Man har fötterna på en boll och pressar upp rumpan samtidigt som man spänner den och drar bollen fram och tillbaka (det här låter konstigt när man förklarar, jag tar en bild till)

De här fem rump-övningarna avslutas som alla pass med någon form av mag-övning, sen är det bara att vara försiktig när man sätter sig ner en vecka framöver 😉

Jag hoppas kunna köra gym i morgon igen, min totala avsaknad av röst är mest kombinerad med en mycket lätt förkylning, så det bör inte vara några problem. Tycker inte det känns så farligt att vara lite snuvig när man kör styrka – det är när pulsen går upp som det blir jobbigt att vara sjuk…