Pinterest

Har ju just nu ett helt galet sug efter att inreda lite nytt hemma (eller mycket nytt egentligen), och lite, lite smått har vi ju börjat med väggfärg och plankvägg. Tänkte i alla fall sätta ihop lite inspirationsbilder, men där är ju bloggen lite klumpig så det får bli via pinterest.com . Om ni vill kika på just min inrednings-pinterest så kan ni hitta den här. Förhoppningsvis kommer den leva och ändras hela tiden =) Förresten, ni får gärna tipsa om andras pinterests, eller bara inspirationsställen, man kan aldrig få för mycket tips!

Två fruar, två världar

Alltså, det är faktiskt väldigt sällan jag kollar på TV nu för tiden (oftast spelar vi eller kollar på nån film eller så), den lilla tiden som blir över, men nu när maken är ute och går med en polare så fastnade jag framför Svenska Hollywoodfruar en stund. Det är fascinerande, lite som att läsa Kissies blogg, man tittar liksom med någon slags skräckblandad förtjusning. Några av dem kan man ju undra över om de har någon verklighetsförankring överhuvudtaget….

För övrigt känns det som vardagen går i 110 just nu, skola, dagis, jobb, simskola, träning – allt bara går i vartannat, nu har vi haft lite tur ändå så allt har flutit på utan problem, men det är ändå fullt ös! I kväll lyckades jag dessutom klämma in en klipptid för mig själv, det var sjukt välbehövligt och jag var grymt sugen på att göra något nytt, så Anette på MixStudio fick fria händer. Det blev en mjuk och ganska kort klippning, med huuur mycket alternativ som helst när det kommer till styling. Hon är SÅ duktig! Tror att typ halva min bekantskapskrets klipper sig hos henne… Tänkte jag skulle försöka dra till med en miljonvinst på Lotto i morgon med, så jag kan köpa en fin garderob till min nya stil med 😉

Eh… har en av Hollywoodfruarna en bloggassistent?? Det känns ganska konstigt eller? Haha, eller det kanske man skulle ha, nån som följer ens vardag (för den är ju såååå spännande) och sen bloggar om det…

TGIM

Det har varit en tämligen… intressant helg. Båda barnen är tämligen förkylda, och därtill har vi (tillslut) räknat ut att Lukas är inne i värsta 2-års trotsen. Det är utbrott, avbrott och psykbryt ungefär var 3:e minut – för att inte tala om hur mycket utbrott Lukas har haft 😉 Skämt åsido så är det svåååååårt att vara förälder mitt i en trotsperiod, varken barnet eller man själv vet ju riktigt till 100% hur man ska hantera det hela. Det är ju inte lätt för en liten pojk när humöret svänger i 180 grader HELA tiden! Nåväl, på grund av detta (och att vi inte hade barnvakt) så kände jag inte riktigt att jag ville lämna maken ensam mitt i katastrofen en lördagkväll, så det blev inställt för den fest jag skulle gått på. Hur man än gör får man ju dåligt samvete….

Nåväl, i går var vi i alla fall och hämtade lite levande kräftor som ska förtäras nästa helg med goda vänner. Det var väldigt spännande att få titta på och peta på dem, Lukas tyckte de var väldigt konstiga men var nyfiken ändå. Kokade dem enligt ett recept jag testat vid nåt tidigare tillfälle och som jag inte kommer ihåg i huvudet, men vill ni ha det får ni hojta (sjukt goda, vi var tvungna att testa varsin innan vi frös in dem).

Hade glömt hur äckligt kräftor låter när de lever. 
Men jag har INTE glömt hur gott det är!

Vi fick lite psykbryt allihop i helgen tror jag, så vi tog lite från sparpengarna (aaaaah, det ska ju vara till semester) och köpte plank till vår tilltänkta plankvägg. Däremot hann det inte komma så mycket längre än så, i den allmänna röran som rådde.

Jag tror att den korrekta benämningen är ”en bräda”. Typ. 

Italiensk soppa

Egentligen vet jag inte varför den kallas för italiensk, den känns nästan lika svensk, men det var det namnet den gick under hemma när jag var lite, så det får det bli =) Gör den minst en gång varje höst, en enkel men jättegod soppa, perfekt till ICA’s sjukt goda fruktbröd (det som heter Bagarens Bästa, inte det andra). Som vanligt är mängderna lite godtyckliga….

Italiensk Soppa
1 liter grönsaks- och hönsbuljong (jag tar 50/50)
1 bit rotselleri
1 bit palsternacka
3 potatisar
2-3 morötter

Tärna i små, centimeterstora, kuber och lägg ner i buljongen. Tillsätt
massor med tärnad vitlök
1-2 burkar krossade tomater
2-3 msk tomatpuré

Låt koka ca 45 minuter. Efter det ska det koka i ytterligare 5-10 minuter, men då ska du först lägga i lite
strimlad purjolök

I receptet är det även med basilika, men jag har typ aldrig det hemma eftersom den bara dör, så vi brukar köra utan. Chili är däremot gott att ha i, beroende på hur starkt barnen klarar i och för sig.

En ljusglimt i vardagen

Mitt jobb är ju faktiskt extremt varierande, och det tycker jag är väldigt kul. Det är högt och lågt, ibland måste man rycka in handgripligen och ibland blir det mer ”kontorstjänst”. Idag fick vi faktiskt vara med om  något lite nytt, jag och Kristin (min kollega/väninna) nämligen lite av en avsmakningsmeny inför den kommande mässan Elmia Garden. Köket hade lagat upp lite idéer till mässan, och vi fick tycka till och smaka – det kan nog vara den hittills roligaste uppgiften i det här jobbet 😉

Sorry, inte direkt några proffsfoton, men det var väldigt snygg (och god) mat!

Äppel päppel pirum parum

Ja vad tusan, man ska ju ta risker här i livet ibland, åtminstone välkalkylerade sådana. Men jag kanske ska förklara lite vad det handlar om – det började nämligen med att läkaren som jag besökte för att konstatera att jag (kanske???) har astma pratade lite om mina övriga allergier med, närmare bestämt matallergi. Han påstod att något jag hört flera gånger tidigare faktiskt stämmer – nämligen att man kan äta äpple även som allergiker om man micrar det på full effekt 10 sekunder först.

Har hört den ”skrönan” från flera källor nu, så ikväll efter löprundan tänkte jag ”vad fasen, jag får väl testa”. Jag menar, jag har ändå betapred hemma om det skulle skita sig fullständigt. Så, in med äpplet i micron, och 10 sekunder senare såg det ut precis som – ett äpple. Det var inte varmt, eller annorlunda på något sätt, men jag bet i det och avvaktade lite på att hela munnen skulle börja klia, men det gjorde den inte! Helt galet, men jag åt upp hela äpplet, ska man göra nåt så ska man göra det ordentligt. Det var SÅÅÅÅ gott!!! Har inte kunnat äta råa äpplen på säkert 10 år, men jag har längtat!

Nu har det gått ungefär 10 minuter och jag lever ju än, skulle vilja äta ett till, men liiiiite försiktig får jag väl vara då….

Gissningsvis har ni tröttnat på min kanske inte så spännande historia för länge sedan, men jag kunde inte låta bli =) Dessutom har ni ju förklaringen om jag inte skulle dyka upp till jobbet i morgon… 😉

Mer det ena än det andra

Igår var jag på vinshopping. Jag tror jag har förklarat det innan, men i korthet är det som en vanlig shoppingrunda, fast man dricker så mycket vin man kan under tiden – på det sättet blir man åtminstone i teorin både snyggare och mer köpbenägen 😉

8 pers var vi, mest jobbarkompisar, och så vår praktikant Alice som gjorde ett välkommet gästspel! Alla kunde inte vara med hela svängen runt, men 6 st var vi nästan hela dagen. Vi började med hotelfrukost (jättegott, önskar man kunde äta det lite oftare. Helst utan att bo på hotel i samband.) och började sedan knata runt i alla butiker vi kom över, förutom de flesta större kedjorna (ok, vi tog HM med, men det var för att det inte bara var jag som hade tomt i plånboken). Ungefär hälften av oss hade lite tunna plånböcker så vi shoppade inte så mycket, men minst en i sällskapet gjorde nog ganska många fynd (det var den enda killen i sällskapet med, så det var lite kul).

Så, vi shoppade, drack vin, shoppade, drack vin och sen avslutade vi (dessvärre med tanke på den usla servicen) på Twin (som ju har ett så bra läge, skitirriterande) med lite lättare tilltugg. Därpå blev vi lite spontaninbjudna till vännerna i Tenhult, och det var nog trevligast på hela veckan =D

Så, mina erfarenheter från vinshoppingen får följande betyg (1-5, 5 bäst)
alkohol – 3
nöje – 4
motion -1
kostnad – tja, det varierade ju. Det enda jag shoppade var en tröja från HM för 150 kr, men det fanns ju tillfälle att spendera ganska mycket mer med.

Nästa gång (för jag hoppas det blir ett återkommande fenomen) ska jag försöka spara ihop till en shoppingbuffert i förväg!

Kraschlandning

När jag ibland kikar tillbaka på mina blogginlägg så kan det verka som jag är schizofren. Ett inlägg är allt toppen, ett annat är botten – men oftast skiljer det ju ett par dagar på dem, och ärligt talat kan ju livet gå både upp och ner på ingen tid alls.

Lite så har det varit den här veckan, på jobbet har jag haft det riktigt kul med lagom mycket att göra och mycket kreativa uppdrag, så veckan har verkligen sprungit i väg. När det gäller barnen har det också varit bra, och nu kan jag inte låta bli så ni får ha lite tålamod med mig, men vi har fått en massa jättefin feedback från förskoleklassen om Oliver efter den här första tiden i skolan. De tycker att han är otroligt mysig och väldigt lyhörd (självklart är man ju helt opartisk själv och ÄNDÅ har de ju helt rätt) – och helt plötsligt tycker jag SÅ bra om lärarna. Man är ju inte så svår på det sättet som förälder – säg något bra om mina barn och du har mitt hjärta för alltid, ungefär… Säkerligen har alla föräldrar fått höra bra saker om sina barn, men det hindrar ändå inte att det känns fantastiskt bra och att vi är SÅ stolta över honom! Ja, över Lukas med såklart, men just nu har det ju varit lite mer nytt med Oliver.

Så, jag har varit riktigt uppåt i veckan, jag har känt mig pigg och stark, jag har kunnat träna som vanligt och jag har haft mina nya fina Lola-kläder på mig. Vi har planerat lite ny inredning hemma och drömt om semester nästa år. Därför kändes det lite som ett magplask från 10m tornet igår när jag kollade kontot och typ hela lönen är slut… FAN vilken dyr månad det här har blivit… Overaller och vinterkläder till barnen, terminsavgifter, klädköp och så en underbar räkning på bilen (försäkring) har gjort att det förväntade överskottet som skulle gått till inredning och lite annat skoj totalt har uteblivit. Det är inte så att vi går back eller så, absolut inte, så egentligen är det väl ett lyxproblem, men likväl gav det mig känslan av att jag kraschlandade efter en annars så positiv vecka… Som grädden på moset var jag på läkarbesök och kollade mina lungor idag igen (eftersom jag har så svårt att springa utan att tappa all luft) och han trodde nog ändå att det var astma, varpå han skrev ut en medicin som kommer kosta mig 500 kr/månad i typ resten av livet i så fall. Hurra.

Nu tänker jag sätta mig här och vara bitter över mina i-landsproblem en stund, i morgon ska jag gå och vinshoppa, men jag misstänker att det får bli lite vin i kväll med. Eller ja, det får väl mest bli vin och ingen shopping, men ändå.

Att fatta beslut

Nu för tiden (eller typ från att jag var runt 20 eller så) så fattar jag nästan alla viktiga beslut på magkänsla. Det har fått styra husköp, bilköp, jobbrelaterade val och mycket annat. Inte på det sättet att jag inte tänker på olika alternativ, fördelar och nackdelar, men jag låter ändå magkänslan vara en stooooor bit av beslutet. Faktiskt brukar också magkänslan göra att besluten blir bra, jag kan inte komma på något beslut (åtminstone inte något större) där magkänslan visat fel. Däremot händer det ju att jag analyserar magkänslan och liksom aktivt utmanar den, som tex när jag började med sparring och hela kroppen (inte bara magen) var rädd och inte alls ville, men det gjorde också att det kändes som en grym vinst när jag kom över det.

Att jag håller på och babblar om det här med beslut är väl mest för att det blev ett sånt där magkänslebeslut idag, även om det inte var så stort. Jag och barnen var på fotbollsträning för första gången i höst – jag hatar det, allt med det, tränare, mentalitet, föräldrarna (ja inte liksom personligen men som gruppen ”fotbollsföräldrar”), Lukas hatar det för han vill ju också vara med och springa efter bollen, och Oliver är helt enkelt inte direkt intresserad av det. Han är inte tävlingsinriktad, och vill helst inte ge sig in i närkamp med de andra barnen, så han går mest i ytterkanterna och sparkar gräs. Droppen kom när nån kille hade brottat ner honom i kön och sen hoppade på honom (jag såg inte det hela eftersom jag sprang som en tok efter Lukas), han blev jätteledsen och förstod verkligen inte hur någon kunde göra något så dumt med flit. Inte lätt när man själv är så snäll att man inte ens kan tänka sig något sådant… I alla fall så bestämde vi oss gemensamt där och då för att vi skiter högaktningsfullt i allt vad fotbollsskola heter, fotboll kan man spela med sina vänner på gatan istället där alla har roligt. Meddetsamma sa mig magkänslan att jag fattat rätt beslut, ångesten i magen försvann och allt kändes mycket, mycket bättre! Länge leve känslomässiga beslut!

Vardagskarusellen

Igår blev jag så less på den här förkylningen att jag gav mig ut på en lugn löprunda i alla fall. Det blev lite intervallträning – en stund där jag sprang snabbt för att jag inte kunde hålla mig, och en stund där jag gick och försökte återfå någon form av andning… 😉 MEN det var jätteskönt, både fysiskt och psykiskt, och idag känner jag mig lite gladare!

Har faktiskt beställt D-vitaminer med, har läst en hel del om vad kostdoktorn skriver om det, men även utan hans rekommendation så tycker jag att det känns logiskt att äta det med tanke på hur mycket piggare och gladare man är när man får sol på sig. Hoppas de dyker upp redan idag, jag får återkomma med ev. effekt (placebo eller ej, huvudsaken är att det funkar).

För övrigt så har verkligen vardagen kommit igång nu, med mängder av rutiner.. Det är dagis/förskole-hämtning och lämning, simskola, fotboll, makens träning, min träning. Planering är verkligen nödvändigt, speciellt för att det inte ska bli stressigt för barnen, jag vill att de helst bara ska känna att det flyter på så att allt är roligt, inte att det blir ett jobbigt moment för dem. Den biten där planeringen däremot oftast faller på är ju maten – visst, barnen älskar spagetti och köttfärsås, men jag kanske inte känner att de ska äta det VARJE dag. Eftersom tiden är begränsad så blir det dessutom svårt att hinna med ordentligt, det blir mycket halv- och helfabrikat, typ blodpudding, lasagne och fiskgratäng… Det finns väl kanske inga föräldrar som direkt VILL servera den maten, men jag måste komma på något smidigt system så att inte tiden med barnen blir direkt drabbad. Vår egen träning har vi ju försökt planera in så den inte ska drabba barnen alls helst, och det funkar rätt ok tycker jag. Nåväl, det ger sig kanske det med när det blir mer rutin. Vad äter ni på vardagarna som går supersnabbt att laga (alternativt som är gott att förbereda dagen innan)?

Trots allt finns det fortfarande gott om tid för lek, det är ju viktigast!