Det är jag och björnarna

/ LindaG / Lämna en kommentar

Efter att ha blivit fullkomlig överöst med önskningar om vad jag ska skriva om (tack gode gud för ironi) så har jag till slut beslutat att jag ska svara på Idas fråga om vad jag gör för att överleva den tråkiga, mörka vintern…

Jo men första biten, hösten närmare bestämt, går oftast rätt bra, jag gillar kläderna (man behöver inte långkalsonger OCH termobrallor) och det är mysigt att gotta in sig i soffan med en kopp te. So far so good kan man ju tycka, men problemen börjar väl dyka upp ungefär NU. När man ställt om klockan till vintertid (sååå onödigt, snälla nån, ta bort det) och helt plötsligt inser att nu är det mörkt HELA tiden…

Alltså jag blir som en klubbad säl – det är pest och pina att gå upp om morgnarna och när man kommer hem från jobbet orkar man inte göra något annat än att dega i soffan ungefär… Känns som halva livet försvinnet i ett enda töcken vintertid…

MEN hur överlever man då? Jo men första halvan av vintern, fram till julen, är ju uthärdlig eftersom man har julen att se fram emot. Och glöggfester, jobbfester och julfester =) Det är ju EFTER julen det värsta börjar, jag börjar oftast längta efter våren i mitten av januari, och då känns det olidligt långt bort att den inte kommer förrän i maj oftast… Tricket här är att planera in nåt roligt i typ februari-mars, en resa, en weekend, en fest – NÅNTING där planeringen är rolig och helst tar lite tid.

Tjoho, mindre än 2 månader kvar till jul!
Fast, en av de värsta sakerna med vintern är den totala bristen på pengar, känns som allt tar slut runt julen och sen är man inte tillbaka på banan förrän i april-maj någonstans.. Annars är ju shopping ett idiotsäkert sätt att få upp humöret 😉
Sen har vi ju nörd-tipset med – oftast kommer det bra spel på hösten, de gör ju alltid några kvällar lite roligare, även om den tiden blir klart begränsad när man har barn…

Så – hur gör ni för att överleva? Och finns det något annat ni tycker att jag borde skriva om?

Hade varit skönt med en Onepiece ikväll

/ LindaG / 2 kommentarer

Mihihi, idag släpps ett nytt spel till Playstation – Uncharted 3 för den som är nyfiken – och jag har gissningsvis eftermiddag/kvällen för mig själv hemma! Maken och barnen ska åka till Astrid Lindgrens värld på hösmarknad i ren desperation att få komma hemifrån (inte så konstigt efter 4 veckor med vattkoppor). Hade det inte varit en vecka innan vår största mässa här så hade jag nog tagit ledigt och följt med, men nu är det som det är och det var ju då väldigt passande att jag kanske, kanske kunde få sitta och spela en stund i kväll då! Inte så ofta det händer nu för tiden annars, oftast är man så seg vid åttasnåret när man lagt barnen att det blir TV eller film i stället…

Jag tillhör de som tycker att man ska vårda sin inre nörd, vill ni se nån som är väldigt duktig på det så ska ni läsa Epbot’s blogg (länkad här till höger). Hon har dessutom en blogg som heter CakeWrecks där man kan hitta både fantastiska och eh.. mindre lyckade tårtor. Håll till godo!

Som en utbankad biff

/ LindaG / 1 kommentar

…känner jag mig ungefär. Inte för att det var så våldsamt på träningen igår, ett par lätta skrubbsår bara, men däremot var den asjobbig (och därmed oxå sjukt kul), så hela jag känner mig riktigt, riktigt trött idag! Mina sparkar ”lossnade” lite med, även om det fortfarande kommer behövas mycket övning på dem.

Men alltså, nog om det. Nu ska vi prata om mörkare, tyngre saker – jag HATAR när det blir så här mörkt ute! Jag tillhör en av de många som går i ide när vintern kommer, morgnarna är seeeega och kvällarna likadant… På sommaren har man ju inga problem med att sätta fart på sig och faktiskt GÖRA något efter jobbet, men nu när det är så här mörkt när man kommer hem så blir jag bara trött och seg… Suck! Borde nog flytta till varmare och ljusare breddgrader…

Ikväll måste jag verkligen laga nån form av mat, LCHF såklart, men all inspiration ligger också i dvala, så snälla, hjälp mig komma på nån bra mat!

Shoppinglycka!

/ LindaG / 1 kommentar

Hade en otroligt trevlig lördag igår – först gick jag och en kompis på stan och shoppade lite för våra ”sparade” pengar, jag hittade både en tunn kofta, en kjol och en klänning, och allt för under 700:- tillsammans! Kände mig sååå nöjd med det! Kjolen och klänningen hittade jag faktiskt inne på Indiska, händer nästan aldrig att jag hittar kläder där annars, men jag hade nog lite tur =)

Senare på kvällen bjöd vi några kompisar med familj på mat, ville egentligen laga lite ”finmat”, men för att det skulle funka rent logistiskt så blev det en lite enklare trerätters: förrätt med ruccola, torkad skinka och mango, varmrätt med ugnsbakade grönsaker, entrecote, och rödvinssås och till efterrätt blev det helt enkelt ett stort fat med en massa olika frukter (för att passa både viktväktare och oss som kör en lite ”light” variant av LCHF.

På tal om det förresten, efter två veckor nu kunde jag inte riktigt hålla mig utan var tvungen och ställa mig på vågen, det var ca 1 kg minus så det kändes jättebra =) Just idag har det varit pest och pina eftersom jag har varit sötsugen, men annars går det rätt bra. Tror det får lite extra skjuts av träningen med, som tur är, jag är ju inte världens mest tålmodiga person…

Idag har det varit världens slappardag, vi har inte orkat laga mat eller göra nånting för den delen, det har bara blivit lek med barnen och lite spel med Oliver, väldigt väldigt skönt! Snart ska jag försöka mig på att klippa Oliver, snart dags att fota inför 5-årsdagen till tidningen, och han börjar bli rätt långhårig. Det brukar bli en hel del protester, men lite glass kan man ju alltid locka med… 😉

PS, jag vet att det egentligen heter vattkoppor, men jag har liksom alltid sagt vattenkoppor så det hänger liksom med av bara farten ibland….

Fotobomb

/ LindaG / 1 kommentar

Jag fick visst till och med lite tid att gå igenom bilderna i min kamera så här på kvällskvisten, så här kommer ett gäng från en dag mellan att Olivers vattenkoppor försvann helt och Lukas fick sina. En kall höstdag i lekparken, helt enkelt!

Kan se en hel del av mig själv i Oliver, älskade att klättra på allt som gick (och inte gick för den delen) att klättra på!

Lite studsmatta för hela familjen =)

Han är inte långt efter storebrorsan, åtminstone inte när det gäller VILJAN att klättra!

Alltså jag är hemskt ledsen, alla andra föräldrar, men jag har de finaste barnen i hela världen. Och jag är inte alls partisk… 😉

Fattas bara bridgeblandning

/ LindaG / Lämna en kommentar

Aaaahhhh, så skönt det är när båda barnen sover och man får sätta sig ner i lugn och ro i soffan, idag blev det med en chokladbit och lite portvin (snart tant tror jag)… Det liksom sprider sig ett lugn i hela kroppen, såååå skönt!

I morgon fick jag och en vän för oss att vi skulle dra på dagspa lite spontant, men det var ju fullt överallt =( Då kom vi i och för sig på att vi nu hade sparat 700 kr (kvinnlig logik) så vi bestämde oss ganska snabbt för att gå på stan istället och shoppa lite =D Ska bli grymt trevligt! Sen blir det att bjuda in lite vänner på trerätters, menyn får ni efter morgondagen så det inte blir nån fuskläsning här 😉

Nä, nu ska jag fortsätta gotta in mig i soffan, ha en bra helg, vänner!

Prestationsångest

/ LindaG / 2 kommentarer

Idag lyckades jag avhålla mig från att dra på mig fler småskador på träningen, åtminstone fysiskt… Mentalt däremot gick det sämre.

På träningen idag var det bara sparkar som gällde (ja det heter ju KICKboxing så man kunde ju tro att jag skulle komma ihåg det) och jag är SÅ dålig på det! Mina höfter låser sig och tekniken är usel, så allt kändes bara skit när jag gick därifrån… Dessutom får jag en komplett irrationell känsla av att jag vill förklara mig för alla (som högaktningsfullt skiter i vilket eftersom alla är koncentrerade på sig själva) att det är fel på mina höfter, för i mitt huvud så sitter en känsla stenhårt fast – ingen tycker om dig om du är dålig på något!

Jag fattar ju, med hjärnan, att det inte är så, men likväl är det så jag känner. Vet egentligen inte varför, har ju alltid haft världens bästa stöd hemifrån, men så är det ändå. Det finns egentligen bara EN människa som jag kan vara ”dålig” inför utan att känna så, och det är maken (tack för det, kära man, som visserligen aldrig läser bloggen ;-).

MEN jag ska inte ge upp (som jag spontant kände för) utan jag ska fortsätta, kanske går det ändå. Vet faktiskt inte riktigt vad det beror på att höfterna strular, men de har de gjort sen jag var tonåring så inte lär det väl sluta nu 😉

Nåväl, nu ska jag äta keso med grädde och en clementin (frukt i måttliga mängder äter jag trots lchf, jag kan bara inte vara utan) och sen tänker jag lägga mig och tycka synd om mig själv en stund. Imorgon kommer förmodligen allt kännas bättre, och dessutom är det ju fredag! =)

Min man är expert på modeller

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag och maken har en tradition, sedan top model började för mååååånga år sedan så har vi följt det varje säsong, och vi har alltid lite intern vadslagning om vem som ska vinna. Man får ett par avsnitt på sig att välja sin favorit, och sedan är det bara att hålla tummarna….

Det sjuka (eller ja, hela grejen är nog ganska sjuk) är att vi börjar bli väldigt bra på det, båda två, och numer är det sällan vi har fel 😉 Roligt med en make man kan titta på sånt med!

Annars har dagen varit seeeeeg som kola (mmmmmm, kola….) och jag har känt mig som en gammal, stel tant (mmmm, bridgeblandning) med världens träningsvärk. Har dessutom varit vääääldigt sugen på chokladefterrätter, MEN jag hoppade ju på LCHF för nästan två veckor sedan (igen) så jag har varit duktig och låtit bli. Kom på hur jag ska få det att funka lite längre, jag ska helt enkelt inte väga mig alls. Det är när jag väger mig jag blir förbannad över att det går sakta, och då ger jag upp…

Nu ska jag prata med en gammal kompis från högskoletiden som är i stan för en gångs skull – väldigt trevligt!

Kanske är jag bara för gammal?

/ LindaG / Lämna en kommentar

På väg till träningen idag satt jag i bilen och funderade lite över vilken skillnad den har gjort. Ja, inte rent fysiskt bara då, även om orken helt klart är bättre och jag har hittat muskler som jag inte hade en aning om att jag hade – om inte annat för att de har gjort ont efter träningen. Dessutom njuter jag faktiskt av att känna att kroppen fungerar, att den orkar och att den blir starkare – fantastiskt skönt!

Den psykiska biten är inte sämre den, jag blir piggare, gladare (tror jag det, jag får ju slå ut alla frustrationer) och mår allmänt bättre – lite av en win win situation kan man säga.

En av de största för- OCH nackdelarna med just den här träningen är att jag kan ge ALLT. Och då menar jag inte bara att man anstränger sig mycket, utan att man verkligen knappt kan stå på benen när det är klart. När det kommer till träning så är det på nåt sätt så att allt eller inget gäller för mig – är det inte så så börjar jag fuska (ja, där kom min bristande karaktär in igen) och då tappar jag sugen. Men inte när det gäller kickboxingen, det är något magiskt över den…

Så, nackdelen då? Jo, jäklar vad ont jag börjar få efter varje träning! Den här rundan körde vi mot mitsar (vadderade (stenhårda) skydd), vilket resulterade i att jag sitter här och skriver med en hand, tre uppskrapade knogar, en svullen fot och en helt blå armbåge. Och jag är INTE sån att jag tycker att det är coolt, det är bara så att när man är mitt uppe i det så är adrenalinet på topp och man känner lixom inte av det förrän man slutar. Och det är DÅ jag känner att jag kanske är för gammal för det här…. Men det lär vara glömt till på torsdag – för då är det dags igen!!!

(och ja, jag inser att ni kommer tycka att det här är pretto. Tur för mig att det är min blogg 😉