Vilken är din favoritjulsång?

I år längtar jag verkligen efter julen, vet egentligen inte varför det kom så tidigt i år, men det gjorde det i alla fall. Så jag tänkte jag skulle dela med mig lite av mina två absoluta favorit-julsånger, även om ingen av dem egentligen är sådär jättejulig:

Den här verkligen älskar jag, för den är en helt annorlunda tolkning av det ”vanliga” kristna jultemat. Ni som känner mig vet ju att jag är absolut otroende (kan man ens skriva så?), men jag bryr mig inte så mycket om vad andra tror så länge ingen försöker ändra på mig så.

Den andra låten är ju en storhit, så jag är väl knappast ensam om att gilla den, Jeff Buckley’s Halleluja…

Känns skönt att det bara är en dryg vecka till första advent, till nästa helg ska jag julpynta både hemma och på jobbet tror jag.

Men först nu till helgen är det ju 5-årskalas! Har förberett ”sätt en alien i rymdskeppet” (sätt svansen på grisen) och såklart blir det inte fiskedamm utan en rymdfarkost som hämtar godispåsen… På tal om godispåsar förresten (nu ”outar” jag innehållet lite, men barnen lär ju inte läsa detta, haha), vi har lagt i en liten pyssengrej, en minikexchoklad och två små skumtomtar. Jag har varit på kalas (nej, absolut inte på dina Jossan) där barnen fått en JÄTTEgodispåse, efter både tårta, bullar och kakor. Jag tycker det är ett konstigt sätt att visa sig snäll på?!?! Klart barnen ska få äta godis ibland, MEN allvarligt talat, inte sjutton tänker jag bidra till att de får ett sockerberoende? Tex på väninnans barns kalas i lördags fick de en tandborste och tandkräm i påsen – helt suveränt och Oliver blev MYCKET gladare över den här lilla presenten än över det lilla godiset som låg i!

Men, ska inte predika om det mer, alla gör ju såklart som de vill =)

I alla fall, tillbaka till kalaset, häromdagen bakade jag och Oliver rosa muffins som vi ska lägga frosting på på lördag till kalaset, så det blir som små rymdskepp (LOVAR) att ta kort på dem den här gången… Kunde hålla mig ifrån själva muffinsen, men lite smet åkte visst ner.. Jaja, man kan inte (eller jag vill inte) köra stenhårt jämt.

Oj, vilket långt inlägg det blev, det är rätt coolt egentligen, hur mycket som vill bubbla ut när man får fria händer! Det här med en blogg är sjukt roligt, och jag har hållt på i över ett år, jag som alltid tröttnar på allt annars… Fast visst, LCHF och kickboxing är oxå saker som kommer stanna i mitt liv nu, hoppas jag.

Grön ärtsoppa

Så, klockan är 07:30 och jag sitter och väntar på min skjuts. Av någon anledning (åh nu jinxar jag det säkert) sover barnen än, igår hade de båda sovit till efter halv nio!?!?! Varför hände aldrig det när JAG var föräldraledig…. 😉

Känns som jag skulle behöva sova åtminstone ett par timmar till. Det är förresten en av mina favoritaktiviteter – älskar att sova! Fattar inte folk som går runt på 5-6 timmar, jag behöver (minst) 8 om jag ska må riktigt bra. Inte så konstigt att jag oftast går och lägger mig senast 22 med andra ord!

Kan ju lika gärna slänga in ett litet snabbrecept, när jag ändå sitter här:

Grön ärtsoppa LCHF style

2 dl grädde
2 dl vatten
1 buljongtärning/god fond

Koka upp, lägg sedan i så mycket gröna ärtor som det får plats utan att de sticker upp ur grädden, det blir ca ½ påse. Koka ett par minuter, mixa, salta och peppra (chili och vitlök är gott i). Servera med stekt bacon.

Snacka om snabbmat! Vill man (orkar man) kan man fräsa lite lök först, innan man häller på grädde och vatten, men igår var jag extremt lat så då funkar detta med.

Nähä, nu får jag nog nästan göra mig en kopp ful-kaffe om jag inte ska sitta och somna här i soffan.

Jag kommer nog sova gott i natt i alla fall

Efter den bristande sömnen (hade absolut inget med alkoholen att göra) i lördags så har den här dagen försvunnit i någon form av töcken… Ett säkert tecken är att jag har ryckningar under mitt vänsteröga, får ALLTID det när jag är trött. Ett annat tecken är att jag helt enkelt vill gå och lägga mig… 😉

Jag misstänker att det för en gångs skull kommer krävas en viljeansträngning för att komma iväg till träningen (men jag SKA) och jag får väl försöka tänka mig för lite så det inte blir några (fler) skador. Men men, bara till att bita ihop, den 8 december är det dags för gradering (3h träning *pust*), så det är väl bara att köra på!

Bakis

Åhdumildemanärintelitesegnu….

Men vi kanske skulle ta det från början 😉 Igår var det ju dags för årets glöggfest hos vännerna i Tenhult. Började bra, med Blossas årgångsglögg (kaffesmak i år, det var en riktig höjdare för en gångs skull!) och sen blev det bara bättre och bättre =) Alla hade med julmat, så vi åt ett kanongott ”mini” julbord med alla nödvändigheter på, sjuuuukt gott! Självklart med ett gott rödvin till.. Eller ett och ett förresten, det blev ganska många glas *gäsp*, och då slutade jag ändå dricka vid 23-tiden för att jag hade tänkt kunna köra hem idag. Kanonlyckat, alla var tämligen dragna (förutom de som körde då) och alla verkade dessutom gilla efterrätten vi hade med oss =D

Enligt tradition så körde vi ju oxå typ pictionary hela kvällen, på två stora rittavlor (herregud, jag kan inte riktigt tänka klart så jag kommer inte på vad det heter), fast med orden från ”Raw” – den något mindre rumsrena varianten… Jag tror jag skrattade konstant i flera timmar, till slut värkte både käke och magmuskler!

Fort går ju tiden med när man har roligt, så vid 3 (!!!) gick jag och lade mig… Maken kom inte i säng förrän bortåt 5-tiden! Även om jag inte är så fylle-bakis idag så känner jag mig ändå trött-bakis. Men men, det blir väl till att ladda om så gott det går, vid fem är det dags för pyjamasparty (ja inte för mig utan Oliver) hos favoritkompisen som fyllt 5!

För sekunden sover Lukas, men han lär väl vakna när som helst, så det är nog lika bra att jag börjar fixa lite mat… Vi får väl se om det kanske blir lite dietfusk idag, det jag mest av allt är sugen på är pizza…

Say cheeeeeeze….

Så, här kommer receptet på morgondagens efterätt (nej i morgon blir det ett avsteg från LCHF, inte varje dag det är glöggfest), de flesta gästerna lär nog inte läsa vad det är förrän efter de ätit det ändå så….

Frozen Cheesecake – christmas style
3 dl grädde – vispa
3 äggvitor – vispa till mjukt skum

3 äggulor
200 g philadelfiaost
2 dl socker (gärna ljust muscovado)
1 påse saffran
vaniljpulver

Vispa ihop äggule/ostsmeten så den blir fluffig och jämn. Blanda ner först vispgrädden och sedan försiktigt äggvitan. Lägg pepparkakssmulor i botten av en form, häll på glassmeten och toppa med pepparkakssmulor igen. In i frysen!

Om jag kommer ihåg det ska jag ta kort på den i morgon innan vi drar iväg, nu står den i frysen och gottar sig…

125% ch mer därtill!

Jag kan varna direkt för att den som inte vill läsa ett prettoinlägg om träning kan hoppa längre ner på bloggen…

Har nätt och jämt muskelkontroll nog i armar och händer för att skriva detta, men det bubblar i hela mig och då är det roligast att få utlopp för det här! Är faktiskt sjukt stolt över min prestation idag, och hade nån sagt att jag skulle fixa en sån fys för ett par månader sedan så hade jag gapskrattat och tagit en kaka till… 😉

Det var många utmaningar på träningen idag, först teknikträning med spark i magen (igen), jag fasade lite för den eftersom jag har ett blåmärke över halva magen sedan träningen i måndags, men med allt adrenalin man får i kroppen så kändes det inte värre än vanligt! Sen var det dags för en helt ny teknikträning – fallträning. Här ska man kanske tillägga att jag är LIVRÄDD för att falla, jag vet inte varifrån det kommer, men när de sa vad vi skulle göra kände jag att jag fick anstränga mig för att inte springa ut och lipa – SÅ rädd är jag, för ni som känner mig vet att jag INTE har nära till gråten annars… I vilket fall bet jag ihop, och genomförde träningen! Det gick rätt ok, det gick väldigt lugnt till väga, och efteråt kände jag mig riktigt stolt – OCH lättad att det var över…

Sen var det dags för fys-träning, idag blev det 30 minuter nonstop med spring på stället, slag i luften, höga knän och såklart armhävningar, när det var slut hade vi nog alla mjölksyra nog att fylla en bassäng, och jag såg ut ungefär som om jag kommit direkt ur duschen… Men JÄVLAR vad roligt det är! Ju tröttare man blir, desto lyckligare blir man med, det är helt galet!

Nåväl, nu kan ni som inte vill läsa om träning fortsätta läsa, för nu när jag kom hem så var PRECIS min tjälknul på älgköttet jag köpte färdig, helt sjukt gott! Den här gången hade jag dessutom i 2 dl whiskey i lagen, på en jobbarkompis rekommendation, och det var en höjdare, så det lär jag använda fler gånger. Till det blir det blomkålsmos – är ju inne på vecka 4 av LCHF igen, det går riktigt bra nu när man kommit över den värsta tröskeln, och den största behållningen är att man mår väldigt bra! Kilona står däremot helt still, men jag känner ju själv att jag formar om kroppen, så mer kan jag inte begära.

Nu verkar det som om jag fått ur mig det som fanns i huvudet, för jag börjar känna mig rätt mosig… Sov gott alla!

Idiotförklarad?

Urk, den här veckan har inte haft nån vidare bra start – det har varit helt kaotiskt och superstruligt på jobbet. Vansinnigt irriterande, men jobbigast av allt är nog att jag AVSKYR när man framstår som en idiot, även om åtminstone en del av det berodde på något fel på vårt system. Det ser ju liksom inte kunden, utan det är ju man själv som står där med hundansiktet… suck.

Nåväl, bara att acceptera att läget är som det är och bita ihop, men det bär mig emot!

I alla fall, hoppas att resten av veckan blir bättre. Om inte annat så har åtminstone lördagen utsikter till att bli lyckad, för då är det dags för den årliga glöggfesten hos ett par kompisar! Brukar alltid bli otroligt trevligt, med lite julmat, glögg och sällskapsspel (typ pictionary).

Nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig, båda ungarna har varit ruskigt morgonpigga det senaste, nåt som definitivt inte delas av mig och maken *gäsp*. Speciellt inte när det är mörkt så jäklans länge nu…

Vackraste kvällen på året

Ikväll var vi och gick på jurkyrkogården Skogskyrkogården där bland andra mina morföräldrars grav finns. Det är nog en av de mysigaste kvällarna på hela hösten, och så otroligt vackert med alla ljus! Vi gick tillsammans med mina föräldrar, som tur var, för det gick liksom åt 4 vuxna att hålla ordning på främst den lille plutten, så att han inte skulle drutta i dammen/bränna sig/försvinna/bli påkörd… Sådana här promenader önskar jag att jag hade varit riktigt bra på att fota, och att man haft en roligare kamera, men det är ju liksom omöjligt att fånga stämningen hur mycket man än försöker.

Mina morföräldrars grav.

Hur gärna jag än vill så blir det liksom inga sådana bilder som jag tänker mig. Fast den här blev rätt cool på sitt eget sätt.

Det är verkligen otroligt vackert, med alla ljus. Det här fotot är från minneslunden.

Jag tillhör väl en av de få som inte ”känner” någon som dött i förtid (ta i trä och allt annat!), de enda som gått bort i min närhet är mina morföräldrar, och även om jag saknar dem (såklart) så var det ju inte så förvånande och inte heller så sorgligt på så sätt, eftersom de var gamla. Det är väl en av anledningarna till att jag gärna går runt på kyrkogården på alla helgona, för mig är det mest en vacker och mysig tradition, och inte så känsloladdat.

Nu blir det lite myskväll framför en film tror jag, hoppas att ni alla får en trevlig helg!