Nu ser vi bra ut…

Vilken skön och relativt avslappnad helg det här har varit! Maken tog Lukas-nätterna (SJÄLVKLART sov han som en ängel och vaknade bara 1!!!!! gång) så jag har fått sova rätt hyfsat – en bra förutsättning för en vettig helg.

Har fått litet gjort, en extremt välbehövlig fönstertvätt (kom däremot på enda nackdelen med att ha inglasat uterum, helt plötsligt fick jag dubbelt så mycket fönster att putsa…) och lite småstädning inne, annars har jag mest fått ägna mig åt det jag gillar bäst – att laga mat! Ja, att laga helgmat då, vardagsmaten är ju inget vidare inspirerande oftast, men när maken håller barnen under kontroll så man får greja lite ifred, då är det väldigt roligt!

Är mamma lite ouppmärksam kan man få tag i så här fina halsband och leka med.

Idag var mormor och morfar inbjudna på lite mat, det blev oxfilé med ugnsrostade potatisar (lite GI-fusk) och rödbetor, med ugnsrostade tomater till (asgott och enkelt, receptet kommer lite längre ner). Till efterätt blev det citronpannacotta med hallonspegel, mmm…

Ugnsrostade cocktailtomater:

ca 0,5-1 dl olivolja
1 fint skivad vitlök
1 fint skivad chili
1 tsk flingsalt
svartpeppar

Halvera 2-3 askar cocktailtomater och blanda med olje-röran. Lägg i en ugnsform med snittytan uppåt och rosta i ugnen, 125 grader, i ca 1½ – 2 timmar. Kan tänka mig att det skulle vara jättegott på en bit bröd som brushetta, eller till pasta med.

Dessutom gjorde jag en stor sats ratatouille idag med, att ha till i veckan – blev ju jättegott! Bra som LCHF eller GI tillbehör till något kött eller kyckling.

Angående rubriken – vad är det här med pappavitsar egentligen va? Eller ordvitsar, om man så vill… Alltså, när jag var riktigt liten tyckte jag att de var jättekul, pappa var expert på att göra ALLT till ordvitsar. Sen, såklart i tonåren, blev det mest nördigt och töntigt, och jag vet inte hur många gånger jag och min bror tittade på varandra och suckade, när pappa glatt för 511 gången drog samma ordvits ”Jag såg när den föll”, och svor på att vi minsann aldrig skulle bli så töntiga. Men så nu, i vuxen ålder, inser jag att jag själv kläcker ordvitsar, och gör jag inte det så är det för att jag har all möda i världen att hålla munnen stängd! Dessutom är jag inte själv om den här lilla ”sjukan” – min bror och även maken har samma benägenhet att släppa ifrån sig ordvitsar på regelbunden basis. Nu är då frågan – finns det något botemedel???

Undrar om jag kan ringa hem maken så han byter på honom?

Jag vet att jag har sagt det förut, men jag säger det igen – man blir verkligen ingen bra förälder när man är trött. Eller bra person i största allmänhet förresten… Natten var, för att säga det inlindat i bomull, gräslig, med den påföljden att jag känner mig som en levande död med NOLL stubin och tålamod.

Stackars barnen har nog inte haft det lätt idag, och inte kände jag mig som nåt trevligt sällskap till vännerna heller. Efter en stunds gråt/skrik i restaurangen på IKEA (av Lukas då) så gav jag helt sonika upp och åkte hem med ungarna. Sen har jag kört TV-race med Oliver, idag får han sitta hela dagen om han vill, för jag bara ORKAR inte idag.

Åh nu bajsar Lukas igen…. suck. Undrar om han gör det bara för att jäklas…? 😉

Återkommer med ett gladare inlägg nästa gång. Tills dess – ha det så jävla bra då, allihop.

Känns ju bra att han tar det med så gott humör?

Det är tydligen vanligt att 4-åringar börjar undra om döden en del. Oliver har däremot aldrig nämnt det, men så har han heller inte direkt blivit ”utsatt” för det. Idag däremot hade vi en något underlig konversation:

O – ”Är du för gammal för att ha en bebis i magen, mamma?”
Jag – (något förnärmad) ”Nej, det är jag väl inte direkt än…?”
O – ”Men gamla farfar är ju död?”
Jag – ”Uhm, ja, gammelfarfar är död”
O – *Mycket glatt* ”När du blir lika gammal som gammelfarfar så är du med död!”
Jag – ”Eh, jag det är jag nog”
O – ”Vem ska då ha bebisar i magen???”


Ja inte tänker jag bli gravid när jag är lika gammal som gammelfarfar i alla fall…

Därefter urartade det hela. Det som störde mig var nog mest det mycket glada tonfallet när han konstaterade att jag också skulle vara död 😉

Eller möjligtvis i Karibien

Jaha ja. Läste precis att ryckningar under ögat (som jag haft i ett par dagar nu) kan vara orsakade av stress eller sömnbrist. Ska det alltså fortsätta tills barnen är tonåringar??? Grymt irriterande ju…

Eller jag kanske kan få försäkringskassan att betala ut sömnersättning, dvs att jag kan ta in på något (lyx-)hotell ett par veckor, helst på Maldiverna, för att få sova så ryckningarna försvinner. Vad tror ni – känns det troligt?

Nu ska jag försöka få lite energi för att röja i den fina högen som samlats på diskbänken, sen blir det nog en sväng till Jossan. Oliver har tjatat om att få träffa A hela veckan nu, han saknar verkligen henne, vi som umgicks nästan varje dag innan.. =)

Och inte finns det ork att bråka heller ;-)

Kan ju bara slänga in en kort statusrapport – att ha nattvakna småbarn är ingen höjdare för relationer. Eller tja, kanske är det ingen nackdel heller, resultatet är i alla fall att vi hinner vardagsbestyren mellan halv sex och åtta, sen ligger vi helt apatiska i varsitt soffhörn i en timme. Därpå börjar maken piggna till, och då är jag så trött att jag går och lägger mig… Men vi sliter ju inte direkt på varandra heller 😉

I morgon är jag i alla fall ledig, och då ska jag försöka få till en träff med Jossan. Om jag inte somnar innan dess…

Smått och stort

Jag trodde verkligen att Lukas höll på att lära sig sova hela natten, det kändes som det var på gång ett tag där, men ack så fel vi hade… Från att som minst vaknat ca 3 ggr/natt så är vi nu uppe i ca 10-12 ggr… Han sover i eget rum, men nu när han vaknar så himlans ofta så sover en av oss i en vuxensäng i samma rum för att man ska slippa springa som en tok. Nånting är det som stör – om det nu är det klassiska utvecklingssprånget som sker vid nio månader, förkylningen eller tänder (jag tror han har haft tänder på G de senaste 4 månaderna) vet vi inte, men NÅT är det i alla fall som är lite galet. Tror iofs inte att det är något allvarligt fel på honom, utan han kommer säkert ur det här rätt vad det är, men det är ju ändå jobbigt så länge det varar.

Att inte få sova något vidare, även om vi turas om, gör ju att dagarna blir minst sagt sega…. Ibland känns det som ett jätteproblem, men just idag känner jag ändå att det egentligen är ett väldigt litet problem… Läste nyligen i Lindas blogg (en bekants bekant, ni hittar bloggen i blogglistan här brevid) att hon gick bort idag. Hon har med små barn, och det gör väl att det är lättare att identifiera sig med henne, för även om jag inte alls varit så engagerad i hennes blogg eller liv så får man ändå en klump i magen när man tänker på familjen som blir kvar, och då känns även sömnproblem små i jämförelse. Det är fullkomligt galet att livet får ändra sig så fort och så totalt för någon, och speciellt då för barn!
Nu ska jag i alla fall äta lite kvällsmat och gå och lägga mig tidigt, så jag förhoppningsvis orkar njuta lite mer av livet i morgon…

Jag ÄLSKAR skatteverket!

Wieee, fick besked från skatteverket att mitt avdrag var helt korrekt! De extrapengarna kunde inte kommit mer lägligt efter den här riktigt ekonomiskt tröga vintern… Har varit jätteglad hela dagen, så skönt att få möjlighet att planera framåt lite!

Annars har dagen varit lugn, har jobbat mest så det har inte hänt så mycket. Kan ju förresten meddela att inte bara Oliver, utan även Lukas, har den förmågan att de omedelbart ändrar sig till sommar- eller vintertid. Vilket innebar att Lukas vaknade pigg som en lärka strax efter 06 i morse ( i min värld är det ok att säga att klockan EGENTLIGEN är 05 i minst en vecka efter tidsändringen)… Stön… Jag som trodde jag var van vid att gå upp tidigt, men RIKTIGT så tidigt var jag visst inte van vid det.

Citronpannacotta

Nej några jeans blev det ju inte igår, det enda jag köpte till mig själv var en pocketbok för 39;-, och ändå provade jag MINST 20 par jeans… Maken hittade både jeans och tröjor däremot, och ett par skor med. Likaså fick Oliver två fina tröjor, även om den ena visade sig vara lite väl stor än så länge… Trevligt att komma ut en sväng i alla fall! Dessutom var min mor nere och köpte den fina handväskan jag pratat om från Pip på förmiddagen, så jag behövde inte komma tomhänt hem åtminstone!

Idag har varit en riktigt skön dag, en sväng till ekohallen för att inhandla lite utebollar mm till Oliver, och lite kalk till den stackars gräsmattan. Nu är barnen ute och spelar boll och jag ska precis sätta på kaffe till den goda citronpannacottan jag gjort till efterätt =) Bidde en bit oxfilé till middag, så då måste det ju vara något gott som avslutning med ju… Slänger in receptet:

Citronpannacotta till 4 pers:

3 st gelatinblad – lägg i blöt en god stund innan du gör resten
4 dl grädde
ca 0.5-1 dl råsocker
skal och saft från 1 stor citron

Koka upp och låt svalna lite innan du rör ner gelatinbladen. Ställ kallt ett par timmar. Ät gärna med varma eller kalla hallon till!

Visserligen har vi inte officiellt ätit efterätten än, men jag KAN eventuellt ha smakat lite under tiden jag lagade den… 😉 Kan lova att den är god!

Nu kom Oliver och Tobbe in från kylan (INGEN värme idag ute!), så nu är det dags att äta!

Plötsligt så händer det?

Imorgon har jag goda förhoppningar om att Lukas ska sova ända till klockan 07! Fast visst, det kan ju bero på att det är sommartid… Han vaknade som vanlig vid 06 i morse, och eftersom det var jag som fick sova ifred (dvs i vårt eget sovrum) så blir det jag som får gå upp med honom. Nu när det är ljust och soligt är det iofs inga större problem, åtminstone inte när man fått sova, däremot vore det ju väääääldigt skönt om han kunde låta bli att vakna och vara ledsen på nätterna…

I vilket fall, idag ska barnen vara hos mormor och morfar en liten stund på förmiddagen, och jag och maken ska till Gällstad en sväng. Deras kläder är väldigt mysko, men jag hoppas lite på att hitta ett par jeans (och det är ju sååå troligt när jag nu faktiskt letar efter ett par).

Ha en skön helg!