Fredag på en torsdag

30 oktober, 202530 oktober, 2025 / LindaG / 2 kommentarer

Idag är det min ”fredag”, eftersom jag tagit ledigt i morgon för att spendera dagen med lillsonen som gått på fritids hela veckan. Han ville helst sova på hotell, men det blev lite dyrare och större insats än vad jag hade tänkt mig, så vi kommer nog gå och kolla lite i affärer på vad han önskar sig i julklapp (bla Biltema för att se vad han vill ha för verktyg som han saknar – riktiga då såklart) och sen har jag lovat lunch på Rosegarden, med valfri mängd glass till efterrätt. Tror det blir en bra dag.

*Ett litet foto från vår förra mor&son-dag, på lite naturligare tema den gången.*

I övrigt har jag varit hos kiropraktorn på ett andra besök i veckan, har haft en yrsel som kommit och gått ett par veckor nu i olika intensitet, och tänkte att det kunde sitta nån spänning i nacken. Det är inte kristallsjuka (som jag haft tidigare, fy så vidrigt) och inte heller mitt låga blodtryck, eftersom det här kommer vid andra konstiga tillfällen, typ rätt som det är när jag sitter vid datorn och så. Kiropraktorn släppte på lite nackspänningar, men det verkar inte ha tagit bort yrseln (även om det känns skönt i nacken), så nu har jag googlat mig fram till att det också är ett vanligt symptom i förklimakteriet. Hurra… Är det nån annan som känner igen sig i det här kanske?

Men, när jag ändå var där så bad jag henne kolla på en strulande axel med, som varit stel och som har gjort ont vid viss träning i över ett halvår. Där körde hon en mycket oskön behandling men som faktiskt nog har gett resultat – det är ömt och känns irriterat nu, men den känns inte alls så stel längre. Jag ska fortsätta träna, det är ju alltid bäst såklart, men undvika eller minska de övningar som gör ont ”på fel sätt” tills axeln har läkt igen. Det ska nog gå, tänker jag, sitter ju och väntar på mitt pass just nu när jag skriver det här. Träningen går fortsatt lite trögt, men det är ändå inte alls lika illa som i helgen och förra veckan, utmattningskänslan har till viss del lagt sig, vilket känns oerhört skönt. Men, nu är det dags ser jag, vi hoppas att axeln håller lite bättre nu då!

Förlåt men blev det här nån form av ”vilka krämpor har jag”-inlägg? Det var inte meningen, men men.

Hudlös och tom

27 oktober, 202527 oktober, 2025 / LindaG / 3 kommentarer

Senaste tiden har privatlivet erbjudit en riktigt bergochdalbana för känslolivet. Det som initialt verkade vara ett totalt haveri av hela åkattraktionen kanske inte måste vara det (förlåt mina luddiga metaforer, men det är inte ämne för ett blogginlägg), men oavsett så har de här veckorna lämnat mig totalt färdig, både psykiskt och fysiskt. Jag är så trött på och av alla känslor att jag nu mest känner mig helt tom och som i ett vakuum, och tröttheten som kommer av det är i princip samma som när jag var utmattad. Har tagit mig till träningen ett par gånger, men med den enda rimliga inställningen som går att ha nu, att jag gör det jag orkar och så får det vara bra med det. Och faktiskt har nog min prestation den här tiden också varit ungefär samma som när jag var utmattad – alltså i princip nära noll innan kroppen slår ifrån, men det är ändå skönt att få röra lite på sig. Är ändå lite fascinerad över hur extremt påverkad fysiken blir av det känslomässiga kaoset, det är som om jag aldrig tränat typ.

Nej, jag känner inte att jag är utmattad i den bemärkelsen igen, och jag tror heller inte att det här blir så långvarigt som förra gången, men jag har vett nog att vara snäll mot mig själv och sätta ribban efter orken – jag behöver inte prestera nåt alls just nu, utan jag får bara göra det jag känner att jag vill för stunden. Eller ja, jobba behöver jag ju, men det får gå i den takt jag orkar det med. Jag känner mig bara tom och hudlös, och villhöver skriva av mig lite.

Turligt nog är det en ganska lugn period på jobbet denna veckan, och här på gården är nu det mesta ”inhöstat” och det är i princip inga måsten förutom att ta hand om djuren. Ängen är slagen och det gräset har använts för att vintertäcka alla känsliga växter och all bar jord, det känns bra att liksom bädda in gården inför vintern. Jag har plockat fram utelyktor med elektriska ljus i, och ska också handla in nya ljusslingor till altanen då våra förra gått sönder. I år kommer vi strunta i flaggstångsbelysningen eftersom den i princip alltid blåser sönder, trist med inte hållbart att köpa ny hela tiden. Nu när mörkret kommer tidigare kan jag också konstatera att vårt altan- och pergolabygge från i somras blev väldigt bra i mörkret med, för pergolan reflekterar utebelysningen bra så det blir lite ljusare framför huset, och själva trallen hjälper till med. Dörren har fått sin krans, och några krukor med höstväxter pryder entrén, precis som det ska vara.

Funderar lite över julen, även om det är tidigt, förra året blev den minimal, men i år får vi kanske besök av min bror med familj och då är det mycket roligare att göra juligt med. Vi hade ju inte ens gran förra året om jag inte minns fel, första gången någonsin, för jag hade inte lust. Men, före julen kommer Halloween och Allhelgona, det första firas inte alls i princip, men på lördagen kommer vi försöka åka till kyrkogården för att tända ljus – för mormor och morfar, och för min lilla brorsdotter. Det brukar vara så himla fint på skogskyrkogården med.

Nu ska jag fixa middag och sen hänga med F och L en stund och spela UNO, innan det är läggdags…

Gilebosjön/Pukasjön

22 oktober, 202522 oktober, 2025 / LindaG / 3 kommentarer

Jag har varit i Stockholm med jobb, så jag har inte riktigt hunnit med att hantera bilderna från min och F’s utflykt i helgen, men här kommer de nu!

Det var faktiskt en helt otrolig dag. Vi var båda vid gott mod, det var lagom långt att gå (en timme enkel väg, ca 3 km, men då stannade vi och undersökte saker lite varstans) och framförallt var det helt magiskt väder! Här kommer en riktig fotokavalkad….

*Vi hade ju helt perfekt väder, kyligt men nästan vindstilla, och soligt. Men dagen innan hade det kommit en del hagel…*

*…vilket bland annat gav fantastiska rökeffekter där solen träffade marken.*

*Vi hade ju inte bråttom, så det fanns gott om tid att undersöka vad skogen hade att bjuda på.*

*…och små porslintomtar (??) undersöktes.*

*Sträckan att vandra blev ca 6 km tur och retur, vilket kändes som en lagom ambitionsnivå för dagen. Det är John Bauerleden vi följer här, en liten bit av den.*

*Gilebosjön står det på en skylt vid grillplatsen, men kollar jag i kartfunktionen i mobilen säger den Pukasjön.*

*Oavsett namn så är det en av de finaste grillplatserna vi varit på, med en egen liten brygga ut över sjön.*

Eftersom jag var ensam vuxen kunde jag inte bära med egen ved – och den som fanns på platsen var väldigt blöt – så jag hade med ett smidigt litet spritkök. Till lunch blev det kolbulle, lika gott som alltid.

*F fokuserade framförallt på de grillade marschmallows som utlovats till efterrätt, och täljde grillpinnar.*

*Ska dock inte säga nåt, eftersom jag själv var tämligen fokuserad på att äntligen få mitt kokkaffe. Njöt också av solen, dokumenterat av F.*

*Mätta och nöjda efter mat och fika. Eller ja, inte helt nöjda…*

…för det önskades också att vi skulle försöka göra upp eld, trots blöt ved, att leka med och elda saker på. Och japp, klart han får testa att elda då (under uppsyn såklart), men efter ett tag konstaterades att förutom små stickor, löv och granbarr så fick vi inte så mycket av rejälare ved att brinna.

*Vi vände inte hemåt förrän efter nästan tre timmar, när allt hade testats att elda på, som man fick elda.*

*Mycket nöjd pojk som hittade en skägglav som såg precis ut som ett riktigt skägg. Vi var överens om att kanske skogstomtarna fick sina skägg så här.*

Allt som allt så njöt vi båda av en väldigt fri, lugn och härlig dag – i en fantastiskt vacker natur. F gillade också att vi gick precis bredvid de stora vindkraftverken i Skärstad, som var spännande att se på nära håll. Vill ni se ännu fler bilder, och lite filmer, så finns det mer på instagram.

Det här vill jag göra om snart igen!

Äntligen tur-dags!

17 oktober, 202517 oktober, 2025 / LindaG / 2 kommentarer

Den här veckan har jag hållit ett av våra roligaste event – Klimatpitchen – och jag har deltagit på Klimatkonferensen, anordnat av Klimatrådet och länsstyrelsen i Jönköping. Efter det har det tack och lov varit tämligen lugnt, och jag har kunnat jobba hemma i lugn och ro både torsdag och fredag, skönt att få komma ikapp utan något yttre som stör, och med möjlighet till lite vila när det passar mig.

Något jag har sett fram emot hela veckan är lördagen, det gör man ju varje vecka, men lite särskilt denna lördag. Jag har bestämt att jag vill ut och vandra en liten sväng i den fina höstnaturen, innan alla fina löv försvinner, och lördagen ska bjuda på soligt men kallt väder. Filip ville gärna följa med, men det blir nog bara han och jag (maken är tränare på lördag) eftersom tonåringarna hade egna planer. Det blir fint det med, lite tid i skogen med bara honom. Trots att det var längesen nu så har han ju under sin uppväxt varit ute på mängder med små helgvandringar, och jag har verkligen saknat dem. Ska se till att plocka med kameran med, alldeles för längesedan jag fotade ordentligt.

*Han har varit med ute sedan innan han kunde gå, och fick hjälp av brorsorna.*

*Och mången tur har det blivit i vandringsryggsäcken.*

*”Kan själv” har givetvis varit ett starkt tema…*

*Såklart allra roligast när alla är med (och vid gott mod, annars kan det kvitta).*

Vad ser du fram emot i helgen?

Vill inte vara en rädd liten tant

12 oktober, 2025 / LindaG / 3 kommentarer

För det första, igår var verkligen en helt fantastisk dag, vilket underbart soligt och varmt höstväder det var! Kändes ganska stor skillnad i dag när vinden slagit om till nordan, även om det var fint ute i dag med. Vi har haft en generellt sätt ganska lugnt och skön helg, lite dahlior och några medelhavsträd som behövde komma in från kylan mest, så idag roade vi oss med att bygga lite på lösdriften – för att det är så kul. Har däremot landat (just nu i alla fall) i att vi kanske skulle ägna lite mer tid åt oss själva och varandra istället för att skaffa kor, och vänta med korna tills vi inte har (så många) barn hemma att ta hand om.

*Kom på att det är lättare att hålla ordning på dahliorna om de får bo i varsin kartong, eller skolåda.*

I vilket fall, mitt under att vi höll på att sätta reglar på lösdriften (som vi ändå kommer bygga nu pga kul och alltid bra att ha) så fick jag en sån sjuk yrsel-attack att jag var tvungen att sätta mig ner på marken, för att inte kräkas om inte annat. Har haft lite yrsel då och då det senaste halvåret, men väldigt snabbt övergående, och samma med illamående. Har haft kristallsjukan tidigare, men det här var inte samma känsla – men googlade lite och det hör troligen ihop med *trumvirvel* förklimakteriet! Såklart…. För varför inte? Fick sitta en stund helt still, sen fick jag lite stöd när jag, likt en 90-åring långsamt gick upp till huset, där jag plötsligt utmattad somnade i soffan en stund. Den värsta yrseln har lagt sig, men inte allt, och jag är galet trött. Antar att hela kroppen reagerade på nåt vis.

*Nöjesbygge som enbart görs av lust. Tills jag blev yr i alla fall…*

Kikar jag på mig själv i spegeln nu har jag dessutom för ovanlighetens skull en massa blåmärken med. På nyckelbenen efter power cleans, tillsammans med skavsår på tummarna, på revbenen efter jumping bar muscle ups, på knäna efter paintball – och så fortfarande min jätte-lårkaka efter det sistnämnda med.

*Snyggt blågrön en vecka senare. Har inte haft ett sånt blåmärke sen jag tränade kickboxning!*

Men faktiskt satt vi och pratade om varför vi känner det är så viktigt att träna, i går kväll. Mitt främsta mål med att träna är att jag ska känna mig stark och kapabel i kroppen tills jag är riktigt gammal. Därpå kommer att jag vill vara stark nog för att greja med allt jag vill NU, och som trea att det påverkar även det psykiska måendet. En oväntad bonus har sen varit nya vänner, som jag är väldigt glad för!

Sen har man ju vissa dagar MER ont i kroppen än om man inte tränat, men det är inte samma sorts ont i kroppen som jag får av att INTE träna.

Dagens yrsel med påföljande inkapacitet blev liksom bara ett kvitto på hur jag absolut inte vill känna när jag blir äldre. Må jag ”aldrig” stappla fram på ben som är rädda att ramla, utan jag vill kunna känna att jag kan röra mig åtminstone relativt fritt!

Nu ska jag strax gå och lägga mig (klockan är lite efter åtta), eftersom jag då blev totalt utmattad av den här yrseln. Hoppas verkligen att den är över till i morgon, den här veckan har vi en stor leverans i form av Klimatpitchen på tisdag, och den behöver jag liksom kunna leverera på. Håll tummarna för mig!

Oktober 2018-2025

10 oktober, 20259 oktober, 2025 / LindaG / 2 kommentarer

Den jag bloggar för är ju mig själv, i första, andra och tredje hand, även om det gör mig väldigt glad (och förvånad) att just DU läser också. Men jag är dålig på att läsa min egen blogg, men igår kväll tog jag och gick igenom de senaste 8 oktobermånaderna på bloggen (går att hitta om man kikar i menyn ”arkiv”). Några saker som slår mig:

Vad mycket mysigt vi gjorde med barnen när de var mindre, vi var ute i skogen och vandrade var och varannan helg, och alla var med och det var till och med mestadels konfliktfritt. Sen hände något, för typ 5 år sedan så började (gissningsvis) tonårskonflikterna med min äldsta och senare även med mellankillen. De ville inte hänga med ut längre (såklart när man är tonåring, det är väl som det ska vara) och jag har kämpat så himla mycket med olika konflikter sedan dess – de tar så himla hårt på mig. Jag känner väldigt starkt att vi är en trasig eller halv familj nu, pga dessa konflikter.

Vad mycket vi har gjort FÖR barnen! Så mycket i det jag skriver handlar om att barnen ska ha det bra, vi försöker verkligen skapa alla förutsättningar vi kan för att ge dem en så fin barndom som möjligt. Så himla många gånger jag slagit knut på mig för att försöka bemöta allas behov. Jag har säkert gjort tusen fel, men herregud vad jag har försökt!

Jag verkar ha en deppig period i varje oktober, följt av en del egenreflekterande inlägg. Lite intressant, jag hade nog inte sett det mönstret utan bloggen. Har inte känt mig så deppig (än) i höst, men det kan ju komma och gå lite (har inga depressionsproblem men har ju som alla andra perioder som är deppigare och såna som är gladare)

*Bra att påminna sig själv, det syns inte utanpå om det gör ont inuti*

Jag har fotat så himla många fina bilder? Det här är verkligen en sak jag vill komma tillbaka till, för JAG blir så glad av alla bilder, på familjen och naturen och även på mig själv. Känner mig så obekväm i min kroppsstorlek just nu att jag inte vill fota mig själv alls helst, men det är ändå mycket värt att få se lite bilder på sig själv med genom åren, så jag ska försöka bortse från det.

När man bläddrar tillbaka så skulle jag vilja påstå att jag varit extremt stresstålig som inte blev utmattad tidigare, och nästan varenda inlägg ursäktar jag mig för att jag inte orkat med mer.

Vad mycket jag har gjort och utvecklats! Jag har lärt mig så vansinnigt mycket saker genom karriärsbyten och utbildningar, av kontakter och arbetsplatser. Känner mig faktiskt lite stolt.

*Från oktober 2020, när det var pandemi och vi fick köra en del av utbildningen till produktionsledare digitalt.*

Jag har länge, länge saknat mer umgänge med kompisar, eller ens att ha nära kompisar. Det är kanske dags att bara inse att det är vad det är och vara glad för de stunder som finns, och vara glad för nya bekantskaper som dykt upp (vilket jag verkligen är!)

Vilken skillnad det blev i vårt liv när vi flyttade ut till gården! Det lyser igenom i varje inlägg hur mycket jag älskar den… MEN, det har sammanfallit med mindre ”kvalitetstid” och utflykter med barnen, eller i alla fall sånt man fotar.

Jag tar med mig några saker av det här med. Vi har inte varit på skogsutflykt en enda gång i sommar/höst, så det är hög tid att snöra på sig vandringsskorna och ta med nåt gott att laga över elden. Kan känna en fysisk dragningskraft till att få komma ut i skogen nu, jag behöver prioritera in det bums. Jag vill också plocka upp den riktiga kameran mer, de bilderna är något annat än de man tar med mobilen, och jag vill gärna lägga tid på det eftersom det gör mig glad. Jag tänker också att jag ska fortsätta öva på att vara lite snällare mot mig själv, och i hur jag pratar med mig själv i huvudet. Jag fastnar väldigt ofta i att jag kunde/borde ha gjort bättre, oavsett vad det gäller, men jag gör verkligen mitt bästa enligt vad jag förmår för stunden. Jag har ju också haft funderingar på att sluta blogga, men när jag läser min egen blogg nu så känner jag ändå att jag nog vill fortsätta kunna läsa, även om kommande år. Jag kanske måste få vara så personlig ändå, för att det ska få vara någon substans i texten.

Kanske kommer mina barn läsa bloggen, om den finns kvar, någon gång när de blir vuxna. Kanske kan de förstå hur gärna jag velat deras bästa och att jag verkligen försökt. Kanske kommer de bara tänka att deras morsa var dum som lade ut bilder på dem. Jag vet inte.

23 favoriter

9 oktober, 20259 oktober, 2025 / LindaG / Lämna en kommentar

Eftersom blogginspirationen just nu falerar och jag inte riktigt hittar till min vanliga identitet på bloggen, så har jag snott en lista, från Underbara Clara.

Blomma

Fruktansvärt svårt att välja! Men om jag måste så väljer jag Hortensia då, de blir så maffiga och finns i såna fantastiska färger.

Mikromat

Gör ingen mat i mikro? Eller alltså, jag värmer ju matlådor, men inget annat. Tips är iofs att pochera ägg i mikro, funkar t.ex. ypperligt när man är på jobbet och vill snabbkoka ett ägg eller två.

Sällskapsspel

UNO – tillräckligt enkelt för att man inte ska behöva koncentrera sig på någon långsiktig strategi, lagom lång speltid och framförallt så har det ett mått av skadeglädje när man får kasta på någon en +4!

Fikabröd

Semlor, hur kan man välja något annat? Är det inte semlesäsong så väljer jag Mandelpastej från Malmborgs konditori.

*Kärleken till semlor finns hos alla familjemedlemmar utom en. Här är lilla F, som inte är den som inte gillar semlor!*

Kaffe

Finns inget som slår kokkaffe vid en eld, men annars dricker jag mest kopiösa mängder svart (men inte starkt) bryggkaffe. Ska det vara finkaffe ute så tar jag oftast Cappuccino.

Låt

Nope, kan inte välja en enda, det är väldigt humörbaserat och jag lyssnar heller inte supermycket på musik. Eller ok, ska man få det absolut goaste gunget så väljer jag P.I.M.P remixat av Heedegard.

Läsk

Dricker nästan aldrig, men ska jag välja på typ snabbmatsställe så tar jag oftast Sprite Zero, eller Cola Zero.

Hårprodukt
Kevin Murphy Touchable (spray vax) som är HELA hemligheten med att jag kan fixa till håret. Och en bra frisör då med, såklart.

Ost
Montagnolo, romrussinost, Kaltbach Creamy, Karamellost… Alltså, typ all ost. ÄLSKAR ost.

Trosor

Gillar två varianter från Lindex lite extra mycket, de här i sömlös modell när jag ska träna eller de här i supermjuk kvalitet med bomullsspets som är otroligt sköna. Skulle inte ta på mig ett par string om jag så fick betalt.

Högtid

Påsk, den är tämligen kravlös och medför inte den känsla av misslyckande som julen nästan alltid gör, plus att den oftast i någon mån markerar att våren är på gång.

Lösgodis

Äter nästan aldrig lösgodis (gillar fikabröd bättre), men någon gång ibland blir jag sugen på praliner fyllda med sprit eller likör, och ibland blir jag sugen på saltlakrits.

Strumpor

Har verkligen inga speciella, men skulle gärna ta emot tips. Vi har ett klinkergolv med lite grov yta i nästan alla rum hemma, och det ÄTER strumpor. Väljer gärna strumpor i merinoull om jag hittar till vettigt pris, de verkar hålla lite längre.

Eftersom jag dricker ganska mycket kaffe så försöker jag hålla mitt te-drickande koffeinfritt. Helst med chokladmynta-blad från trädgården, eller annars något smaksatt Roibos.

Sneakers

Har ett par sjukt sköna i beige mocka från Din Sko’s märke Pace (om jag minns rätt). Har haft dem i flera år men de är fantastiska!

Tid på dagen

08:00-10:00 om det är helg och jag får sitta i lugn och ro hemma och dricka kaffe – helst ute på altanen om det är sommar.

Mascara

L’Oréal Paris Volume Million Lashes, den guldiga, men det är för den ofta finns att köpa på ICA Maxi…

Grönsak

Hemodlade smakrika cocktailtomater

Nagellacksfärg

Åh gud, målar nästan aldrig naglarna, mest för att jag är så himla dålig på att ta bort det när det flagnar och då ser mina händer ut som ett barns. Men nån dammig mörkrosa-vinröd?

Glass

Vit choklad gelato, alla dagar i veckan.

Sysselsättning en ensamkväll

Har jag ett bra tv-spel så absolut det, annars en bok och något gott att äta som jag inte köper annars. Hade absolut kunnat tänka mig att ha en eller ett par sådana här i månaden, men det är ju liksom inte görbart.

Författare

Terry Pratchett kommer alltid vara högst rankad, men älskar även Camilla Läckberg och min senaste upptäckt inom Fantasy- Sarah J. Maas (har ni missat så LÄS!!!)

Kudde

En mjuk och go latexkudde som håller formen och ger lagom stöd.

Dags att ge efter

4 oktober, 2025 / LindaG / Lämna en kommentar

I dag har stormen Amy dragit förbi, vi klarade oss bra här hemma, förutom att jag tror att nån gren på vår lönn har gått av (inte lika stor som den som tvingade oss att fälla den förra dock). Men, det regnar än och jag har inte heller varit ute och kollat, så det kan vara mer. Dagens rusk gav ett strålande tillfälle till storstädning av huset, det har inte städats riktigt ordentligt sedan studenten och var i stort behov av en riktig omgång. Nu känns allt superfräscht och luften känns inte längre dammig och sandig inomhus. Passade på att byta ut sommarens kuddar, dukar och filtar med, till lite varmare och dovare toner. Känns otroligt bra!

Nästan i en hel veckas tid har det varit frost på morgnarna nu, och i fredags när jag jobbade hemma kunde jag passa på att springa ut med kameran. Lyckades fånga den fantastiska kombon med frost, morgondimma och de första solstrålarna, och kom in fulltankad på energi.

Det har ju varit ett sånt konstigt odlingsår i år, med kalla nätter långt fram till midsommar, sen varmt men torrt, vilket gav en tidig höst i växterna – fast inga höstfärger knappt ännu. Väldigt konstigt väder som sagt. Odlingarna har gett bra skörd, till och med tomaterna som jag klagade en del över har gett allt vi behövt inför vintern. Men chilin är ännu inte helt mogen, den står kvar i växthuset och mognar lite där – annars är allt bortrensat och istället påfyllt med spån och hönsgödsel från städningen av hönshuset.

En del sommarblommor har jag klippt ner, och några perenner med, fast man egentligen inte ska – de dog så tidigt och det såg för jäkligt ut. Men kryper man inte in så nära så ser det ändå ok ut nu, när jag rensat ut det värsta.

*Näva av något slag, sedan innan vi flyttade in. Har delat och flyttat och använder lite här och var, älskar den inte men den är gratis och en bra marktäckare.*

*I nästan varenda växt hänger skira slöjor av spindelväv, extra fint i frosten.*

Runt gården är det bara Aronia-häcken som fått lite höstfärger ännu, även om jag misstänker att det kommer gå fort nu när det börjar. Det är nästan svårt att sätta ord på hur vackert det är på morgnarna, när solen precis letar sig fram men frosten och morgondimman ännu inte jagats bort.

På vår ”medelhavssida” har allt tagit sig bra, och eftersom solen möter denna sidan först så gör den skäl för sitt namn. Nu håller vi tummarna för att inte minst träden klarar vintern!

Satte ju också en till vindruvsranka här, en kärnfri som var väldigt god, och som haft de galnaste, klar-röda blad sedan en månad tillbaka. Var lite rädd att den höll på att dö, men bladen är liksom friska och ser bra ut, fast de är så vackert höströda.

På framsidan har jag nu plockat bort den lilla fontänen ur dammen, och vi har plockat in alla slangar och bevattning runt om i trädgården för att inget ska frysa sönder. Faktiskt har också pergolan över altanen gjort att till och med Dahliorna har klarat sig ännu, trots frost, så de får hänga kvar ett litet tag till innan jag tar in dem.

Min allra bästa foto-vy är ändå stallet, extra fint sedan vi målade det förra året. Bönorna har inte alls klarat någon frost, och behöver rensas upp, men det blir nån dag längre fram.

Nere i hagen har grisarna börjat få vinter-ragg, och njuter av det vi inte hinner ta hand om själva av det vi odlat.

Våra tre stallkatter är ju egentligen utekatter, men mamma Sotis har en viss förmåga att ta sig in och lägga sig och sova i värmen i soffan – och hon är så otroligt söt att det ju inte går att neka henne det. Sååå allergisk är jag nog inte, hon får så gärna vara här inne ibland med.

Det är lite skönt att frosten har satt punkt för odlingssäsongen ändå. Visst är det lite kvar att göra ute, men förutom att sätta blomlökar och lite senare även vitlök, så är det inget som är jätteviktigt. Nu känns det bra att få mysa inne ett tag, i ett nystädat hus (varar säkert nån dag åtminstone), och vila lite från trädgårdens sysslor.

Att prioritera

1 oktober, 2025 / LindaG / 3 kommentarer

I dag har jag hållit konferens på jobbet, och i vanlig ordning rider man först på någon form av energi-våg där man är superskärpt och alert under tiden, för att sedan landa i någon form av halv-koma efter. Och det är ok, eftersom det är en topp och jag i princip alltid kan planera in lite mer ”hjärndöda” arbetsuppgifter efter i ett lugnt tempo, vilket gör att det funkar. Jag har också VÄRLDENS träningsvärk i dag efter ”Cindy” i går, alla träningspass som har tjejnamn brukar vara jobbiga och så även denna – så pass att jag nästan inte vet om jag har typ influensa-ont i kroppen eller bara träningsvärk. Jag kommer helt enkelt inte göra många knop idag.

*Sällan jag ser så här uppklädd ut på hemmaplan!*

I helgen var mamma förbi, och hjälpte bland annat till med att ta hand om vindruvor för att göra saft. Så himla tacksamt att få två händer till som hjälper! Och trevligt sällskap dessutom. Hon uttryckte lite oro över allt vi tar på oss att göra, och det är SVÅRT att inte göra saker här på gården eftersom det antingen är så himla kul (typ bygga lösdrift, asroligt projekt, eller anlägga perenn-rabatter) eller känns som att man kastar bort en resurs (typ om man inte tar hand om grönsaker, bär och frukter som är mogna). Och ja, vår och höst blir det tämligen intensivt, först när allt ska sås och planteras, och sedan nu på hösten när allt ska tas om hand. I år har vi ändå förenklat genom att frysa in mängder med bär mm, för att kunna göra sylt och sånt under vintern istället.

Men, det som inte syns (här eller på instagram) är ju också allt vi prioriterar bort. Typ städning inne, att rensa ogräs (görs bara när jag får lust) och att hålla ordning i stall och garage. Det får bli vad det blir, i väldigt stor utsträckning, och det får också bli anpassat till årstiden som råder. Sommartid kommer det absolut vara både sandigt och dammigt inne, när man lägger nästan all ledig tid utomhus, och under vintern får man försöka komma ifatt lite, och organisera i ordning kaoset efter sommaren som uppstår i stall och garage t.ex. Sen blir det ju heller knappt ingen tid som läggs på att träffa vänner, men det är mer för att det är svårt att få ihop tider med folk (och på att jag inte heller har så himla mycket vänner i ärlighetens namn). Just det, det läggs heller ingen tid alls på sånt som *alla* håller på med (enligt sociala medier), dvs skönhetsrutiner, shopping (nytt eller second hand) eller restaurangbesök.

Vardagar prioriteras träning och matlagning, så vi ska hålla ihop rent fysiskt och så att barnen ska få näringsriktig mat, inget annat hinns liksom med.

Så, vad väljer DU bort, till förmån för något annat?

Morgon i september

25 september, 2025 / LindaG / 2 kommentarer

Jag tar jobbväskan på min axel och kommer i sista sekund på att jag ska ha med matlådan med. Kliver utanför dörren, och temperaturen som ligger på 0 grader får mig att dra efter andan. Det är alldeles tyst och stilla, och bara mina egna steg på grusgången hörs. Solens första strålar håller på att leta sig upp och träffar än så länge bara trädtopparna på skogen omkring – betesmarkerna ligger täckta av frost och ett par meter ovanför svävar dimslöjor som ännu inte nåtts av solen. Varje litet grässtrå har ett fint lager av iskristaller, och jag måste stanna till och ta ett foto.

Jag sätter mig i bilen, och eftersom det är vägarbete längs E4 så tar jag gamla Grännavägen in mot jobbet. I bilen surrar mina morgonkompisar David och Linnea i P3. Längs hela vägen in njuter jag, av de milda färgskalorna på åkrar och ängar, dämpade av ett lager frost, och av de varma solstrålarna som sakta letar sig mot marken. Jag ser kor som står och puffar ut varm andedräkt där de står och har börjat beta sin frukost, jag ser åkrar som skimrar i frostnupet grönt, en del i varma jordtoner av brunt och en del i bleka rågtoner där det står kvar halm. Vindkraftverkens smäckra blad står nästan still, och ser nästan självlysande ut eftersom solen når dem först – och mellan dem flyger en flock stora fåglar vars art jag inte kan urskilja på långt håll.

När jag kommer till Kaxholmen blir det rent magiskt, eftersom det ligger ett tjockt, dansande lager av dimslöjor över Landsjön, och solen når precis de översta små vipporna av dimma. Jag önskar jag haft en kamera med mig, och massor med tid att stanna, men bestämmer mig i alla fall för att försöka fånga morgonen i ord. Väl ute på motorvägen går sträckan förbi alla de segelbåtar som ännu ligger i hamnen, i stilla vatten. Längs med trädgårdar och planteringar jag passerar börjar färgerna precis skifta mot hösttoner, här ser jag ingen frost ännu.

Jag är så tacksam för att vi bor på vår gård, och även tacksam för vägen till och från den – det ger ett helt annat lugn än att köa i stadstrafik. Jag går lite på knäna just nu känner jag, och maken med, och då ger ändå den här halvtimmen en stunds vila. Det är en av mina bästa egenskaper förresten, att jag på riktigt SER allt vackert omkring mig, och verkligen njuter av det. Jag önskar er alla den förmågan, och hoppas ni har möjlighet att njuta av den fantastiska naturen just nu – jag hade själv velat ta ett par dagar ledigt för att göra just det, men det är inte läge just nu.