Morotsfrallor

Verkar som alla mest vill ha lite mer recept här, så jag tänkte lägga ut mitt absoluta favoritrecept (och det enda jag använder) på frallor. Håller dessutom precis på att baka dem, så det passar ju alldeles ypperligt!

Morotsfrallor
50 g jäst
75 g smör – smält och blanda med
4 dl mjölk – till 37 grader. Rör ner i jästen.

4 dl rivna morötter
2 tsk salt
1 dl pumpakärnor (eller solrosfrön)
1 msk honung – rör ner det här innan man börjar med mjölet

6 dl rågsikt
7 dl vetemjöl – rör ner och knåda 10 minuter, helst i bakmaskin (perfekt sats för kitchen aid’en!)

Låt jäsa 45 minuter. Gör 12 frallor och jäs 45 minuter till. Grädda i ca 12 minuter i 225 grader.

Kan för övrigt meddela att det är 335 kcal i en fralla (hel då) 😉

Nu är mina strax färdigjästa, kan ju bara tala om att de är sjukt goda när de är nygjorda, med bara smör på… mmmm…

Ett pretto-inlägg igen…

Jag håller precis på att laga mat – kinesiskt wok med ris. Fatta att jag fortfarande håller mig stenhårt till mina 1300 kcal, gick inte ens över efter namn-tårtan i söndags =) Det här är extremt ovanligt när det gäller mig, men jag blev motiverad att fortsätta när vågen visade på -2 kg i måndags! Känner dessutom att inte kläderna sitter åt så mycket, så nu ska jag försöka klara mig de kommande 8 veckorna med, så kanske jag kan slippa de efterhängsna grav-kilona. Det som förvånar mig mest är hur pass stora portioner och hur mycket mat man faktiskt kan äta på de kalorierna man ska hålla sig till!


Lukas har varit på ett alldeles extra charmerande humör idag =)

I övrigt har dagen varit lugn, Oliver var på dagis så Lukas och jag gick en sväng på a6. Hittade inget direkt, men är sugen på att handla kläder sen när vikten är där den ska…

Kom på att jag ju glömde visa min nuvarande frisyr igår (kanske inte så intressant, men ändå), så här är den =)


Inget dramatiskt direkt, men så här långt hår har jag inte haft på länge. Testade att klippa mig på Mix igen, hos Anette den här gången, och nu tror jag att jag har hittat min nya frisör! Blev kanonnöjd!

Det hänger på håret

Hade nån form av retro-egotripp idag när jag satt och kollade gamla foton. Insåg att från att jag var liten har jag haft långt, kort, lockigt, rakt, med lugg, utan lugg, svart, brunt, rött, lila (!) och slingat hår. Här kommer några smakprov (utan inbördes ordning):


Vad sägs om silverfärgad backslick?


Kände mig nog mest vintrig här.


Här var det långt hår. Den här gången är det dock inte äkta. Det är däremot illern (vår tam-iller Leo, som vi tyvärr inte har kvar)


Oj, den här bilden är nästan 10 år gammal. Tror jag ska sätta upp den på kylen som inspiration, fasen att man inte hade vett att uppskatta en platt mage då!!!


Hmm, vet inte hur jag tänkte med orangea slingor.


Tofsar kanske man skulle satsa på igen?


Utan lugg, för en gångs skull. Resten av frisyren vet jag inte vad jag ska säga om.


Det här är nog det kortaste håret jag haft. Tror jag var 21 eller 22 här.

Så där jag, där fick ni en rejäl dos (överdos?) av mig, men någon kanske det roar 😉

Ta i trä

Schhh, hör ni? Precis, det hörs ingenting, alldeles alldeles tyst… Maken är på LAN med några kompisar och barnen har precis somnat. Så precis exakt just nu känns det alldeles tyst och fridfullt i huset, det enda som hörs är att jag knapprar med tangenterna.

För min och barnens del blev det fantastiskt god mat hos mina föräldrar, med min bror som är hemma från Göteborg. Synd att han bor så ”långt” bort, men även roligt eftersom det är ytterligare en anledning att åka till en sån trevlig stad. Sen tar det ju inte så lång tid att ta sig dit heller.

Nu ska jag passa på att njuta av lugnet och bara sätta mig och softa i soffan en stund innan det är läggdags. God natt, vänner!

Jag ser det snöar

Jaha, så kom den första snön då. Visst, den lär inte ligga kvar till eftermiddagen ens, men det markerar liksom ändå att nu är det oundvikligt – vintern närmar sig.

Utsikten från vardagsrummet i morse

Trots att IKEA och diverse andra butiker redan börjat julpynta, och förmodligen lika tidigt som det var förra året när jag svor åt att de började typ mitt i sommaren, så är jag den här gången lite mer sugen på det. Tror att det har med barnen att göra, det är på något sätt speciellt med ett barns första jul, även om de själva oftast inte är särskilt medvetna om den. Men jag tror det är den där idylliska familjebilden som de flesta får i huvudet när man tänker på julen som gör det.

Däremot vet jag att jättemånga inte tycker att det blir någon vidare familjeidyll, men jag tillhör faktiskt inte dem. Vi firar alltid väldigt litet och avslappnat, med bara den allra närmsta familjen. På det sättet blir det ingen ångest eller julstress, åtminstone inte mer än att man ska komma ihåg att ta ut Janson’en ur ugnen innan den blir bränd.

Men nog pratat om julen just nu, det lär väl bli en hel del om den framöver ändå. Fast jag måste bara säga att jag är väldigt nöjd över att vara klar med nästan alla julklappar, bara lite till Lukas och något till maken kvar. Hur ser det ut för er?

Inte utan badrock i alla fall

Nu står den där – crosstrainern. Med ett lite anklagande utseende. Och jag har inte ens hunnit prova den än…

Det har varit två sådana där dagar när allt kör ihop sig och går i ett, är inte det ena barnet ledset så är det det andra, och det finns gott om andra problem i vardagen med precis just nu. Det har helt enkelt inte funnits någon tid att ens fundera på att ställa sig och träna.

Men men, nu skiner solen, och Lukas sover i sin vagn. Kanske ordnar allt upp sig lite under dagen, i så fall så ska här tränas ikväll =) Förmodligen till ”Halv åtta hos mig”, blir ju så galet sugen på all god mat de gör, så då kanske jag får lite extra motivation till att träna.

Om inte annat kan jag säkert sälja den vidare i januari, när alla ska börja sina nya liv och träna inför beach -11 (den enda beachen jag befinner mig på om somrarna är barnstranden i axamo eller västersjön, så jag har inte några ambitioner inför det direkt)!

Länge leve vintern – man behöver i alla fall inte visa sig naken!

Ett litet steg för mänskligheten

Idag ska jag åka och köpa en begagnad crosstrainer. Det lär väl bli en upplevelse, har aldrig använt en innan, men jag avskyr motionscyklar, så då kändes den som ett bra alternativ. Tanken (!) var att jag ska kunna trampa på den på förmiddagarna när Oliver är på dagis och Lukas sover.

Det finns egentligen bara en sak jag oroar mig väldigt för – jag känner mig själv så pass väl att jag vet att både motivation och karaktär gärna överger mig så fort de bara får chansen! Men vad tusan, jag får väl sälja den vidare i januari då, när alla andra ska börja sina nya liv…

Så, önska mig lycka till! 😉

Jag känner mig utnyttjad

Bebisar har definitivt ett sjätte sinne! Oavsett hur mätta de är eller hur gott de sover så har de banne mig en mätare i sig som känner av om jag försöker dricka en kopp kaffe… Det kaffe jag fått dricka ostört sedan Lukas föddes kan jag räkna på en hand. Fascinerande…eller nåt.

Dessutom har han en annan funktion, ju mer obekvämt mamma har det när hon matar mig, desto bättre äter jag. Vet inte om det är mjölksyran i mina armar som gör att han blir extra hungrig, eller om det bara är en medfödd sadistisk nerv? I natt stod jag med ett ben på sängen och båda armarna i ett omöjligt läge innan han hittade ett läge som passade att äta i.

Muhaha, nu ska morsan dricka kaffe igen!

Och trots detta gör man det, och dessutom allt annat de behöver och vill – snacka om att de måste tycka att man är lättlurad!

TV-kväll

Sitter och kollar på Top Model, det och Robinson är de enda två ”dokusåporna” jag gillar. Älskar att kolla på alla fina kläder (Top Model), fantasifulla sminkningar och håruppsättningar (Top Model), överlevnadsstrategier (Robinson) och smala människor (både Robinson och Top Model).

Maken och jag brukar tävla om att gissa vinnaren så tidigt som möjligt, och jag tror än så länge att det är oavgjort mellan oss ungefär. Vi får se hur det blir den här gången, ingen av oss har bestämt sig riktigt än 😉

För övrigt har dagen flutit på, men stackars Lukas har fått feber igen. Stackarn, den här förkylningen är riktigt envis, hela familjen är snuviga men det är mest synd om honom, liten som han är. Efter Olivers simskola fick vi trevligt sällskap, för både mig, Oliver och Lukas (som inte direkt märkte av sin kompis, men ändå).