Det är ju väldigt lätt hänt att man till vardags går och rackar ner på sig själv, som jag tror gemene man gör i en eller annan form. Men ibland är det kanske bra att pausa och fundera på vad man är stolt över? Sen är det ju lite knasigt det där med stolthet, tex kan man ju vara stolt över att Sveriges damfotbollslag presterar bra, vilket jag inte har något med att göra överhuvudtaget? Men vi gör ingen skillnad just idag. Jag är stolt över ett litet gäng saker, det finns säkert fler men det här är det jag kommer på just nu.
Först ut – såklart – familjen. Vi är en fin liten familj, vi bor i ett bra hus, barnen får allt de behöver (men inte allt de vill ha) och vi klarar oss väldigt bra *ta i trä*. Stolt är jag för det, för det ligger hårt arbete bakom.
När vi talar om familjen så vill jag ta med alla familjemedlemmar med: Jag är stolt över min make som är himla kompetent på det mesta han tar sig för och där det aldrig krävs någon eftertanke för att vi ska vara jämställda.
Jag är himla stolt över att ha en fin relation med min äldsta, som snart fyller 14. Vi pratar om det mesta – även om man såklart inte berättar allt för sin mamma när man är tonåring.
Jag är stolt över min 10-åring som – helt utan några gener från mig och maken tror jag – är så galet duktig på att skaffa kompisar och som alltid gör sig hemmastadd hos vem som helst på ett helt självklart sätt.
Jag är stolt över min 3-åring som är väldigt självständig och företagsam.
Ska man sen gå till lite sånt som kanske bara rör mig själv, så har jag gjort ett par saker som jag är stolt över. En av dem (och faktiskt det som utlöste hela inlägget när jag av någon anledning kom att tänkta på det) är att jag har sparrats (många gånger) när jag tränade kickboxning. Det är något jag är jätterädd för egentligen, men jag lyckades överkomma det, vilket blev den allra största vinsten med den träningen.
Jag är stolt över att jag vågat ta ganska stora, breda kliv mellan jobb, jag har jobbat i hemtjänst, sålt sängar, haft eget företag, jobbat med mässorna på Elmia och är nu arbetsledare i byggbranschen.
Jag är stolt över att jag alltid vill lära mig nytt och bli bättre, att jag inte stannar av och nöjer mig (vilket iofs också kan vara en jobbig faktor). På det temat är jag stolt över att jag nu är inne på min andra högskoleutbildning.
Jag är stolt över att jag vågar gå brett, från humanist med språk på gymnasiet till teknisk utbildning till dataingenjör på högskolan.
Det finns också tusen saker jag INTE är stolt över, men ibland kanske det kan vara bra att bara skita i dem och se den andra sidan.
Vad är du stolt över?
godatankar.com 