Run forrest, run!

Igår var vi visserligen lite småsega efter lördagens ”utekväll”, men mitt på dagen kom vi faktiskt ut och sprang, både jag och maken. Jag testkörde min nya pulsmätare ordentligt för första gången, och det var ju lite … intressant. Det är ju inte direkt nån nyhet att jag inte är så bra på att springa, det går liksom rätt sakta och är sjukt jobbigt enligt mig 😉 Nu när jag hade pulsmätaren så talade den glatt om för mig att jag ligger på mellan 80 och 90% av min maxpuls när jag joggar. Alltså, hela tiden, från den första metern till den sista. Kanske inte direkt konstigt att jag inte tycker att jag kan öka farten?!?

Min snitt-tempo inkl. 5 minuters uppvärmning i form av gång är 6,11 (inte hastigheten alltså, utan tempot), och när jag ”springer” så är ligger min fart på lite drygt 10 km/h. Det är ju liksom inga hastigheter vi talar om direkt?!?! Däremot hämtar jag mig fort, det tar typ 1 minut efter jag stannat så känns det som jag är ”good to go” igen.

Vet inte om det här helt enkelt är beviset att löpning inte är något jag direkt kommer bli bra på… Jaja, det är bra att variera sig ändå ju.

I vilket fall kan jag ju i alla fall konstatera EN sak – för mig är det inte löpning direkt någon lågintensiv träningsform!!! 😉

Maken har betydligt lättare för löpningen än vad jag har,
och då var han ändå mer bakis och är inte lika tränad.
Men jag är inte bitter….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s