Men alltså hjälp, vänta lite nu, det är juni nu?!? Vad i hela friden hände, det var ju precis nyss mars och Filip föddes, vad hände med april och maj? Det känns som de bara liksom försvann, jag är inte beredd på sommar än, det har ju knappt varit ordentlig vår, ett par dagar med sommarvärme bara ju… Jag är glad att maken har hela 6 veckors semester i år, tack vare att han från och med sommaren byter jobb. Ska bli skönt när vi är hemma båda vuxna!

Får liiiite panik över hur fort det går och är rädd att rätt som det är ska sommaren vara över! Man längtar ju ALLTID efter sommaren och det är ju samma nu, även fast vi inte ska åka på nån ”riktig” semesterresa just i år. Försöker för övrigt sätta mig in i hur vår resa till Danmark (och ev lite till Tyskland) ska gå med Filip, men det är jättesvårt eftersom det ändras från dag till dag hur han är. Vi ska i alla fall INTE åka så mycket bil på kvällarna, det brukar inte vara jättepopulärt när vi ska köra de stora barnen fram och tillbaka till friidrott, men resten av dagen brukar funka bättre. Jag ser fram emot resan väldigt mycket, fast med någon lite form av skräckblandad förtjusning, Filip kommer ju vara 3½ månader ungefär när vi åker och det är lite för lite för att kunna distrahera med tex leksaker på ett bra sätt. Det hade också underlättat om man kunnat muta med tex en majskrok om humöret sviktar, men även det är ju lite tidigt. Vi kommer ju vara själva i bilen på vägen TILL Danmark eftersom de stora barnen åker med mormor och morfar några dagar tidigare, så då blir det ju lite lättare att anpassa resan till Filip. Tror jag.

Vi har ju alltid rest med barnen, men då har de varit runt ett år eller lite mer, har aldrig testat med en sån här liten.

Oliver var ju drygt 1½ när vi åkte till Spanien, men första sommaren han fanns var ju iofs även första sommaren vi hade vårt hus, så då hade vi inte hunnit åka iväg även om vi velat. 

Lukas var i Danmark och på Legoland när han var ganska exakt 1 år. 

För övrigt är jag så himla glad över att min mjölkstockning försvann så fort, det är inte skönt alls och då fick jag ändå inte hela konkarongen med feber och allt. Fortsätter amma ett tag till, med ungefär en omgång med ersättning om dagen, det är ju både smidigt och osmidigt på samma gång. Amma är ju bra för maten finns klar, men det tar tid och är svårt att hitta en vettig ställning att sitta i när man är ute för att undvika ryggont. Flaska är ju smidigare eftersom inte jag behöver mata, det går fortare och jag upplever att han blir mer mätt, men det är också meckigt om man ska dra med sig flaskor, ersättning och varmt vatten. Nattetid är det skönt att slippa gå upp och värma en flaska ersättning, men som sagt tar det lite längre tid att äta. Testade att liggamma men det får jag absolut inte till, det slutade med att jag låg och spände mig som en liten banan samtidigt som jag försökte få hans näsa att inte bli så intryckt att han inte kunde andas… Osmidigt, minst sagt.

Den här lille charmplutten är ju inte så himla svår att ha att göra med så det ska nog gå bra. Det gör det ju alltid, även när man reser med barn, det är bara frågan om hur mycket semester det blir för oss vuxna….