Vi har ett himla roligt privilegie på jobbet, vi erbjuds nämligen coachsamtal. I dag hade jag ett av mina, och det här var lite annorlunda. Innan har vi pratat styrkor och svagheter, hur man handskas med stress och lite mer sånt jobbrelaterat, i dag skulle jag välja en sak av mina bra/dåliga sidor som jag vill förändra. Jag valde punkten på den ”dåliga” sidan som var att jag är dålig på att vara dålig, alltså att jag tycker det är jobbigt när jag inte kan eller kan göra något riktigt bra (go figure, för på det här jobbet har jag ju fått lära mig typ allt). För att vända på det så blev det att jag vill vara bättre på att vara nöjd (jag var det i våras, minns ni?) och vad gör att man är mer nöjd? Jo en sak vi landade i var att man blir ju mer nöjd och överanalyserar saker mindre när man har kul. Ja ok, det var en massa resonerande däremellan men jag hoppar lite fram.

Jag insåg, att jag har glömt lite hur man har kul? På jobbet är jag så fokuserad på allt jag ska lära mig och allt jag inte vill göra fel så jag glömmer lite att man får ha roligt med. Hemma känner jag alltid att det finns 1000 saker som ska göras och 3 barn som behöver min uppmärksamhet, hjälp och stöd så där glömmer jag med bort det – eller kanske är det till och med så att jag inte tycker att jag förtjänar att ha kul eftersom jag är så otillräcklig.

Min spontana känsla var just tvådelad – jag har glömt hur man har kul och förtjänar jag det ens? Jag FATTAR ju logiskt att jag förtjänar det lika mycket som nån annan, men det är ju en helt annan sak än att känna det.

När har jag kul då? Jag älskar att vara i skogen med familjen, där känner jag mig lugn och tillräcklig, men det kvalificerar inte riktigt under just ”kul” på ett sätt. Jag tror jag kom fram till det enkla svaret att jag har kul när jag får umgås prestationslöst med nära vänner och såna jag kan skratta med. På julfesten i fredags hade jag riktigt kul och det kändes som det var längesedan! Nu i veckan ska jag på champagneprovning på torsdag och aw på fredag, och jag har bestämt mig för att istället för att känna att jag inte riktigt förtjänar att vara på endera saken för att jag inte räcker till ens om jag är hemma/på jobbet så ska jag bara försöka fokusera på att ha kul! Jag ska inte prestera ett smack, jag ska inte ha dåligt samvete och jag ska inte känna mig stressad. Jag ska sitta ner på fikaraster och lunch och inte göra något annat än att få prata och kanske skratta en stund.

Det är min läxa, kanske låter den himla banal men det kommer bli en utmaning (eller inte, jag ska vara prestationslös ju)!

Är DU bra på att ha kul? Vad gör du då?