Tack bästa K, för att du orkade dra ut mig på lite utflykt till Bruket i Norrahammar i lördags, mycket trevligt! Och tack till er som hört av er med stöd, här går man och känner sig alldeles ensam och så är ni flera stycken som har hört av er, ni är ju fantastiska!

Men det verkar vara himla många mer än mig som känner sig deppiga, kanske extra mycket i kombination höstmörker och Covid dessutom. Det är ju svårt och tungt när man inte kan göra det man vill eller kan träffa folk som man vill! Jag som ändå kanske räknar mig åt det lite introverta hållet och ändå tycker att det är apsurt att inte träffa folk kan ju nästan inte greppa hur jobbigt det måste vara för någon som är extrovert…

I vilket fall, helgen har flutit på, även om den flitigt avbrutits av diverse konflikter (jag förstår inte varför jag låter det gå åt så sjukt mycket energi på det, men så är det) och vi har faktiskt hunnit ut i skogen på en kort grillning, jag och O har tränat, jag har varit på bruket då och så i dag gjort vi en kort raid till IKEA innan det kanske blir mer restriktioner – och så har jag och Oliver gjort sushi. Det senaste blev himla gott, bättre än jag vågat hoppas för det var nog nästan 15 år sedan jag gjorde egen sist – men gud vilket balt det är.

Nu SKA jag läsa igenom min jäkla redovisning jag ska göra i skolan i morgon en gång till, är sjukt otaggad men det måste ju göras. Puss på er, tack för ert stöd och säg till om jag kan återgälda tjänsten!