Hörni, ska vi bara för dagen skita i alla viktigheter och bara prata ytligheter en liten stund? I går lade jag nämligen ut en bild på mig när jag höll på att färga håret, och jag fick så många frågor sen (kanske eftersom jag inte lade upp nåt resultat) så jag tänkte utveckla mig lite här.

Jag har absolut så mycket grå hår att jag behöver utväxtfärga lite titt som tätt – det gör jag på hemmaplan pga enkelt när man har brunt hår och pga jag kan inte lägga pengar på att färga pengar hos en frisör (no offense till frisörer, men JAG känner inte att jag kan lägga en så stor summa regelbundet på nåt som är så ”oviktigt”). Men – det är ju också lite baltande och inte jättespännande att färga håret, och det finns ju en massa folk som är SÅ fina i sitt grå hår! Mamma var helt gråhårig när hon var 40, det är inte jag så tyvärr tror jag inte att det skulle bli sådär snyggt vit/grått än (förutom i tinningarna och luggen) om jag slutade färga – då får jag nog vänta några år. MEN, så snubblade jag över vanlig hemmafärg från Schwarzkopf på citygross, i en mellangrå färg, och tänkte att det kanske kunde vara ett bra mellanalternativ. För att göra en lång historia kort så var det enda som hände med håret att det blev nån nyans ljusare och kanske lite kallare i tonen, så just det var tämligen fruktlöst och en besvikelse.

Nej men ni ser ju, blev inte så stor skillnad från min vanliga färg… Tycker annars det kan vara så himla snyggt med grått hår – men det är allra snyggast när det just ÄR helt grått/vitt och inte som mitt lite ”spräckligt”.

Sådär, det var förklaringen på hur det gick med min hårfärg och hur jag tänker lite – ibland skönt med en helt ytlig paus från allt annat!