Jag skriver sällan om de stora barnen, för de är sina egna och har sin egen integritet. Men när man fyller 18 måste jag ändå få skriva ett kort grattis-inlägg…

Du har blivit så vuxen, ibland, och skjortan du fick i våras sitter lite tajt över axlarna – du tränar typ hela tiden så inte så konstigt. Du är otroligt självständig och tar ansvar för det mesta när det gäller dig själv. Ditt gymnasieval känns rätt och jag tror du kommer trivas som elektriker – med undantag för de tidiga morgnarna då – för en morgonmänniska är du dårakt inte.

Jag är så otroligt glad att du har ett så gott gäng kompisar i ditt scoutgäng, ni hittar på en massa roligt och en hel del saker jag är glad över att jag hör om först i efterhand. Men du är modig och oväntat tålig när det gäller frånvaro av bekvämligheter, som tex ett tak över huvudet när man är ute och hajkar, eller värme när det inte går att göra eld. Bara du får mat, för DET blir du inte bra utan.

Din plan för sommaren är att gå Explorer-Belt, en vandingshajk i Europa under 10 dagar när du ska gå 30 mil med en kompis, det gör mig superglad för även om jag kommer oroa mig massor så vet jag att du kommer uppleva så mycket och få så många minnen.

Det var så längesedan du var så liten, och du blev så fort stor. Jag fattar att det är rätt ointressant vad jag säger och gör, men de stunder du känner dig pratglad gör mig väldigt glad.

Inser också när jag kollar på de här gamla bilderna att du är väldigt lik båda dina brorsor – till utseendet alltså, för till sättet kan man knappast vara mer olika!

Grattis Oliver, älskar dig massor och ser fram emot att du snart tar körkort och kan skjutsa runt på din gamla mamma, om hon mot förmodan skulle vilja ta ett glas bubbel på stan. Så stolt över dig!