Min lilla papegoja

Den här helgen var rätt trevlig på det stora hela. Vi grejade lite i garaget med ett kommande projekt som jag kommer gå in närmre på framöver, och hade det rätt mysigt. Lukas var ju såklart med i garaget, och precis som pappa så måste man ju ha hörselkåpor på sig. Sötnosen!
Han är för rolig den här lille, när han sätter den sidan till. Han härmar
ALLT vi eller Oliver gör, på sitt eget sätt. Mycket sött!

Gjorde förresten i ordning en lite rolig påskpresent till mina föräldrar, inget jättenytt men ändå en bra idé – ett stort påskägg med en bag-in-box med ett gott rosévin! Lite pysslande med en brytbladskniv och lite lim, och voilà!

Bästa innehållet i ett påskägg! 😉
(möjligen undantaget Anton Berghs Mandelägg….)

Det kan inte bli mer ekologiskt än så här!

Vi lägger mer pengar på mat varje månad, än vad vi lägger på ”hyra”. Mat är mer än bara något man intar för att få energi eller inte vara hungrig, mat är en .. livsstil, en hobby, ett nöje, tja, väldigt mycket mer än bara kost. Jag är väl visserligen den drivande i familjen när det gäller matfrågan, men även maken är överens om att det ska vara BRA mat vi äter och ger barnen. Därav hittar man inte (eller åtminstone väldigt sällan) vitt bröd eller söta youghurtar här hemma, barnen får lite grövre bröd och vanlig, ekologisk A-fil.

En givet steg på vägen där är att handla ekologiskt, i så stor utsträckning som det är möjligt. Mjölk, fil, ägg, smör och frukt är några saker som vi i princip enbart köper ekologiskt, en något kostsam ”lyx” som vi ändå har valt att unna oss och barnen. Något som däremot ofta är alldeles FÖR stor prisskillnad på så är det ju vanligt och ekologiskt kött – åtminstone om man handlar i butik. Nu har jag turen att vara en av de få som får köpa lite kött från en helt fantastiskt liten, självförsörjande och ekologiskt gård en bit utanför Jönköping. Man slaktar EN ko, och sedan får jag och några kollegor möjligheten att köpa en del av det de inte kan äta upp själva för en väldigt rimlig peng. Korna går ute (fritt på gården) året om, och får inte ens ensilage, utan det är riktigt gräs som gäller.

Häromdagen var det dags, och jag beställde 30 kg kött (det blir helt enkelt en massa olika bitar, samt en del nötfärs). Den här gången fick barnen följa med ut, och förutom att bonden är helt fantastisk och berättar om djuren och allt för barnen, så fick vi även möjlighet att kika runt lite på gården. Jag önskar att jag tagit kort på de 2 dagar gamla kycklingarna, för de var helt bedårande, men här kommer några andra av djuren vi stötte på:

Den här bjässen hette Leif (om jag inte minns fel), han var 4 år gammal och pappa
till en drös kultingar. Helt otroligt stor!!! (ledsen för kassa mobilbilder)
Hade man inte sett honom i förhållande till bonden på förra bilden så hade det
inte gått att se hur stor han var.. Varmt och gott i komposten var det ju med 😉
Söta kalvar, nästa års nötkött…. Helt bedårande dock, hade nog haft lite svårt för
att slakta dem själv.
En MASSA söta små griskultingar fick vi se med, tur att man inte själv hade 11 barn
på en gång att ta hand om!!!

Lukas hade jätteroligt, Oliver var mer svårflörtad. Han är lite rädd för de stora korna, och en stor häst, men gick ändå gärna runt och kikade. Tror att båda två tyckte att kycklingarna var absoluta favoriten, eller möjligen gårdens vakthund.

Väl hemma var det dags att fylla upp frysen, vet av erfarenhet att köttet är helt fantastiskt… Dessutom är det ju oerhört mycket nyttigare, med mycket mer av tex omega 3, i och med att det är gräsbetande, frigående djur det handlar om. Jag säger bara en sak, på lördag kommer det bli en heeeelt fantastisk oxfilé….

Åsikter

Det fascinerar mig lite, hur oerhört starkt ”folk” reagerar på min träning och kosthållning. Man tycker att jag tränar på tok för mycket, för hårt och äter alldeles för lite. Visst, jämför du med hur jag har betett mig större delen av mitt vuxna liv, när jag som mest gick en promenad på helgen, så tränar jag ju mycket, men låt mig försöka förtydliga saken…

Träningen
Jag har ett stillasittande jobb, eller ja, stillastående, eftersom jag nu för tiden alltid står vid datorn och jobbar. Det är helt enkelt det enda sättet för mig att undvika musarm, och numer är det betydligt jobbigare att sitta ner långa stunder än att stå.

Om vi sen utgår från en träning då jag tränar allt jag kan och vill (vilket aldrig inträffar eftersom livet kommer mellan, men vi utgår ändå från det), då tränar jag 2h 15 min styrketräning, 3 h kickboxing (2 pass) och springer i ca 1h och 15 minuter. Det ger sammanlagt 6h och 30 min (mitt verkliga snitt 10 veckor tillbaka ligger på 5h 45 min) av min vecka. Min vakna tid en vecka består av ca 98h, varav ca 34h är jobb. Alltså spenderar jag ca 6% av min vakna tid med att träna. Hade jag haft ett fysiskt aktivt jobb, eller helt enkelt levt för 100 år sedan när fysiskt arbete var ofrånkomligt, hade det varit skrattretande lite tid. Och då är dessutom min träning ordentligt genomtänkt för att vara BRA för kroppen!

Den träningstiden jag har försöker jag utnyttja till max, så
jag inte är där ” i onödan”. 

Kosten
Ja det första jag bör säga här är att i skrivande stund sitter jag med en bit ost och ett glas vin bredvid mig. Jag försöker att ge min kropp den absolut bästa kosten jag kan åstadkomma, och när jag faller för frestelser så försöker jag att göra någorlunda bra val även där. Och faller, det gör jag, hela tiden! I och med att jag ändå lägger en hel del tid på att träna, så vill jag ju såklart maximera resultaten så gott det går, med bra kost. Och ja, jag försöker hålla nere både kolhydrater och kalorier, men det handlar mycket om att jag behöver hålla mig själv lite kort för att inte helt falla tillbaka till ”mitt gamla” jag.

Nä, jag äter sällan frukost eftersom jag tycker 16/8 funkar bra för mig.
Nä, man dör inte av att hoppa över maten ett par timmar, det är
inte farligt, på något sätt. Tvärtom faktiskt. 

Vikten
Även här har folk åsikter ”nu får du inte gå ner mer”, ”du är för mager(?!?!)” osv. Fascinerande… Det är klart att jag vill känna mig nöjd med min kropp, jag vill att den ska vara fast och vara rundad på ”rätt ställen”, men mitt mål på 24% – det är inte ens i närheten av att vara ”för smalt”!!! För att en kvinnas fettprocent ska vara ”normal” ska den ligga mellan 20-30%. Mitt mål är 24%. Kan vi sätta punkt för den diskussionen här och nu?!? Skulle jag hamna på 18% eller så, så får ni gärna säga till mig, men allvarligt talat, jag är bara ”smal” om ni jämför med mitt gamla jag (typ helt utan muskler dessutom), jag vill inte vara smal, jag vill vara fit.

Tiden
Aaah… den jobbigaste punkten. Det här är också en källa till kritik, även om den ofta kommer lite mer… dold. Hur hinner du med familjen? Vad säger maken? osv… MEN, den springande punkten här är ju att jag tränar min styrketräning på lunchen. På så sätt så skjuter jag på jobbdagen 30 minuter, och ok, det är 30 minuter till barnen måste vara på skola och dagis, men med tanke på att de ALDRIG vill följa med hem när jag hämtar så tror jag inte de lider sååå mycket. Två kvällar i veckan går bort, mina sparringkvällar på måndag och torsdagar, det bara är så. Springer gör jag när jag hinner och känner att ingen annan saknar min uppmärksamhet, därmed är det oxå den träningen som varierar mest. Tex klämmer jag gärna in det under tiden Oliver har tennisträning. Men visst, det här är den enda punkten jag själv kan få ”dåligt samvete” över, men jag vet inte riktigt, det har jag hela tiden ändå som förälder tycker jag?!?

Ja, det är säkert jättesynd om mina barn på många sätt,
jag hade säkerligen kunnat vara en bättre förälder.
Eller kan det rent av vara så att de kommer ha lite
glädje av att jag tränar? Att det på ett naturligt sätt alltid
kommer vara en del av deras egen vardag, eftersom vi
satt en förebild för dem?!?

Det här är ju såklart något de flesta som tränar en del säkert stöter på, för att inte tala om de som väljer att gå ner i vikt med tex LCHF (herregud vad åsikter folk kan ha om det). Kanske, kanske, att någon reagerar på detta eller undrar något? Skriv då, och fråga!!!

Frustration

Jag VET att man kan variera i vikt från dag till dag osv, men det är ju fan irriterande att jag gick UPP istället?!?! Jaja, det är ju bara till att hålla ordning på sig så ger det sig ju, det vet jag ju vid det här laget, men visst, man blir ju inte jätteinspirerad.

Utmaningarna går i princip bra – nu började jag ju i torsdags så att springa 1 mil hann jag faktiskt inte med förra veckan. Hade hoppats på att det skulle bli lite smidigare den här veckan, men idag (när jag kan springa hem eftersom jag inte ska hämta barnen) ska det ösregna, och det får finnas gränser. Gillar man inte att springa i vanliga fall så blir det liksom inte MER lockande av ett ösregn, även om det finns folk som säger att det är jättehärligt. Men knäböj går bra, och hinderbanan får bli min lördagsträning helt enkelt 🙂

Efter styrketräningen igår så är mina ben nu riktigt trötta. Måndagspasset är ett favoritpass, med marklyft och raka marklyft, axelpress och lite tilläggsövningar för rumpan (det är ju snart bikinisäsong 😉  ), övningar där det är lätt att ”ta i” och känna sig stark, till skillnad från knäböjen tex. Sparring blev det ju igår kväll med, trevligt som alltid och med ganska många skratt i går faktiskt 🙂

Till veckoslutet kommer jag vara gräsänka när maken ska på utbildning, då blir det ju liksom lite svårare med träning och så, men om vädret är ok så vill båda barnen följa med mig ut och springa säger de. Det får ju såklart bli en kort, kort runda med dem då, men det är ju roligt att de vill testa! En kompis försökte med gott resultat, hoppas det går lika bra för mig…

Nu när det är lite mer vår i luften ser man att det plockas fram bandyklubbor och bollar på skola och dagis. Häromdagen när jag skulle hämta Lukas var det precis hans tur att få låna ”målvaktsskydden” på knäna, så det var klart han skulle få spela med dem lite. Snacka om att han var stolt! (han har dessutom bättre bollkänsla än mig…)

Liiiiite stora – det var lite svårt att röra sig visst. Men
så stolt man kan bli när man ändå är stor nog att
få vara målvakt lite!
Kanske lite stora klubbor med…

Lukas

Vår lilla Lukas har blivit jättestor i vinter – i sättet i alla fall. Han har ju tämligen mycket vilja och personlighet, på gott och ont 🙂 Eftersom storebror ofta är hos kompisar och leker så är han ju ofta hemma själv med oss, och antingen är han med mig och lagar mat eller bakar, eller så är han faktiskt jättebra på att leka själv – nåt vi inte direkt är vana vid från Oliver. Han kan sitta i flera timmar och köra med bilar, eller greja i sitt lilla kök, samtidigt som han nynnar lite för sig själv. Helt fantastiskt charmigt!

Han gillar att vara ute på promenad, fast man får ju räkna med att det inte
direkt går raka vägen om man ska någonstans. 
Han har ju som sagt rätt mycket humör, och det kan svänga snabbt. Värst är det nog på morgnarna, ibland är han så förbannad att man inte ens kan gå in och hjälpa honom med kläderna, och ibland är han så kramgo att han är världens charmtroll. Mycket känslor i en liten kropp, och inte så lätt för nån av oss i familjen ibland (inklusive han själv). 
Drygt 3½ är han nu, och vi börjar kunna få se lite mer av hans personlighet – otroligt roligt!

SÅ skapar man tandläkarskräck

Är just nu rätt irriterad, var hos tandsköterskan med Oliver för att plasta kindtänderna, och tandsköterskan han har (eller hade, det sista jag gjorde innan jag gick därifrån var att byta tandsköterska) var totalt opedagogisk och jävligt kass, rent ut sagt. Det är kanske inte så smidigt att köra ner alla grejer i munnen på en sjuåring utan att förklara, han fick ju panik och tyckte att han inte kunde andas. Ok, nu är jag skitförbannad, men jag ska försöka släppa det…

Igår blev det ett konstigt sparringpass, jag lyckades nämligen få med mig fel träningsväska dit – inte ett skydd, handskar, hjälm eller tandskydd så långt ögat kunde nå… Tur att man kan micra ett nytt tandskydd då, och låna skydd! Men vad avigt det var, med skydd som inte är mina egna och som sitter som de ska. Nåväl, sparringen gick i alla fall ok, benet börjar kännas bättre (har det lindat för att skydda det), kan tom sparka en del med det nu om jag bara passar mig lite.

Idag är maken hemma med en väldigt hostig och snuvig Lukas – antingen är det nåt som bryter ut under dagen eller så vänder det direkt, vi får väl se vilket ikväll. Är jag hemma i morgon så får det väl bli kvällsträning istället för lunchträning, men det går ju bra det med 🙂

Snabbfix

Slängde ju upp lite bilder i går utan någon redigering alls – oftast behövs ingen alls med den nya kameran, men skymning och snö i kombination gjorde ju bilderna lite mörka. Tänkte bara visa vilken skillnad man kan göra, på ungefär 30 sekunder. Klart man kan förbättra och justera dem bra mycket mer än så, men det är tid jag tyvärr inte har.

Det gör lite skillnad ändå, trots att det bara är kurvor och nivåer jag skruvat på litegrann.

En sån här vecka skulle man ha jämt!

Oj vilken vecka! Tisdag till onsdag var jag och en kollega på Formex och kollade läget – mycket trevligt (förutom att vägarna var igensnöade så det tog lång tid att köra). Sov på Amaranten och åt en sjukt god hotellfrukost – det finns banne mig inget bättre!!

Torsdagen försvann på lite utbildning på jobbet, och på kvällen var det ost- och vinprovning som ett led att få igång lite mer roliga aktiviteter på jobbet – inte mig emot! Mycket goda ostar och viner =)

Fredagen var väl ändå den bästa dagen på veckan, min man fyller 35 år nästa vecka och jag hade planerat in en liten överraskning åt honom. När vi lämnat barnen på skola och dagis så hämtade jag upp en kasse (med hans kläder) på ”vägen till jobbet”, fast istället för att åka till jobbet vek jag av och körde upp i Göteborgsbacken =) Efter lite inledande panik hos maken fick han klart för sig att hans ledighet var OK med jobb och chef, och vi åkte till Göteborg. Förmiddagen spenderades på lite lugn shopping och fika, innan vi åkte vidare till den ”riktiga” presenten – Sankt Jörgen Park Resort (ett spa-hotell) strax utanför Göteborg. Oerhört fint och fräscht hotell! Vi hade handlat med oss en kasse delikatesser på Focus (ostar, salami, revben, oliver och annat gott) och jag hade med vin, så vi mös lite på hotellrummet innan det var dags för spa.

Av mina föräldrar hade vi fått (en tidig present för mig) deras SPA-ritual, där man får en guidad genomgång, en påse produkter och en beskrivning på hur man ska göra hela ritualen, sen var det bara till att skrubba, bada, basta, lägga masker och allmänt njuta! Det tog ca 3 timmar och var fantastiskt skönt!

Lördagsförmiddagen blev hotellfrukost (igen, oxå den här helt fantastisk) och lite ytterligare SPA, innan vi tog en fika med min bror i Göteborg och åkte hem och hämtade barnen hos mormor. En riktigt skön upplevelse allt som allt!

Idag har vi åkt pulka med barnen, och maken och Oliver var iväg och åkte skridskor. Har inga bilder från SPA’et (inte så smidigt att fota där), men här kommer lite från vår ute-dag idag =)

Jag har inte hunnit fixa med bilderna överhuvudtaget, så de är nog lite mörka, men det är ju bättre än inget =)

Här har vi snart-35-åringen i egen hög person =) ❤
Fasiken det är kul att åka snowracer ändå!
Stora pojkar åker ju själva, såklart. 

Lukas åkte visserligen gärna själv, men det gick riktigt jäklans fort, så det kändes säkrare att sitta med honom ändå. 

Nu är det tillbaka till vardagen som gäller, men det ska väl gå det med =)

Borde önskat mig en luskam i julklapp

Ja herregud, det är ju tur att julen infinner sig i början av jullovet, så man har en vecka eller så på sig att vila upp sig…

Just julafton var ju inget jobbigt, barnen fick öppna ett par paket på morgonen – däribland nya Skylanders – och jag åkte och julaftonssparrades mellan 9 och 10. Sen åkte vi över till mina föräldrar och min bror och åt jullunch, för att sen återvända för paketöppning och, såklart, mer ätande hemma hos oss.

I år bytte vi jultomte med Alicias föräldrar, jag hade just övertalat min bror att han skulle gå över och tomta hos dem, när mamman i huset kom som tomte… Satan, nu åkte ju jag på att tomta tillbaka 😉 Oliver fällde inga kommentarer om tomten överhuvud taget, eller jo, det var konstigt att tomten bar mask, så det var nog inte den riktiga utan en av hans hjälpredor, men Alicia tyckte det var konstigt att tomten hade ett likadant halsband som jag… Miss av mig!

Juldagen var skön, lite mer träning och sen slappa hemma hos mamma, självklart med lite nya, konstiga strategispel i brädform som vi fått av min bror – lite av en tradition kan man väl säga vid det här laget.

Annandag bar det av till makens bror där barnen fick träffa kusinerna och farfar, mycket bilåkande blev det ju, de bor ju i Vimmerby så det är svårt att komma undan liksom.

Igår var det dags för ungarnas ”stora” julklapp, vi åkte med en kompis familj till Skövde för att bada i Arena Skövde, bowla och sedan sova på hotel Billingehus. Det var på det stora hela väldigt trevligt, förutom ett gäng konflikter med båda barnen. Suck. Jag kan inte bestämma mig för om det är jag som är en jobbig och dålig morsa eller om det är DE som är trotsiga och allmänt stökiga… Antagligen det första, men det är ju en hel doktorsavhandling bara det, så det tar vi en annan gång.

Visst ja, vi har ju firat lite annat med, julafton firades med att Lukas hade 39 graders feber ut ur ingenstans (den försvann sedan sakta och var såklart borta helt när vi badade), och på juldagen fick vi ett mindre besök av löss på Oliver (verkade bara vara två, så jag tror vi hann få det under kontroll innan det spred sig). Just nu känns det som om JAG håller på att bli sjuk, men det kan vara en kombination av att jag inte fått sova på en vecka eftersom Lukas hållt mig vaken varenda natt och att jag är trött från bad och julfirande. Vi får väl se imorgon…

Avslutar i alla fall med en liten bild på mig och min bror på julafton, förutom mustaschen så brukar folk säga att vi är rätt lika, men jag vet inte riktigt…

Måste nog sätta mig in lite mer i kameran förresten, med blixt blir ju bilderna inte sådär jättespännande, men utan blixt blir det lätt gryniga när man tar inomhus så här i mörkret…

God Jul!

Så, vad har vi gjort för att förbereda oss inför julen?
Lukas har tomtat på dagis…
…och Oliver har lussat på skolan. 

Barnen har dekorerat pepparkakshus.

De har fått en egen julgran som de pyntade själva…
…och jag fick nästan pynta min i fred 😉
Dessutom har barnen hunnit byta lite julklappar med bästa kompisarna. 

Men vad har vi INTE gjort? Vi har INTE bakat pepparkakor eller lussekatter, vi har inte gjort nån julmat och vi har inte vare sig fotat eller skickat några julkort… Jaja, det lär väl komma fler jular!
Nu ska jag göra en sista sak innan det är dags att bara njuta av julen – Janssons! Den enda julmaten jag gör i år…. 
GOD JUL!