Kost

Ett beroende det inte går att leva utan

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag blir ju som de flesta andra påverkad av stress. När det är mycket på jobbet så ORKAR man liksom inte ta tag i allt annat, och eftersom jag numer har extremt svårt att tänka mig ett liv utan träning så blir det kosten som ”stryker på foten” (konstigt uttryck, för övrigt). Det blir mer snabba lösningar, och mer kolhydrater – dessutom blir det ju lätt lite mer alkohol på sommaren, en kall öl framför grillen känns ju liksom mer rätt nu än i höstregnet.

Jag försöker vara snäll mot mig själv, på så sätt att jag försöker acceptera att situationen ÄR sådan att jag inte orkar äta nyttigt, men försöker att hålla mig till hyfsat vettiga val även när jag ”ballar ur”. För min del så är jag tex helt GALEN i vattenmelon, och jag kan utan problem äta en halv på en dag, så i möjligaste mån försöker jag äta sånt istället för att kanske ta en glass eller så – och kanske försöka ta minimalt med kolhydrater när jag köper mat ute, tex en kebabsallad istället för en i bröd.

Frukost är ju något jag aldrig äter när jag jobbar, då kör jag
ju periodisk fasta – men när man går hemma känns det betydligt
svårare att inte ta en lyxig morgonfrukost. Visserligen bra val,
men det är klart det gör skillnad när man lägger till ett mål mat
om dagen mot vad man brukar äta. 

Men det är lite svårt, på nåt sätt så är det ju ändå så att när jag äter ”fel” så får jag lite, lite dåligt samvete efter. Så har det liksom varit hela mitt liv, så det är inget nytt, det som är nytt är snarare att jag inte totalt trycker ner mig själv och ”ger upp” pga det. Ni vet, ”äsch, nu är allt ändå förstört”… Nu försöker jag tänka, ok, det blev en glass, det var ju jättegott, och det är inga problem för jag VET att jag kan styra upp det hela om jag verkligen försöker.

Mitt största problem är… MAT! Eller snarare att jag har svårt att begränsa intaget av det, om vi tex lagar nåt hemma. Det finns ingen hejd, när det är något gott, och jag har extremt svårt att äta ”lagom” mycket, eller ens hinna känna att jag blir mätt… Och äta måste man ju göra, och VILL man ju göra.

Nåväl, nu ska jag nog gå och äta nåt, blev ju hungrig av allt prat om mat 😉

Räkfrossa

/ LindaG / Lämna en kommentar

Alltså, det är ju egentligen inga större svårigheter att hitta nyttig mat som är riktigt god. Kolla den här tallriken, tex, räkor, avokado och ett halvlyckat försök till ett pocherat ägg. Supermat, och min kvällsmat nu ikväll efter ett pass styrketräning!

Nu har ju Racketcentrum stängt för renovering, vilket gör att jag inte kan lunchträna, och meddetsamma är det ju oerhört mycket svårare att pussla ihop träning och övriga livet. Jag kan verkligen, verkligen förstå att man inte känner att man hinner träna, men om man verkligen vill så kan man kanske hitta någon form av träning, på någon tid av dygnet som fungerar. Jaja, bara ett tips till den som kanske vill haka på tåget, liksom.

Ha en skön kväll!!

Nån som vill extraknäcka som PT/dietist?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Skit oxå, jag har ingen mer karaktär nu än jag haft innan verkar det som, jag har absolut inga problem att till fullo njuta av god mat och lite extra lyx när det handlar om något speciellt – som förra veckan, men det är alldeles för lätt att glida in i ”äh, jag kan säkert unna mig en sån här”. Så den här helgen har varit dels alkoholhaltig och dels nån form av skräpmatsbuffé, vilken INTE direkt är sånt man mår bra efter, vare sig psykiskt eller fysiskt. Åtminstone inte när det handlar om glass, kanelbullar, chips och annat onödigt skräp som inte ens egentligen är gott.

Nåväl, jag behöver vända det här NU, men jag har tyvärr inte superlätt för det verkar det som. Och dessutom är min bästa motivator på semester, och min träningskompis likaså, men jag får väl försöka bevisa för mig själv att jag faktiskt fixar det här ändå, man kan ju liksom inte lita på att någon annan ska fixa saken åt en.

För övrigt har helgen varit tämligen social och trevlig, ”dinner and a movie” med maken i fredags och sommaravslutning med kickboxingen i går. Den här fantastiskt sköna söndagen har spenderats på Attarpsbadet och sen med grillning hos grannarna – värsta sommardagen ju!

Sweet dreams

/ LindaG / Lämna en kommentar

Aaaah mina ben… Den här veckan testar jag en kollegas nya träningsprogram inför sommaren, lite mer HIIT träning, eller typ cirkelfys, kan man väl säga. I måndags var det överkropp, och idag var det underkropp (ok, det lät jättekonstigt, men jag kan ju inte säga bara ben för det tog ju rätt bra på rumpan med).

I korthet är det ett gäng olika övningar som man gör 15 st av varje innan man byter övning, utan någon direkt vila mellan, och sedan upprepar man detta i 3 varv. Det är mer flås och mjölksyra än ren styrka, och jag får väl erkänna att jag har någon form av hatkärlek till det här upplägget. Det är asjobbigt med mjölksyraträning, men samtidigt har jag inte kunnat stöda ordentligt på benen på hela eftermiddagen så jag kan ju liksom inte säga att det inte är effektivt… Tre veckor kommer vi köra det här upplägget, innan jag troligtvis återgår till den gamla vanliga träningen igen. Kanske sätter det lite extra fart på förbränningen med 🙂

Nu ska jag ta och släpa mina stackars ben i säng och förhoppningsvis sova som en liten gris… Åh, på tal om det förresten, jag har haft väldigt, VÄLDIGT lätt för att få kramp det senaste halvåret, och någon gång i våras köpte jag ZMA tabletter på gymgrossisten (zink, magnesium och vitamin B6). Kramp kan ju bero på vätskebrist och lite annat, men tydligen är magnesiumbrist också en vanlig orsak. De här tabletterna kan jag säga att jag fått ett väldigt tydligt resultat med – de kvällarna jag tar tabletterna sover jag jättegott och klarar mig utan kramp det kommande dygnet, men när jag inte tar dem så dröjer det en dag eller så och så får jag kramp lite varstans igen. En vanlig ”bieffekt” av tabletten är tydligen att man kan få rätt mysko drömmar, och ja, det känns som jag drömmer MER med dem? Fast hellre det än att flyga upp ur sängen med kram i vaderna!

Sov gott, folk 🙂

Då och nu

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag har ett inlägg som jag funderat ett bra tag på nu, men som jag inte riktigt vetat om jag skulle lägga upp eller inte. Men vad sjutton, jag vet inte riktigt vad som skulle kunna bli sämre av det, så jag ger det ett försök ändå:

För någon vecka sedan eller två så satt jag och plockade ihop bilder till en ny fotobok, från 2012 den här gången. Bland bilderna hittade jag en på mig själv i bikini. Det här var i början på maj, jag hade inte hunnit få nån sol alls på mig, och jag hade precis gått första halvan av min första termin på kickboxingen – men tränade inget annat.

Det är lite läskigt, för jag såg inte alls mig själv på det sättet då, som jag ser nu. Då tyckte jag väl att jag var lite smårund i kanterna, men det är inte förrän nu jag ser hur stor jag var då. Det är en väldigt konstig känsla, och dessutom skäms jag lite för att jag inte förstod då…

Den andra bilden råkar vara från en provhytt i Göteborg häromveckan, när jag provade bikini och skickade hem en bild för att få smakråd. Det är därför den är lite halvdant tagen, och det är därför jag har mina trosor snyggt nedrullade på benen 😛

Det är så jag ser ut idag, efter två år med en massa styrketräning, en del kickboxing och en medveten kosthållning. Det är inget jag har bantat mig till på en höft, eller tränat mig till inför sommaren, utan det är resultatet av två års kämpande. Och faktum är att jag känner mig lite stolt för mig själv, vilket är en ganska ovanlig känsla.

Efter två år kan jag dessutom ärligt säga att jag inte gett upp något jag verkligen saknat för att nå hit. Träningstiden hade inte utnyttjats till något annat än mer TV-tittande, och den halvdana kosten hade fortsatt ge mig ont i magen och en … plufsig kropp.

Nu för tiden har jag ork att göra det mesta, och det är roligt att få använda sig av kroppen, inte jobbigt som det var förr. Härifrån kan det bara bli bättre, för så länge det inte händer något helt galet så kommer jag inte lägga ner med en livsstil som får mig att må så bra och för en gångs skulle vara nöjd med min kropp – för allvarligt talat, det är ju rätt fantastiskt ändå, att nu, som 35-åring har jag för första gången i mitt liv rutor på magen…..!

Jag hoppas att jag kanske kan ge lite hopp och inspiration till någon där ute med den här bilden, kan jag det så har jag absolut lyckats med det jag kan önska uppnå. Lycka till där ute, ni som också vill få en kropp att känna sig bekväm i!

Rabarberpaj

/ LindaG / 1 kommentar

När jag gick runt i trädgården i helgen slängde jag ett öga på rabarberna och såg till min glädje att det helt klart fanns nog för en liten rabarberpaj! Gjorde en variant utan mjöl, som blev helt fantastiskt god och ändå rätt ”ok” ur näringssynpunkt (ja, fritt tolkat i alla fall).

Rabarberpaj
100 g smör, smält
rörö ner lika delar (ca 1,5 dl, men testa dig fram så degen blir smulig)
1,5 dl havregryn
1,5 dl mandelmjöl
1,5 dl rostade kokosflingor
lite salt

Söta med valfritt sötningsmedel, jag valde muscovadosocker, ca 2 msk gav en lagom söt deg för mig. Man får helt enkelt testa sig fram lite!

Grädda i 225 grader i ca 25 minuter. Vill du ha det extra lyxig serverar du en hemgjord vaniljsås, jag gör min så här:

Kallrörd vaniljvisp
2 äggulor
2-3 msk socker (tex muscovado)
vaniljpulver
Vispa fluffigt. Blanda ner
2-3 dl vispad grädde
2 vispade äggvitor

Jag är lite kär i de här kokosflingorna, köper dem där de har mandelmjöl och pumpakärnor på Citygross. 

Pajen fick högsta betyg av smakpanelen!

Det kan inte bli mer ekologiskt än så här!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Vi lägger mer pengar på mat varje månad, än vad vi lägger på ”hyra”. Mat är mer än bara något man intar för att få energi eller inte vara hungrig, mat är en .. livsstil, en hobby, ett nöje, tja, väldigt mycket mer än bara kost. Jag är väl visserligen den drivande i familjen när det gäller matfrågan, men även maken är överens om att det ska vara BRA mat vi äter och ger barnen. Därav hittar man inte (eller åtminstone väldigt sällan) vitt bröd eller söta youghurtar här hemma, barnen får lite grövre bröd och vanlig, ekologisk A-fil.

En givet steg på vägen där är att handla ekologiskt, i så stor utsträckning som det är möjligt. Mjölk, fil, ägg, smör och frukt är några saker som vi i princip enbart köper ekologiskt, en något kostsam ”lyx” som vi ändå har valt att unna oss och barnen. Något som däremot ofta är alldeles FÖR stor prisskillnad på så är det ju vanligt och ekologiskt kött – åtminstone om man handlar i butik. Nu har jag turen att vara en av de få som får köpa lite kött från en helt fantastiskt liten, självförsörjande och ekologiskt gård en bit utanför Jönköping. Man slaktar EN ko, och sedan får jag och några kollegor möjligheten att köpa en del av det de inte kan äta upp själva för en väldigt rimlig peng. Korna går ute (fritt på gården) året om, och får inte ens ensilage, utan det är riktigt gräs som gäller.

Häromdagen var det dags, och jag beställde 30 kg kött (det blir helt enkelt en massa olika bitar, samt en del nötfärs). Den här gången fick barnen följa med ut, och förutom att bonden är helt fantastisk och berättar om djuren och allt för barnen, så fick vi även möjlighet att kika runt lite på gården. Jag önskar att jag tagit kort på de 2 dagar gamla kycklingarna, för de var helt bedårande, men här kommer några andra av djuren vi stötte på:

Den här bjässen hette Leif (om jag inte minns fel), han var 4 år gammal och pappa
till en drös kultingar. Helt otroligt stor!!! (ledsen för kassa mobilbilder)
Hade man inte sett honom i förhållande till bonden på förra bilden så hade det
inte gått att se hur stor han var.. Varmt och gott i komposten var det ju med 😉
Söta kalvar, nästa års nötkött…. Helt bedårande dock, hade nog haft lite svårt för
att slakta dem själv.
En MASSA söta små griskultingar fick vi se med, tur att man inte själv hade 11 barn
på en gång att ta hand om!!!

Lukas hade jätteroligt, Oliver var mer svårflörtad. Han är lite rädd för de stora korna, och en stor häst, men gick ändå gärna runt och kikade. Tror att båda två tyckte att kycklingarna var absoluta favoriten, eller möjligen gårdens vakthund.

Väl hemma var det dags att fylla upp frysen, vet av erfarenhet att köttet är helt fantastiskt… Dessutom är det ju oerhört mycket nyttigare, med mycket mer av tex omega 3, i och med att det är gräsbetande, frigående djur det handlar om. Jag säger bara en sak, på lördag kommer det bli en heeeelt fantastisk oxfilé….

Åsikter

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det fascinerar mig lite, hur oerhört starkt ”folk” reagerar på min träning och kosthållning. Man tycker att jag tränar på tok för mycket, för hårt och äter alldeles för lite. Visst, jämför du med hur jag har betett mig större delen av mitt vuxna liv, när jag som mest gick en promenad på helgen, så tränar jag ju mycket, men låt mig försöka förtydliga saken…

Träningen
Jag har ett stillasittande jobb, eller ja, stillastående, eftersom jag nu för tiden alltid står vid datorn och jobbar. Det är helt enkelt det enda sättet för mig att undvika musarm, och numer är det betydligt jobbigare att sitta ner långa stunder än att stå.

Om vi sen utgår från en träning då jag tränar allt jag kan och vill (vilket aldrig inträffar eftersom livet kommer mellan, men vi utgår ändå från det), då tränar jag 2h 15 min styrketräning, 3 h kickboxing (2 pass) och springer i ca 1h och 15 minuter. Det ger sammanlagt 6h och 30 min (mitt verkliga snitt 10 veckor tillbaka ligger på 5h 45 min) av min vecka. Min vakna tid en vecka består av ca 98h, varav ca 34h är jobb. Alltså spenderar jag ca 6% av min vakna tid med att träna. Hade jag haft ett fysiskt aktivt jobb, eller helt enkelt levt för 100 år sedan när fysiskt arbete var ofrånkomligt, hade det varit skrattretande lite tid. Och då är dessutom min träning ordentligt genomtänkt för att vara BRA för kroppen!

Den träningstiden jag har försöker jag utnyttja till max, så
jag inte är där ” i onödan”. 

Kosten
Ja det första jag bör säga här är att i skrivande stund sitter jag med en bit ost och ett glas vin bredvid mig. Jag försöker att ge min kropp den absolut bästa kosten jag kan åstadkomma, och när jag faller för frestelser så försöker jag att göra någorlunda bra val även där. Och faller, det gör jag, hela tiden! I och med att jag ändå lägger en hel del tid på att träna, så vill jag ju såklart maximera resultaten så gott det går, med bra kost. Och ja, jag försöker hålla nere både kolhydrater och kalorier, men det handlar mycket om att jag behöver hålla mig själv lite kort för att inte helt falla tillbaka till ”mitt gamla” jag.

Nä, jag äter sällan frukost eftersom jag tycker 16/8 funkar bra för mig.
Nä, man dör inte av att hoppa över maten ett par timmar, det är
inte farligt, på något sätt. Tvärtom faktiskt. 

Vikten
Även här har folk åsikter ”nu får du inte gå ner mer”, ”du är för mager(?!?!)” osv. Fascinerande… Det är klart att jag vill känna mig nöjd med min kropp, jag vill att den ska vara fast och vara rundad på ”rätt ställen”, men mitt mål på 24% – det är inte ens i närheten av att vara ”för smalt”!!! För att en kvinnas fettprocent ska vara ”normal” ska den ligga mellan 20-30%. Mitt mål är 24%. Kan vi sätta punkt för den diskussionen här och nu?!? Skulle jag hamna på 18% eller så, så får ni gärna säga till mig, men allvarligt talat, jag är bara ”smal” om ni jämför med mitt gamla jag (typ helt utan muskler dessutom), jag vill inte vara smal, jag vill vara fit.

Tiden
Aaah… den jobbigaste punkten. Det här är också en källa till kritik, även om den ofta kommer lite mer… dold. Hur hinner du med familjen? Vad säger maken? osv… MEN, den springande punkten här är ju att jag tränar min styrketräning på lunchen. På så sätt så skjuter jag på jobbdagen 30 minuter, och ok, det är 30 minuter till barnen måste vara på skola och dagis, men med tanke på att de ALDRIG vill följa med hem när jag hämtar så tror jag inte de lider sååå mycket. Två kvällar i veckan går bort, mina sparringkvällar på måndag och torsdagar, det bara är så. Springer gör jag när jag hinner och känner att ingen annan saknar min uppmärksamhet, därmed är det oxå den träningen som varierar mest. Tex klämmer jag gärna in det under tiden Oliver har tennisträning. Men visst, det här är den enda punkten jag själv kan få ”dåligt samvete” över, men jag vet inte riktigt, det har jag hela tiden ändå som förälder tycker jag?!?

Ja, det är säkert jättesynd om mina barn på många sätt,
jag hade säkerligen kunnat vara en bättre förälder.
Eller kan det rent av vara så att de kommer ha lite
glädje av att jag tränar? Att det på ett naturligt sätt alltid
kommer vara en del av deras egen vardag, eftersom vi
satt en förebild för dem?!?

Det här är ju såklart något de flesta som tränar en del säkert stöter på, för att inte tala om de som väljer att gå ner i vikt med tex LCHF (herregud vad åsikter folk kan ha om det). Kanske, kanske, att någon reagerar på detta eller undrar något? Skriv då, och fråga!!!

Frustration

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag VET att man kan variera i vikt från dag till dag osv, men det är ju fan irriterande att jag gick UPP istället?!?! Jaja, det är ju bara till att hålla ordning på sig så ger det sig ju, det vet jag ju vid det här laget, men visst, man blir ju inte jätteinspirerad.

Utmaningarna går i princip bra – nu började jag ju i torsdags så att springa 1 mil hann jag faktiskt inte med förra veckan. Hade hoppats på att det skulle bli lite smidigare den här veckan, men idag (när jag kan springa hem eftersom jag inte ska hämta barnen) ska det ösregna, och det får finnas gränser. Gillar man inte att springa i vanliga fall så blir det liksom inte MER lockande av ett ösregn, även om det finns folk som säger att det är jättehärligt. Men knäböj går bra, och hinderbanan får bli min lördagsträning helt enkelt 🙂

Efter styrketräningen igår så är mina ben nu riktigt trötta. Måndagspasset är ett favoritpass, med marklyft och raka marklyft, axelpress och lite tilläggsövningar för rumpan (det är ju snart bikinisäsong 😉  ), övningar där det är lätt att ”ta i” och känna sig stark, till skillnad från knäböjen tex. Sparring blev det ju igår kväll med, trevligt som alltid och med ganska många skratt i går faktiskt 🙂

Till veckoslutet kommer jag vara gräsänka när maken ska på utbildning, då blir det ju liksom lite svårare med träning och så, men om vädret är ok så vill båda barnen följa med mig ut och springa säger de. Det får ju såklart bli en kort, kort runda med dem då, men det är ju roligt att de vill testa! En kompis försökte med gott resultat, hoppas det går lika bra för mig…

Nu när det är lite mer vår i luften ser man att det plockas fram bandyklubbor och bollar på skola och dagis. Häromdagen när jag skulle hämta Lukas var det precis hans tur att få låna ”målvaktsskydden” på knäna, så det var klart han skulle få spela med dem lite. Snacka om att han var stolt! (han har dessutom bättre bollkänsla än mig…)

Liiiiite stora – det var lite svårt att röra sig visst. Men
så stolt man kan bli när man ändå är stor nog att
få vara målvakt lite!
Kanske lite stora klubbor med…

Utmaningar!

/ LindaG / Lämna en kommentar

Yes, jag har fått in lite utmaningar, tänkte lista dem här så kan ni skälla på mig om jag fuskar 😉

Utmaning 1: Mitt eget mål, 24 % fett. Känner att det skulle vara helt perfekt. I höstas låg jag på 25,9 och jag TROR inte jag är så långt från 24. Planen för att åstadkomma det är är LCHP (low carb high protein) på vardagar, och mer fritt på helger. Jag tränar ju ändå en hel del…

Utmaning 2: 1 mil i veckan, valfritt tempo och uppdelat på valfritt antal gånger.

Utmaning 3: 50 knäböj/dag

Utmaning 4: 3 varv i HV’s hinderbana på under 12 minuter (inkl. vila).

Utmaning 5: Springa hem minst 10 ggr innan midsommar.

Jag har en utmanare på punkt 1-3 (M) och en på punkt 4-5 (G). Nån mer som vill hänga på? Ska försöka rapportera varje söndag eller måndag hur veckan har gått – så att jag inte börjar fuska!!!! Det här känns riktigt roligt nu faktiskt!