Vikt

Ett blåbär

/ LindaG / Lämna en kommentar

Som ett brev på posten så gick jag upp 1 kg när jag började äta kolhydrater igen – bara vatten och det stör mig verkligen inte alls förutom att det inte funkar till tävlingen nästa lördag. Så, nu i en vecka så är det LCHF rakt av igen, även om jag inte är ALLS upplagd för det. Jag tränar ju så mycket och äter annars bra mat så jag har inga problem att äta lite av vad jag vill nu, men dels spårar jag lätt ut och börjar äta en MASSA saker som är dåliga och dels som sagt, om en vecka så måste jag ställa mig på vågen och väga in mig i rätt viktklass!

Självklart slutar jag ju däremot inte att intressera mig för mat ändå, så just nu sitter jag och dreglar över ett amerikanskt matprogram på TV… Snacka om självplågeri 😉 Men ikväll har jag lite goda tapas att se fram emot, och ett litet, litet glas rött vin – maken är inte hemma så jag får väl mysa lite på egen hand. Har ätit lite mellis så länge, så jag inte helt ballar ut, och den gick inte av för hackor den heller! Färska blåbär med kvarg och vaniljpulver, mmmm….

Fick just reda på att förutom det går magsjuka på skolan så var det även nån som kräktes på discot Oliver var på med… Det vore ju iofs en intressant bantningskur, men jag vet inte direkt om det skulle kännas lyckat att vara magsjuk lagom till tävlingen… suck.

Njutning i överflöd

/ LindaG / Lämna en kommentar

Väldigt bra helg det här, på flera sätt. Ett riktigt jobbigt och nyttigt sparring”läger” på klubben, där det blev inte mindre än 28 ronder totalt mot en massa folk jag inte kört mot innan. Dessutom blev jag dömd för första gången, dvs de som gick poängdomarutbildningen provdömde i tre olika matcher mot olika människor. Kontentan av det var väl lite att den kommande tävlingen kan gå precis hur som helst beroende på vem jag möter 😉 Har jag lite tur är den någon som inte har tränat längre än mig alla fall, och då borde jag åtminstone ha en rimlig chans att inte bli helt bortgjord, har jag däremot otur träffar jag nån som har tränat i 10 år och är vansinnigt mycket duktigare än vad jag är 😉

Lördagen fortsatte bra, med pulled-pork-tacos tillsammans med grannarna, här hos oss. Det är faktiskt väldigt sällan vi äter tacos, och när man då allra helst gör med pulled pork så visade det sig att det var extremt lätt att äta alldeles för mycket – tror alla var lite spy-mätta efter maten… Helst när man har fyllt på med lite fruktsallad efter med. *puh*

Idag började vi dagen med att åka och äta hotellfrukost med goa vänner, det blev på Scandic Elmia. Det är ju otroligt mycket trevligare lokaler där än det var förr, men frukosten kändes inte riktigt så bra som den var innan ombyggnationen. Nåväl, återigen åt man ju alldeles för mycket (allvarligt, hur gott är det inte med hotellfrukost?!?!) och rullade ut därifrån, lätt illamående. Hem, landa i soffan, och kolla på de sista milen av Vasaloppet – perfekt ju! Till slut, framåt 15-tiden, piggnade jag till, och tog mig till gymmet för lite jogging på löpbandet och ett pass yoga, det är ju riktigt, riktigt skönt ändå. Den perfekta avslutningen på dagen blev en rejäl bit oxfilé och en sallad här hemma…mmmm…

Kontentan av helgen är att den varit kanon, men jag är lite nervös för att ställa mig på vågen i morgon. Det är ju för sjutton bara 2 veckor kvar, och jag måste ju liksom hålla mig till den viktklassen jag ska tävla i… Skit skit skit, det här kan bli tufft!

Tech-paus

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det kommer nog inte bli så mycket blogga på helgerna framöver, vi tänkte vi skulle testa att ta lite teknologi-paus, dvs på helgen lägger man ner telefoner, plattor, dator mm. Det är helt enkelt alldeles för lätt att bli distraherad och, åtminstone jag, vill gärna kolla hela tiden efter den där konstanta bekräftelse-fixen man får av sociala medier. Bra att öva på att ha lite ”tråkigt” med, så man får hitta på något annat! Sen blev konsekvensen mest denna helgen att det blev lite extra träning eftersom jag inte direkt kom på nåt annat att göra, men det finns ju sämre sätt att fördriva tiden på…

Det där med att göra saker måttligt är jag ju inte så bra på, som ni kanske märkt, och tyvärr slår det ju även på dåliga saker. Tänkte ju börja äta lite mer kolhydrater, men meddetsamma så tillåter jag mig en massa saker som jag inte alls borde äta.. Måste försöka göra saker med måtta, lagom med BRA kolisar… Kanske inte prinsesstårta i alla fall, åtminstone inte innan tävlingen 😉

För övrigt har det här alla förutsättningar att bli en ganska bra vecka, dels ser jag inte att jag har några förhinder från sparringen den här veckan, sen blir det Maria-fika (Crepes på Olgas, massor med kolisar, men är det Maria så är det) och på lördag är det sparringläger uppe på klubben. Det senare är väldigt kul och det är dessutom jättebra att öva på att sparras mot folk man inte brukar köra med.

Hoppas han inte kollar den mentala hälsan bara…

/ LindaG / Lämna en kommentar

Med tre veckor kvar till den eventuella tävlingen (vi har fortfarande inte fått nån coach tilldelad, så inget är klart än) så är jag ett halvkilo från min målvikt på 67 kg. Det känns helt ok, även om det har varit lite ”varannan vecka” metod, varannan vecka har varit en ”vanlig” vecka där det varit hyfsat lätt att hålla koll på kosten, och varannan vecka har vi varit iväg, och då blir det ju lätt både lite alkohol och inte lika kontrollerat matintag, så att säga.

Den här veckan var en sån vecka när det blev sisådär med kosten, torsdag-fredag har vi varit i Göteborg på lite konferens, kan man väl säga, och då blir det ju både god mat och gott vin 🙂 Men eftersom träningen har gått riktigt bra och kroppen har varit väldigt trött så har det känts helt ok ändå. Målet har främst varit att helt enkelt hålla vikten, och gör man bara hyfsat bra val (tex är det ju rätt meningslöst att äta en massa potatisar till maten, men däremot njuter man ju hejdlöst av att äta lite efterrätt) så går det rätt bra – hoppas jag i alla fall, nästa vägning blir ju på måndag.

Har förresten fått min klubbtröja, en riktigt snygg modell från underarmour,
måste bara köpa ett par shorts med. Tydligen måste man ha det när man tävlar,
det är ju inte mitt förstahandsval när det gäller träningsplagg annars.

En tilläggsreflektion, jag är helt värdelös på att posera inser jag. 

Nu blir det ju lite vikt-fokuserat, bara för att jag ska hålla mig i rätt viktklass, annars mäter jag egentligen hellre, eller kollar helt enkelt. Som en annan del i förberedelserna så är det läkarkoll uppe på klubben, vet inte riktigt vad det är de kollar efter, men det är väl mest att man ska vara i hyfsat gott skick utan allvarliga skador. På tal om skador så har nu fingret läkt nästan helt, ärret är bara lite ömt nu.

I morgon blir det förhoppningsvis knäböj och chins – jag säger förhoppningsvis eftersom det just nu känns som jag håller på att bli sjuk, men det kan å andra sidan också bero på att jag är sinnessjukt trött *gäsp*… Hoppas på det senare!

Ha en riktigt skön helg, allihop!

Upp som en sol, ner som en kesoplätt

/ LindaG / Lämna en kommentar

Morgonen började rätt bra, jobbet flöt på och jag fick till ett bra pass styrketräning på lunchen. Dessutom lyckades jag åstadkomma nåt jag inte lyckats med sen jag var typ 20 – jag lyckades komma under vikten 68 kg! Nu kan det ju variera mycket från en dag till en annan, men det kändes ändå fantastiskt bra, och är ett bevis på min kosthållning fungerar!

Dagen fortsatte bra, med att jag fick lyxa till det med ett besök hos frisören, för att sedan hämta barnen på skola och dagis, men här gjorde jag det dumma misstaget att bestämma mig för att göra kesoplättar som ”middag” (båda barnen älskar dem), den här gången med ett tillägg av lite kokosmjölk som omväxling. Sagt och gjort, jag blandade smeten och mixade den med stavmixer, men när jag sen skulle slå av stavmixern på bunken så lyckades jag på nåt sätt även slå till den trubbiga kanten på kokosburken (inte ens locket alltså). Sa typ ”aj” och kollade på fingret, såg ut som ett litet minisår, men precis när jag skulle fortsätta med maten böjde jag på fingret. Hmmm, vad det glipar. Vad är det för vitt som syns, är det kokos? Nähä, det är antingen en sena eller ben, skit oxå. Nåväl, på med plåster och tejp, och steka plättar.

Bestämde mig för att försöka sparras ända, men eftersom jag inte kunde böja fingret var det ju lite svårt. Lyckades dessutom slå upp skadan på mitt smalben, så för första gången på 3 år tvingades jag avbryta sparringen – det kändes ju lagom bra….

Så, nu sitter jag här med tejpade fingrar där ett gör asont, och har just bestämt mig för att sluta. Den här livsfarliga hobbyn kan man ju inte fortsätta med, det här var nog sista gången jag gjorde kesoplättar med kokos i!!! 😉

En ny utmaning!

/ LindaG / 4 kommentarer

Oj, det var visst lite glest mellan uppdateringarna här! Det har hänt lite i helgen, eller tja, hänt och hänt är väl inte riktigt rätt ord, men jag ska förklara. Kunde först inte bestämma mig för om jag skulle skriva nåt eller inte om det, eftersom det inte alls är säkert att det blir av, men vad sjutton, blir det inget så blir det inget helt enkelt.

Jag tänkte att jag skulle prova att tävla i kickboxingen en gång, jag har funderat på det ett tag, och det känns som om det kunde vara roligt att åtminstone ha försökt en gång. Det kanske inte alls är nåt för mig, eller så tycker jag det är jättekul, i vilket fall så ska jag utmana mig själv och försöka! Den tävlingen jag siktar på heter Rookie Rumble och går i Göteborg i mars, det är en nybörjartävling där du bara får vara med om du tävlat mindre än fem gånger (däremot kan du ha tränat i 14 år, så det är inte så att det är nybörjare som tävlar nödvändigtvis).

Det hela förde ju med sig två saker, dels blev jag supertaggad på att träna mer kickboxing, och dels så måste jag gå ner ca 2 kg. Det senare beror på att jag inte vill hamna i den tyngsta viktklassen (70 kg och uppåt) utan hellre vill hålla mig i 65-70 kg för att inte riskera att stöta på nån som är 10-15 kg tyngre än mig. Och även om jag ligger på ca 69 nu, så vill jag gärna ha ett par kilo till godo, för säkerhets skull.

Så, planen nu är att strypa kolhydraterna ”helt”, dvs hålla mig till LCHF kostråd genom att äta produkter som håller mindre än 5 g kolhydrater per 100 g, men samtidigt hålla nere fettet litegrann – jag ligger för nära min målvikt för att gå ner med ”vanlig” LCHF. När det gäller träningen så ska jag försöka hinna med minst ett teknikpass i veckan förutom mina vanliga två sparringpass, och dessutom försöka komma åt att träna någon form av intervaller för att få upp flåset lite.

Frulle idag – kesoplättar med hallonkvarg! Inte så dumt alls, faktiskt…

Känner mig oväntat pirrig/nervös nu när jag väl bestämt mig, och väldigt laddad!

Som sagt, nu är det ju inte säkert att det blir av, jag måste ha nån som vill och hinner coacha mig, och sen kan det ju bli för få anmälda till tävlingen, jag kan skada mig eller bli sjuk och en massa sånt, men skit samma, nu vet ni mina ambitioner! 😉

Formtankar

/ LindaG / Lämna en kommentar

Efter julens dekadenta levnadssätt så känner jag definitivt att det är dags att ta nya tag i träningen igen. Det är ju inte helt ovanligt, så här års, men nu för tiden har jag ju faktiskt lite rutin på både träning och kost (när det inte är julhelg) och jag har faktiskt lärt mig att ha lite tålamod med mig själv, resultaten kommer ju liksom aldrig sådär snabbt som man vill att de ska göra ändå.

Det kommer nog bli en hel del träning och kost här framöver, så får väl ni som är intresserade läsa det och resten inte, helt enkelt…

Så, träningen kommer nog kanske inte skilja sig så mycket från i höst, jag har ju kört på rätt hårt med gymträningen, men däremot så skulle jag ju förbaskat gärna vilja få inte lite kondition och flås med –  helst i form av längdskidor men det ser det ju inte ut som just nu, annars i form av löpning, men när det är sånt här väder så får det nästan bli på löpband och det är ju såååå tråkigt. Jag behöver ju liksom min vanliga runda, där jag inte på något sätt kan gena, ett löpband kan man ju bara kliva av och gå därifrån och efter typ 30 sekunder är det precis det jag vill göra… Den träningen får nog bli på lördagar, när Oliver tränar tennis, för då hinner jag ändå med ca 3 styrkepass i veckan på luncherna, och 2 sparringpass på kvällarna.

Kosten då, tja, det första jag ska göra nu är att rensa ur hela köket på allt SKIT som har samlats under julen – chips, choklad, godis och annat ska helt enkelt BORT. Jag är ingen godisråtta, men ligger det en lyxig chokladask hemma så är det lite FÖR svårt att hålla tassarna borta, så nu ska det slängas. Sen blir det protein och grönsaker för hela slanten, jag har satt upp ett eget mål på 65 kg (4 kg mindre än innan jul, har inte vägt mig efter men det har säkert ökat på lite), dels pga att jag tycker det skulle vara en utmaning och sen vore det ju lite kul om man kunde få även fettet nedanför naveln att dunsta. Låren kan få minska lite i omfång, och även om jag inte vill ha en mindre rumpa så kan man ju forma till den med lite mer muskler istället.

Fortsatt strategi blir ju 16:8, dvs man äter mellan 12 och 20, men inte där efter/innan. Ska dessutom FÖRSÖKA bli bättre på att få med mig mat till jobbet, men jag vet ju att jag har lite svårt för det, så jag ska göra mitt bästa men tänker inte ge upp helt om nu inte det går – man kan ju köpa rätt ok mat ändå (typ grillad kyckling o sallad).

Vet inte nån mer har lust att hänga på med lite träning och kost här på bloggen eller så, men i så fall är ni välkomna, alltid roligt när man kan hjälpa varandra lite, och det blir jobbigare att ”fuska” om man nu ska blogga om saker sen…

Så, INTE ett nyårslöfte, men ett löfte till mig själv – jag ska banne mig bli starkare och snabbare än jag är nu!

Win-Win

/ LindaG / Lämna en kommentar

Mycket vill ha mer, heter det ju, och nu är jag supertaggad med träningen! Jag har fått vara frisk ett tag *ta i trä*, gjorde en helt ok fettmätning, fick kanonbra resultat på mitt hälsotest och har dessutom gjort ett antal riktigt bra gympass på sistone – klart man bli taggad! Jag börjar nästan tro att mitt mål för 2013 kanske åtminstone blir delvis uppfyllt – jag ville ju kunna göra 3 chins, riktiga chins utan assistans. Jag TROR att jag åtminstone skulle kunna få till en, om jag inte blir sjuk eller nåt annat oförutsett inträffar.

Mitt mål till våren är att gå från mina 25,9% fett till 24% – nej, ni behöver inte bli provocerade av det, jag tycker inte att jag är fet, men det skulle kännas roligt att nå dit, bara för min egen skull. Jag hoppas på en vinter med mycket snö nu, så att jag kan åka lite längdskidor igen, det var ju oväntat roligt efter att jag köpte nya skidor förra vintern… 🙂 En eller ett par pass med slalom skulle heller inte sitta fel, även om det är en förbannat dyr sport…

Idag har jag varit alldeles sprallig och glad, av en massa små anledningar bara, skönt att det kan vara på det hållet ibland oxå 🙂 Det smittade till och med av sig på sparringen, som iofs alltid är rolig oavsett vilket humör man är på, men det blir ju inte sämre av att man är glad i alla fall! Nu efter träningen fick jag ett akut craving efter kalvsylta (jag vet, antingen älskar man det eller så hatar man det), så jag åkte bort till affären och sitter just nu och mumsar på en bit.

Jag får rätt mycket frågor hur jag hinner träna så mycket, men det är ju  min lunchträning som räddar hela situationen – kickboxingen får oftast bara två kvällar i veckan av mig. Dessutom tror jag att jag blir mer harmonisk här hemma nu, ni som känner mig vet ju att jag har en viss tendens att bli tämligen uttråkad och rastlös i vanliga fall. Det har ju visserligen inte försvunnit helt, men nu KAN jag ju ta det lugnt och njuta av stunden i alla fall, win-win för hela familjen kanske?

16:8

/ LindaG / Lämna en kommentar

Ni minns kanske mitt katastrofala försök med 5:2 dieten, men skam den som ger sig 😉 Sedan lite drygt en månad tillbaka har jag kört 16:8, vilket alltså också är en sorts periodisk fasta, med skillnaden att här är tanken att man har 16h fasta på ett dygn, och 8h ät-fönster. I praktiken innebär det att jag skippar frukost men äter som vanligt annars, en väldigt enkel och okomplicerad ”lösning” på att jag gärna vill äta ganska mycket mat när jag väl äter – tar jag då bort frukosten så finns det ju liksom större utrymme för det.

Det finns en massa olika teorier och påståenden om det här sättet att ”fasta” (jag vet inte riktigt om jag tycker att den termen är helt korrekt), men en av de största fördelarna har att göra med hur man fördelar om sitt kroppsfett. Jag kan faktiskt konstatera efter den här månaden att kroppen känns lite ”tajtare”, även om min vikt ligger helt still, och eftersom det inte är någon direkt uppoffring så kör jag helt enkelt på. Sen är jag inte rabiat, minst en dag på helgen äter jag frukost, för får man äta en ordentlig frukost i lugn och ro så är det inte mycket som slår det. Frallan på jobbet är däremot inte lika svår att stå över, och sitter jag dessutom vid frukostbordet och dricker te med de andra så verkar kroppen tro att den oxå ätit frukost, eller i alla fall reagerar den som om jag gjort det.

Att bli av med fett (eller tja, att få en fastare kropp) är ju långt ifrån själva anledningen till att jag tränar (det hänger ju mestadels på kosten), men det är ju en del av motivationen ändå, det går ju inte att komma ifrån. Det är ju lustigt ändå, hur fett beter sig på (tjej-)kroppen, när det minskar så gör det liksom det ovanifrån och ner, först ansiktet, sen bysten (vilken byst, suck), övre delen av magen och sen.. Nja, jag vet inte hur det blir sen, jag kommer aldrig riktigt dit, jag gillar nog mat lite för mycket 😉 Man kunde väl få välja lite hur det skulle fördela sig annars? Byst och rumpa får ju gärna vara lite rundare, men lår och kärlekshandtag behöver ju INTE vara det.

Ta nu inte det här som att jag tror att jag är tjock på något sätt, det är bara kul när man ser skillnad på kroppen helt enkelt, åtminstone när det går åt ”rätt” håll. Jag skulle tippa på att jag ligger på en tämligen normal fettprocent på en sisådär 25% nånting, vilket iofs är mycket trevligare än mina tidigare 33% (suck).

Hopplöst läge?

/ LindaG / 2 kommentarer

Jag är, av en massa olika anledningar, inte riktigt mitt vanliga jag just nu. Rent mentalt känns det som jag går på 20% kapacitet och resterande 80% brottas med en massa saker jag inte riktigt hittar en lösning på. Men det var inte det jag tänkte prata om just nu, för det är inget jag tänker blogga om i vilket fall.

Däremot består en del av min frustration och nedstämdhet just nu på att jag inte är nöjd med mig själv – just för att kontrasten av att känna att jag orkade och var taggad på att träna, äta hälsosamt och göra andra roliga saker är väldigt stor mot hur jag kände i våras. Jag kände mig pigg, stark och glad. Just nu gör jag inte det. Träningen är tröööög och jag måste kämpa mig dig, vilket jag oftast har gjort, min 5:2 fasta vet ni ju redan hur det gick med (iofs av en bra anledning) och jag verkar liksom inte riktigt kunna ta tag i mig. Jag VET ju att jag mår mycket bättre om kroppen mår bra, men jag liksom orkar inte just nu.

Så jag släpar mig till gymmet, och jag pallrar mig till kickboxingen (fortfarande den roliga biten, mestadels), men jag bara ORKAR inte ta tag i kosten. Och det är så surt, för jag känner dels att jag inte får ut så mycket av träningen som jag skulle få av en bra kost, och sen är jag riktigt sur på mig själv för att jag inte kan gå ner de där ynka tre kilona jag känner att jag vill bli av med.

Så frågan är nu, hur kommer jag vidare??? Ska jag bara invänta lite mer motivation och vara lite mer förlåtande mot mig själv så länge? Eller borde jag kämpa mer och bita ihop – eller är det ens möjligt? Åh, det är såna skitproblem egentligen, men det gör ju inte att jag mår bättre heller direkt.

Skit, skit, skit.

Ett litet tillägg nu på morgonen. En del av träningsoviljan kan möjligen förklaras av att jag vaknade med världens huvudvärk och ont i halsen i dag….