Lite dålig timing

Senast i går kväll kände jag att jag hade kommit in i ett bra flow med träningen, jag har lyckats få till ungefär de pass jag vill på en vecka och det kändes sådär skönt i kroppen. Men så vaknade jag i morse med skrap i halsen, huvudvärk och tung andning, tänkte att det kanske kunde ge sig men tycker halsen blir värre snarare än bättre, så jag får nog inse att jag dragit på mig nåt. Jaja, det är inte hela världen så sett – förutsatt att jag orkar jobba (hemifrån) i början av veckan för vi har ansökningar till projekt som är viktigt att vi får in i tid.

Kanske skulle förklara förresten lite vad det är jag gör just nu? Jo, nu så söker vi till en projektutlysning från Tillväxtverket där man kan söka EU-medel för projekt med olika mål. ”Mitt” projekt kommer bli ett mot bygg- och fastighetssektorn där vi ska arbeta för att hjälpa till med kompetens, kunskaper, nätverkande och innovationer för att de ska kunna bli klimatneutrala till 2045. Projektansökningarna ska in till dels Regional Utveckling som kan finansiera en stor del av projektet och så till tillväxtverket som finansierar en stor del även dem. Det som sedan fattas måste vi hitta finansiärer för (vi har ju inga egna medel på Energikontoret), men som tur är så har vi många företag som är aktiva och delaktiga i arbetet så vi har fått in de finansiärer vi behöver som minimum.

Från förra helgens adventsfika uppe på kullen.

Går projektansökan igenom så får vi stöd för ett projekt på omkring 6 miljoner kronor för drygt 3 år, och då kommer det vara detta jag jobbar med från våren och sen 40 månader framåt. Som ni förstår är det alltså viktigt att vi får igenom projektet, att det är otroligt väl genomtänkt och formulerat samt att alla frågor som kan besvaras i förväg är besvarade. Mycket administration blir det just nu, inte min favorit men såklart jätteviktigt, och nu ska dessa ansökningar in i denna och nästa vecka. Alltså skulle det bli lite kris om jag inte åtminstone kan jobba på hemmaplan, men det ska nog ordna sig. (Man skjuter liksom inte på en deadline på de här sakerna, det GÅR inte).

Så otroligt många saker jag lärt mig redan i det här jobbet förresten, det känns jätteroligt och i princip allt (förutom möjligen administrationen) är väldigt intressant och såklart väldigt relevant.

Glad att det är mysigt inne nu när det är mörkt mest hela tiden!

Nu ska jag i alla fall lägga mig och vila med en bok en stund, sen ska vi upp på kullen och göra kolbulle till middag (lite konstig lördagsmiddagen kanske men vi var verkligen sugna på det). Bra med mat över eld med, när elen är dyr 😉 !

Djuren på vintern

Vi har mängder med småfåglar hos oss, vilket jag är himla glad för. Jag har till och med lyckats se en domherre en morgon vilket jag blev kanske orimligt glad över – övriga familjen förstod inte alls varför jag var så exalterad, hahaha! Tyvärr verkar våra stora köksfönster så här års ibland vara väldigt svåra för fåglarna att se, så det händer nästan en gång om dagen att nån flyger in i dem. Det här har ju såklart uppmärksammats av traktens katter som gärna sitter och väntar på att gratismat ska ramla ner från himlen, vilket inte är kanon. Är vi hemma rusar vi oftast ut omedelbart när man hör en liten duns, och ibland hinner vi plocka upp fågeln (om den inte dött omedelbart) och rädda den, såsom vi gjorde med den lilla blåmesen här nedan. Den satt snällt still en stund i makens hand och återhämtade sig, innan den flög iväg igen…

Tittut!

I hållaren för vår flaggstång har vi ett hjärta som vi fyller med talgbollar (vilket jag nu lärt mig tydligen inte alls är så bra, men det är ju smidigt), och nu har jag även satt upp ett litet fågelbord (som jag snickrat ihop) där vi ska fylla på med solrosfrön. Det kan tydligen locka till sig domherrar med, vilket är åtminstone en del av mitt mål!

I övrigt så har ju djuren det här bra även vintertid, hönorna har ju en stor ”inomhusyta” på 24 kvm att gå på i tunnelväxthuset och är det minusgrader stöttar vi upp med värmelampa. Snö är de inte vidare sugna att gå ut i…. Och det är faktiskt inte grisarna heller, när det kom snö så höll de sig inne i sitt lilla hus mest hela tiden. Inte lätt att böka i fryst jord heller, så är det snö eller lite tjäle så får vi stötta med mat 2 ggr om dagen istället för 1 som vi gett medan det finns gott om annat att äta.

Jag brukar hälla på hett vatten på spannmålen de får och så får det stå och svälla en stund, tills de dragit åt sig vatten och blivit mer ljumna. Väldigt uppskattat av de små trynena! Likaså blir de ju väldigt lyckliga av lite äpplen.

Inte ens en mörk morgon innan jobbet är det inte särskilt betungande att gå med lite mat till grisarna, även om det är ännu mysigare när man jobbar hemma och kan gå ut när det börjar bli lite ljusare. Sån tillfredställande känsla att se till att de har det bra, och man lägger gärna lite extra energi där. Men med det sagt är det också skönt att de inte KRÄVER så mycket eller måste ha fasta tider för ”aktiviteter”, som det är nu blir det enkelt att få in det i vardagen.

Stina går ju alltid runt i våra fotspår, snö eller ej!

Det är ju bara våra små fjällnära kor som saknas på gården – alltså de två som jag drömmer om, när vi inte jobbar heltid utan har tid att ha kor… Nåväl, kanske någon gång.

Decemberplanering

I och med att snön kom fick jag ju världens lust att börja med allt vad julen heter. Jag önskar SÅ att den här snön hade kunnat ligga kvar, för det är som ett vykort här på gården…♥️ Men, det jag INTE vill med december är att den ska kännas stressig eller hektisk, så därför tänkte jag helt enkelt gå igenom nu vad jag faktiskt inte kan vara utan och vad som blir ”efter lust” och vad jag helt plockar bort. Här är planen för hela december!

Nej men hörrni, vi strösslar detta inlägget med bilder från häromdagen, för det gav ju världens julkänsla!

Bakverk:
Jag har insett att jag kan leva utan lussekatter, de blir ofta kvar i frysen och känns mest torra efter ett tag. Däremot vill jag ha gott adventsfika, några klassiker såsom Dubbla mandelkakor eller Punschpaj / Arrakskakor såklart, men kanske en god saffranskaka med? Om jag orkar så finns ju inget godare än Mormors gammaldags pepparkakor men om man vill ta en genväg så är mina Pepparkaksbollar ett bra alternativ.

Röda stugor i vit snö… Ni kan inte fatta lyckan över att bo här!

Julgodis:
Alltså, ÄR inte så himla förtjust i julgodis? Eller, litegrann sådär, men mycket är så förbaskat sött. Kanske mormors chokladfudge, och övriga familjen är ju galna i det mesta som är sött… Själv vill jag ju helst ha körsbär i likör!

Pynt:
Som vanligt alldeles lagom mycket – vilket nog är ganska lite – men hellre hela december och sedan snabbt plocka bort än att pynta precis inpå jul. Såklart blir fokus på allt som tillför mys och stämning, vilket då blir adventsstjärnor, vinterdekorationer, ljus och gran-/tallris. Vi satte upp utebelysningen redan förra helgen men har inte tänt den än, men nu är det absolut dags! Julgran med, såklart, troligen lagom till omkring Lucia?

Så söta små nypon med sina snöhattar!

Julmat:
Här måste jag ha ett helt eget inlägg framöver, och vet ni vad?! Det verkar som om vi får sällskap av min bror med familj på julafton, vilket då skulle innebära första julen med sällskap på typ 5 år, jag blev så himla glad! Men som sagt, får återkomma om det!

Julpyssel:
Nej men det är ju bara Filip som tycker om att pyssla, och så jag, så han får väl köra sitt race och jag gör kanske lite mer kransar eller liknande, vad jag nu känner för i stunden.

Så ok, min planering landade visst mestadels i vad vi ska äta i december, hahaha! Men ja, det kan vara bra att ha en plan för det med. Viktigast av allt är dock adventseldningen ute (nu på vår egen kulle) med kokkaffe, glögg och adventsfika. Egentligen är den det enda som liksom MÅSTE bli av (inte nödvändigtvis just första advent om det nu skulle vara skitväder).

Vad kan inte du vara utan i december?

Hur klarar man sig utan?

Två av tre dagar på subcontractor är avklarade – idag var det inte heldag utan jag kom hem runt halv fyra. Jag orkar med just mässarbetet förvånansvärt bra, trots att jag klassar mig som introvert (och får panik av att gå på stan i tex julrusning) – men jag är också VÄLDIGT trött efter. Som nog de flesta blir av mässa, i och för sig. Det blir en massa människor man pratar med och söker kontakt med, kluriga frågor att svara på och så bara ansträngningen av att liksom vara trevlig en hel dag, hahaha!

Men SEN – sen sätter jag mig i bilen, lyssnar på veckans avsnitt av Gynning&Berg och åker hem. Av med kostymbyxor, på med utebrallor, ulltröja, jacka och nog mitt bästa köp – mina muckboots. Det är orimligt att något som egentligen är gummistövlar kan vara så sköna, och varma… Över till bonden för att köpa mer spannmål till grisarna, ner och fylla på halm i deras grishus och ge dem lite äpplen. Glada nöff och små svansar som går som elvispar möter mig, och min puls, som går ner till hälften bara jag ser vårt hem, går ner i ett sån långsamt tempo att jag måste stanna och reflektera lite över saken.

Det är en sån markant TYDLIG känsla av återhämtning, trygghet, glädje och icke-stress att jobba på gården – och allra mest med djuren. Jag kan på ett naivt sätt förstå lite hur bönder genom tiderna orkat med sitt hårda arbete eftersom det ger en sådan tillfredställande och avkopplande känsla att greja med djur. Jag har aldrig någonsin varit i närheten av en aktivitet som ger en så direkt avkopplande känsla, och det är ju FANTASTISKT att ha den här hemma, på vår älskade, älskade gård!

Jag är SÅ himla glad över sällskap från gårdskatten! Hon är så kelig och nästan som en hund när hon traskar bredvid och är med i alla aktiviteter som görs på gården.
Dock sällan stilla nog att man hinner fota henne uppenbarligen!

När grisarna fått extra bäddmaterial till sitt boende inför kallare väder, och lite äpplen som extra godis, så går jag över till hönorna.

Växthuset är mycket större och mindre dragit än hönshuset, men det är ett mindre yta om man räknar med deras hönsgård som hänger ihop med hönshuset med. Växthuset funkar kanon att ha dem i, men jag tycker ändå lite synd om dem när de inte kan gå fritt som vi allra helst vill. Samtidigt så bor de säkrare med tanke på fågelinfluensa nu. Jag försöker göra det trevligt och omväxlande för dem, och nu fick halloweenpumpan bli lite både mat och underhållning när den gjort sitt vid entrén.

Det var för typ första gången i höst riktigt kyligt ute, men den korta tiden jag hann vara utomhus innan mörkret kröp på var det ju fantastiskt vackert med höstsolen. Och sen en underbar solnedgång! Önskar bara att det inte var så förbaskat tidigt det blev mörkt…

Trött och frusen efter mässan, men totalt balanserad i själen gick jag sen in och tände en brasa i kaminen i vardagsrummet. Den är SJUKT effektiv, väldigt lite ved värmer upp hela vardagsrummet som ändå är både stort och har högt i tak. Vi har det inte kallt hemma på något sätt, men jag var ändå trött och frusen och INGET värmer lika bra då som brasvärme! Inte ens ett varmt bad skulle jag vilja påstå…

Nu har jag jobbat i fatt mig lite – prioriterade dagsljuset istället för att först gå in och hantera mail mm – så nu tänker jag bara sjunka ner i soffan en stund.

Önskar att ni alla har en aktivitet eller plats som skänker ett sånt totalt lugn!

Stickigt och stickat

I natt fick Filip återigen krupp och efter en attack tidigt på morgonen så blev det så att vi båda vaknade runt 05 ungefär. Han har ingen feber idag och känns lite piggare, men har en ful hosta och är riktigt hes. EN av oss är i alla fall väldigt trött efter natten och morgonen…

Men vi har haft en rätt härlig dag, vi gick runt ute och skrotade lite, plockade lite i stallet och sen gick vi upp på kullen och plockade gran- och enris precis innan regnet kom. Som vanligt när man går runt här ute så har jag två trogna följeslagare, vet inte om ni ser den andra här nedan?

Det var så fint ljus precis innan det började regna!

Hade sån himla lust att pyssla, så jag gjorde årets vinterkrans. Halmringen var inköpt sedan tidigare för typ inga pengar alls, och riset är ju ”mitt eget” så det blev ett exemplariskt billigt pyssel. Är inte så värst petig heller så det gick nog på 5 minuter att binda ihop kransen – med tjocka handskar för enris är stickigt!

Voilá, långt ifrån perfekt men duger gott för mig!
Så länge det inte är röda band i eller så, så tycker jag att man kan ha en grön krans hela hösten/vintern

Hade verkligen ett sånt himla sug efter att göra mer kreativa saker med händerna (SOM jag saknat det!!!) så jag spenderade en lång stund med att leta efter mina gamla målargrejor – utan resultat dock. Däremot hittade jag min låda med stickgrejor sedan jag stickade Lovvikavantar, så jag började lite planlöst sticka typ en halsduk. Insåg dock att den nog blir för bred (och tjock, hade bara lovvikagarn), men det var kul att sticka en stund ändå liksom.

Nu ikväll var det så fint ute när jag skulle hämta Lukas från pingistävlingen, nästan fullmåne och här ute blir den SÅ vacker! Blir ju tyvärr inte alls så fin på bild, men kunde inte låta bli ändå.

Nu ska hon gå och lägga sig snart som var uppe vid 05, hoppas på en lugnare natt i natt…

En lång lördag

Det har varit en sån lång och tämligen spretig dag i dag. Jag har varit själv med barnen eftersom maken var och hälsade på sin bror och pappa sedan i går – det är ändå markant mycket mindre jobbigt nu när barnen är större, men det är ju ändå såklart enklare att vara två. Tidig morgon blev det i alla fall, eftersom Filip hade fått en godishamburgare av mormor i går som skulle ätas som lördagsgodis – och då måste ju lördagen påbörjas så tidigt som möjligt. Han höll den stadigt i handen från att han vaknade runt 06 men jag lyckades få honom att vänta med den tills vi hade ätit frukost åtminstone (bra gjort att lyckas låta bli att smygäta måste jag säga). Till nästa helg så får vi nog göra om godisbutiken så godiset äts på fredag kväll istället, så kanske vi får sova lite längre…

Alltså kolla lyckan… När jag frågade om ”salladen” var god sa han att det hade en mycket god lever-smak?!?! Haha, knäppa unge!

Efter frukost bestående av ett storkok risgrynsgröt och lite morgonslapp så blev det en ganska lång dag ute, ändå rätt ok väder ju. Vi började med att släppa ut hönorna och att ge grisarna sin frukost/lunch, de är så runda och trinda om magarna så det går inget nöd på dem i alla fall!

Den här vinkeln kanske visar lite bättre hur små de är med, fast de är nog nästan dubbelt så stora som när vi köpte dem!

Vi räfsade lite löv och skrotade runt tills vi blev hungriga, då gick vi upp på kullen och grillade lite korv. Ändå fortfarande fascinerad över hur mycket godare en korv är när man äter den ute?!?

Efter lunch fick Filip sitt första kompis-besök, en bästis från dagis som han verkligen tycker så himla mycket om. De var jättegulliga och lekte kanonbra i flera timmar – och jag hann fixa om gröten till ris a la Malta (det är hela familjens favorit). Därpå spenderade jag ungefär TVÅ TIMMAR med att få tillbaka hönsen in i växthuset…. Haha, satans hönor till att vara svåra att samla på ett och samma stället (och rätt ställe)!

Kolla bara ♥️

Sen blev det en kort sväng in till Skogskyrkogården där min mormor och morfar ligger, för att tända ljus för dem, min vän Ida och min lilla, lilla brorsdotter Isabelle – de finns inte på just den kyrkogården men ändå.

Nu har maken kommit hem igen, men nu blir det då rakt inget mer gjort idag kan jag säga. Ovanlig händelserik dag ändå, får jag allt säga! Och oväntat trevlig ändå på det stora hela. Jag hoppas att ni också fått en bra lördag, och att morgondagen blir bra den med!

Hela vägen till Smålandstenar…

04:45 står mitt alarm på i morgon bitti. Det är lite väl orimligt känner jag egentligen, men jag och en kollega ska befinna oss på frukostseminarium (typ) i Smålandstenar kl 07:30 och berätta om energieffektivisering för företag. Just nu halvsitter jag i sängen (klockan är alltså 20:34!?!?) och väntar på att håret ska torka lite så det inte står åt alla håll när jag vaknar i morgon bitti. Det är egentligen inte för att jag ska upp så tidigt som jag lägger mig så tidigt – utan snarare en känsla att jag villhöver gå i ide ett tag.

Kommer det bara snö sen så blir det ju ljusare, och i december kommer all julbelysning upp som oxå hjälper. Nu är det ska värst…

Som jag skrev häromdagen så har jag verkligen svårt för mörkret, speciellt så här i början, och kombinera det med första månaden heltidsjobb där hjärnan (försöker) går på helvarv för att ta in och processa allt nytt så blir man ju såklart astrött. Det är inte direkt stressigt men dagarna ÄR fullspäckad med möten och jobb så det blir ändå mastigt på nåt sätt. I en drömvärld borde ju ingen jobba mer än 6 timmar om dagen kan jag tycka… Har som lite topping oxå den mesta träningsvärk jag någonsin haft i hela överkroppen tack vare ett riktigt jobbigt pass i måndags, så jag har svårt att öppna dörrar och diskmaskin och till och med för att dra upp jeansen när man varit på toa typ, helt galet.

De stora pojkarna är lediga denna veckan, men har mestadels fått sköta sig själva, och Filip har gått på dagis. I morgon har jag lyckats ta ledigt efter lunch, då ska jag ta alla tre och gå på stan och fika och kanske kolla efter lite julklappar med. Det är ju inte så intressant att hänga med morsan längre, så vi får väl se hur lång stund jag får behålla dem med mig, innan de ska till mormor för att stanna till fredag. Det dåliga mamma-samvetet säger att nog ALLA andra är lediga med barnen hela veckan och åker på diverse aktiviteter om inte en hel resa, fast jag vet att det inte stämmer.

Nehej, nu orkar jag inte mer, god natt på er!

Vem släckte lyset?

FAN vad jag hatar vintertid. Alltså tidsomställningen, helt plötsligt försvinner allt dagsljus eftersom det är mörkt när man åker till jobbet och framförallt mörkt när man åker hem. Genom detta ”genidrag” har jag helt plötsligt NOLL fritid eftersom jag, likt tex någon form av björn, tenderar att bli helt oförmögen att utföra aktiviteter om det blivit mörkt. Det är lika segt att gå upp nu som i förra veckan men nu är det även segt när man kommit hem – blir rent provocerad av att VETA hur fint det är här omkring utan att kunna se det pga kolsvart!

JA jag är bitter över mörkret. Helt i onödan med eftersom det inte kommer göra ett uns skillnad. Men låt mig få åtminstone ett par dagar där jag tar tidsomställning och mörker som en personlig förolämpning innan jag rättar mig i ledet…

Det har varit lite deppigt här på sistone känner jag. Svårt det där, att hitta balansen med att kunna skriva om ALLT och ändå inte framstå som helt manodepressiv eller schizofren (ok, nu fick jag lust att skriva någon slags disclaimer om att det ju är allvarliga diagnoser men det tänker jag banne mig INTE för ni är INTELLIGENTA) (så det så).

För övrigt och för att hoppa lite fram och tillbaka så var det ju en för jäkla härlig helg ändå? Utefix i höstsolen, grill på kullen (visserligen blev det inte kanon pga blåst och bara inte så lyckat så jag blev kvar själv en stund efter alla andra gått in) och allmänt skönt att bara UTE hela helgen. Så himla bra man mår av det!

Eldade skit gjorde vi med. Mycket tillfredsställande.
Och drack kokkaffe. Själv. Och utan fika till. Men jag är inte bitter.

Nej, nu är jag trött och tjurig och tänker nog gå och lägga mig i stället. Ni får ta det här inlägget med en sked salt eller så, det gör ni som ni själva vill. Kram på er!

Snart går vi i ide…

Ligger på tvären i soffan bredvid L som kollar TV och Filip som kollar iPad (nackdelen med barn långt isär är att de inte tittar på samma saker). Har gjort veckans matplanering och om en stund ska vi köra maken till träning, släppa av L hos mormor och sen handla veckans mat. Det är nog den största skillnaden rent praktiskt med att bo här, det tar ju 25 minuter till stan men faktiskt är det inte den största anledningen till att vi veckohandlar, utan det är faktiskt för att vi helst inte vill åka härifrån om vi inte måste! Också skönt att inte behöva tänka ut mat när man kommer hem från jobbet ska tilläggas.

Den här veckan har det varit klimatvecka och vi har varit iväg på fyra event/seminarium/workshops jag och min kollega. Har varit HELT tom i bollen efter varje grej, det är mycket info att ta in och många ansikten som är nya. Den här helgen ska därför enbart ägnas åt vila (ja förutom att handla mat då 😅), vilket även det passande ut med tanke på vädret.

Regn, regn och åter regn

Har absolut fått höstens behov av att boa in mig nu, motvilligt accepterar jag mörkret och försöker bädda in det och mig med allt mysigt jag kommer över. Det blir som någon slags självmedicinering att koka te, tända ljus och brasa och läsa en läskig bok under en tjock filt. Jag kan inte göra något åt mörkret men jag kan åtminstone vara snäll mot mig själv, stoppa om mig och prata med snäll röst till mig själv. ”Det är som det är nu, det är dags att vila och gå in i höstens och vinterns lunk och lugn, tillåt dig att gå i ide lite efter sommarens arbete”

Vi är ju inga bönder längre i det här landet (generellt alltså, det finns ju riktiga bönder såklart), men behovet finns ändå i kroppen och huvudet av en lugnare period så här års känner jag. Mörkret tvingar en till att gå ner i varv, har märkt det på hela familjen som varit så trötta, så trötta den här veckan.

Fick förresten ett första litet pirr häromdagen när jag såg lite ”vinterpynt”, tror aldrig att jag ska vilja julpynta men sen så kommer det ändå alltid när det närmar sig (nej alltså inte än, men ett pirr är ändå alltid trevligt). Har rätt lite jul- och vinterpynt och skulle vilja fylla på lite i kategorin vinterpynt, men köper bara när jag hittar sånt jag verkligen blir kär i. Som u veckan förresten, när jag hittade den här underbara nere i Bredaryd!

Kunde inte låta bli, tyckte den var perfekt hem hit!

En liten gnista ändå

Nu har jag jobbat 100% i två veckor. Eller ja, det har ju varit lite VAB och så så det är nog ändå inte mer än 80% på jobbet, men jag är absolut tröttare nu – även om jag tror att det kommer ge med sig. Värst är sena eftermiddagen när hjärnan känns som gröt, fast det kunde den ju i ärlighetens namn även göra innan utmattningen, hahaha!

Den ökade tröttheten skapar en liten konflikt i mig känner jag. Jag skrev förra veckan om att jag ÄNTLIGEN känner mig så pass återställd att jag för första gången på säkert 10 år har börjat få ett sug efter att göra något kreativt – bara för den kreativa känslan i sig själv och inte nödvändigtvis för att något kreativt ”ska göras”. Men där blir det ju lite dumt då, när jag samtidigt dels är för trött efter jobbet för att orka starta något och dels så finns det så lite ”dag” kvar när man kommer hem runt halv fem. En halvlösning har varit att sätta mig och läsa i en bok i stället för att skrolla på mobilen, och det är banne mig lite av en övningssak för om jag förr kunde läsa och vara helt omedveten om min omgivning vad som än hände så är jag nu väldigt mycket mer lättdistraherad, vilket gör att läsningen blir mer upphackad såklart.

Att fixa med växter och att fota är ju oxå kreativt, men blir ju liksom bäst med dagsljus och helst höstsol…

Kanske är det även så att projekten på gården tillfälligt nu är ganska få – höstens intågande har inledningsvis inneburit en hel del förberedelser för vintern, men när det mest akuta är gjort så finns det inte SÅ mycket mer att göra ute förrän till våren. Eller ja, det finns en del lite större projekt som ska göras i vinter någon gång, men de kräver ett par heldagar gissar jag så det måste bli när vi har en hel helg ledig och lite vettigt väder. (Det största projektet som ska göras i höst/vinter är att stängsla in den lilla kullen bakom huset som ska bli fårbetesmark, behöver ju inte vara klart förrän i vår men vore skönt och roligt att jobba med även under hösten)

Vet inte vad dessa söta blommor heter men de har precis nu börjat blomma?! (fotobomb av… spindel? Flygfä?)

Kanske blir detta förresten julen då det känns lite roligt med jul igen, efter många jular utan nån vidare glädje över julen? Jag kanske får ta ut min kreativitet på att göra julpyssel och julbaka?!? Fast det är ju det där med att det inte är så kul om ingen annan uppskattar det heller, faktiskt. Nåja, vi får väl se, det är ju en lång höst och en lång vinter som kommer…. (*suck*)

Svårt att inte älska höstfärgerna i all sin prakt ändå!