Är det inte semester snart?

Det är tisdag efter midsommar och jag har fortfarande inte orkat sätta mig och föra över midsommarbilderna från den riktiga kameran till datorn, men nån gång kommer de väl upp här. Hela helgen var rätt perfekt egentligen, umgänge, god mat och festligheter på fredagen, gårdsarbete på lördagen och sen en blandning av dessa på söndagen.

Kan åtminstone med en mobilbild konstatera att färgsättningen i nya rabatten matchar kvällshimlen!

Det vi jobbar med just nu är att måla om garaget. Dels har vi bytt ut en liten del av fasaden men sen var söder- och östersidan i stort behov av målning rent allmänt. Hus och gårdsbyggnader är målade i falu rödfärg (i svart/antracit på hus och garage och rött på stall och hönshus), och när det väl är dags att måla om så är färgen lätt att borsta av. Nu är den borstad och tvättad och redo att målas – det är ju den roliga biten av de tre! Vi har valt att byta till ”antracit” vilket har två fördelar – dels är den så svart att det inte blir någon markant skillnad mot de tidigare svartmålade delarna och dels så är den lite mer ”blåsvart” än brunsvart i tonen, vilket jag tycker blir snyggare. Tycker också det är skönt när man kan dela upp målning och ta de sidor som är i störst behov istället för att lägga en hel sommar på att måla om allt på en gång.

Inte svårt att se vart jag borstat! Då är det i alla fall lite kul.

På jobbet nu pendlar jag mellan att känna att hela jag redan checkat ut för semester och att känna att det är SÅ mycket som ska vara klart till i augusti att jag måste jobba på i ordentlig fart nu för att det ska funka bra efter semestern. Klart är i alla fall att hela jag absolut är redo för semester – morgnarna blir allt jobbigare att kliva upp på och efter lunch känns det som det är nästan onödigt grymt att inte lägga in lite siesta, speciellt nu när det varit varmt.

Hemma har det sedan förra måndagen varit lite extra lite ”fritid” efter jobbet eftersom vi har satt Filip i sommarsimskola i två veckor. HADE jag kunnat räkna ut att han skulle tvärvägra doppa huvudet, precis som de andra två i samma ålder? JA, det hade jag om jag tänkt efter. Men men, efter en intensiv satsning på bad och lek i helgen så verkar det åtminstone gå åt rätt håll, och jag hoppas att skräcken att få vatten i ansiktet snart glöms bort och blir till badglädje istället. Ändå bättre med intensivsimskola tycker jag, det är två veckor med lektioner en gång om dagen måndag-torsdag som visserligen blir meckiga, men sen är det ju liksom ”färdigt” (även om han inte kommer vara simkunnig än såklart). Vi har en till kurs inbokad sista veckan på semestern, förhoppningsvis har det varit badväder stora delar av sommaren så han kunnat jobba ännu mer på vattenvanan tills dess…

På lördagen blev det bad i Ramsjön och i söndags på Brunstorp.

Landa i känslan

Nu gissar jag lite, men kanske att några av er kände igen sig i känslan av ensamhet jag skrev om i går. Det är ju inte så konstigt egentligen, och som alla känslor så kommer och går de ju i olika faser (ibland i olika faser under dagen till och med). Jag tänker att det är ok att känna sig ensam ibland – vi kan ju heller inte få ”allt” och jag känner mig lyckligt lottad ändå och ibland kan det vara lite skönt att landa i känslan även om den gör en lite ledsen för stunden, det känns ändå bättre än att försöka ignorera den eller jobba mot den. Det är lite extra ensamt just nu på jobbet med, min kollega har gått på pappaledighet och jag är själv i det projektet jag arbetar med nu, det bidrar såklart.

I alla fall, eftersom vi INTE kommer vara ensamma till midsommar utan min bror med familj kommer, så pågår lite enkel planering just nu. De, likväl som vi, behöver mest bara lite lugn och ”häng”, så nivån är egentligen bara att vi ska träffas och äta lite. Blir det varmt och vi känner för det tar vi kanske ett dopp i Bunn (eller ja, barnen gissar jag mest) eller åker till midsommarfirandet på hembyggdsgården i Ölmstad, men det är bara om vi känner för det.

I år har jag drivit upp en supertidig färskpotatis inne i växthuset just för detta tillfälle, så det blir en superklassisk lunch med sill och färskpotatis. Enkelt, gott och somrigt (om än inte särskilt unikt).

Minns inte vad denna tidiga potatissort heter, men den har väldigt fina blåa små blommor!

Till fika blir det Philadephiaglass (eller frozen cheesecake om man hellre vill kalla den det) med jordgubbar till, om jag bara får tag i det, och sen har barnen önskat smörgåstårta till kvällen så det får det bli. Enkel mat att förbereda och smörgåstårtan är ju inte komplicerad om man inte VILL dekorera den komplicerat, så då blir det mycket tid över till våra gäster 🙂 Tänker att jag för en gångs skull ska plocka in lite buketter med blommor från trädgården – jag har någon konstig form av motvilja till att plocka in blommor eftersom jag tycker de är så fina där de står, och det känns som jag dödar dem när jag tar av dem. Men, nu har jag ju lärt mig knepet med kokande vatten på vallmoblommor tex, så förhoppningsvis kan jag få ihop något fint att ställa på midsommarbordet.

Kram på er i alla fall, oavsett om ni känner er ensamma, överbokade, stressade eller uttråkade – jag hoppas att ni får en precis så fin midsommar som ni vill ha den!

Typ lite sommarlov för vissa?

Det har varit en sån mentalt rörig vecka på någon sett, den senaste veckan. Det blir en ganska ”hattig” start på sommaren i år eftersom alla typ slutar olika. Egentligen var väl O först ut på sommarlov, han hade skolavslutning i torsdags – han fastnade visst inte på nån bild dock, är väl inte så intressant när man går ut ettan på gymnasiet såklart. Han kommer ha feriepraktik här på Ölmstadskolan i 3 veckor med start idag, innan han har sommarlov på riktigt.

I onsdags var det sen lite avslutning för Filip och de barn som ska börja förskoleklass till hösten. Sen kommer han ju gå på dagis fram till jag går på semester i början av juli, så det kändes inte heller som ”sommarlov på riktigt”.

Så stor han börjar bli, känns så konstigt att jag inte kommer ha något barn på förskola längre??
Men ibland ser han liten ut med 🙂

Den enda som faktiskt HAR gått på sommarlov är ju han som snart fyller 13 och därmed gick ut 6:an. Både han och storebrorsan är nu superallergiska (gräs) med svullna ögon och rinnande näsor, men idag åkte han till mormor för att stanna över natt och fira att han nu är den enda i familjen som är ledig.

Också någon som blivit så stor!

Själv jobbar jag fram till och med 5 juli innan jag går på semester – känns som den borde börjat för länge sedan egentligen, speciellt när det varit sån högsommarvärme. Maken jobbar till 7:e, jag har tagit någon dag extra för att slippa jobba hel vecka sista veckan.

Planerna för sommaren är i princip inga faktiskt, dels har vi ju djuren vi behöver ta hand om, dels känns det inte som det bästa läget att spendera upp sparpengar och dels så har vi det så bra här. Det kommer bli dagsutflykter, nån övernattning och lite smått, men inga jätteinsatser i år. Det blir bra det med, tänker jag.

Just nu ser jag mest fram emot midsommar som kommer firas här på gården med min bror och hans familj, det känns alldeles lagom.

Champagnefrukost till alla!!!

Vet ni vad som är himla dumt? Att typ enda gången i sitt liv man har en champagnefrukost är när man tar studenten. Herregud, när man tar studenten (åtminstone just den dagen) florerar det ju redan gott om alkohol, man är ung, glad och sprallig, så det är *nästan* lite slöseri. Men nu? Medelålders, något trött kvinna som absolut kunde behöva en riktigt lyxig start på sin dag åtminstone EN gång om året – NU borde man ha åtminstone en årlig champagnefrukost. Ja eller tekniskt sett Prosecco-frukost, för jag är inte vidare förtjust i champagne utan tycker prosecco är mycket godare. Jordgubbar i överflöd till det såklart, och kaaaanske nåt mer för att göra det lite matigt med. Men ändå, visst är det orimligt att man inte varje sommar har en champagnefrukost??? (som bonus är en ju dessutom så trött på kvällarna att frukosten verkar som ett mycket bättre tillfälle för mild fnittrighet) Kanske typ första morgonen på semestern eller nåt – bara för att det vore så himla lyxigt!!!

En rabarber/jordgubbs-mojito är oxå ok.

Ja som ni kanske märker av min inledning så mår jag faktiskt väldigt mycket bättre. Tror det är dag 3 eller 4 med antibiotika nu och halsen känns efter en trög inledning avgjort bättre. Kroppen känns fortfarande inte helt ok, den är matt och blir fort flåsig, men när de 10 dagarna med antibiotika är slut så känner jag ändå gott hopp om att vara frisk. Äntligen! Både huvud och kropp saknar att träna, och framförallt så saknar både huvud och kropp att ha lite ORK.

Kände mig jämförelsevis mycket piggare att jag bjuder på en selfie.

Till helgen nu ska äldsta sonen på 3 dagars kanot-hajk, minste sonen ska på kalas och vi alla, förutom han som är på hajk, ska på grannskapet sommarfest på lördag. Ska bli riktigt roligt, jag har känt mig rätt isolerad ett tag – har dessutom haft NOLL ork för sociala interaktioner så nu finns det absolut ett behov, även om det kanske inte blir så länge. På måndag kommer alla mina kollegor hem till oss på sommar-”avslutning” med lunch, det ska bli jättekul att få visa gården som de flesta ju får höra en del om här på fikarasterna. Nu börjar verkligen den där fantastiska, härliga tiden när man norpar varje ögonblick som står till buds för att fira att det är sommar – sånt himla njut kombinerat med stress över allt man vill göra såklart!!

Bästa tiden är nu…och nu…och nu!!!

En stor, varm sommarkram till er, jag hoppas ni får en fantastisk helg!

Hemma-akuten

I dag har det från min sida, trots det fantastiska vädret, varit en lite halvdan dag. Känner mig lite förkyld och har dessutom en himla envis nackspärr som inte riktigt vill ge med sig, så har varit lite lättirriterad och liksom planlös idag. Vi har varit ute mest hela dagen, såklart, och har bland annat planerat hur och var vi vill ha altanen vid växthuset. Jag var och handlade reglar i går (för övrigt, så JÄVLA skönt det är att känna sig fullt hemma och kapabel i en byggvaruhandel?!? TACK för det säger jag bara till min rundtur i byggbranschen!) så vi skulle ha det hemma. Handlade också lite extra virke så nu har jag lagat trappan som höll på att ge med sig – den skulle egentligen behöva bytas ut men nu kommer den hålla minst året ut.

Vi landade i att ca 4×4 meter blir bra här. (OBS – bara test av storlek, vet att den är sned)

Till sist har även tonåringen typ grävt klart gropen för ankdammen (så djupt som vi trodde blev bra och nu får vi nog bara anpassa oss till det), men lagom till att vi precis lyft i ”poolinsatsen” av den avsågade avloppstanken så skulle Filip klämma sig in mellan, snubblade på en spade och slog upp ett djupt men inte så stort sår på hakan. Det blödde ordentligt, men efter lite rengöring konstaterades att det inte var så långt, typ 1,5 cm och jag rotade fram lite kirurgtejp jag hade liggande och tejpade ihop det. Ingen idé att åka till akuten i massor med timmar när det skulle vara det enda de gjort där med – skönt att man ändå känner sig rätt trygg efter tre barn. Nu är han öm och lite svullen men förutom att han gissningsvis kommer få ett litet ärr under hakan så bör det inte vara några konstigheter.

Mitt lilla hjärta ♥️

Efter det så dog kvällen liksom av lite, min ork tog slut och nu tänker jag mest lägga mig i soffan och läsa lite. Läser för övrigt den sjukt spännande boken ”Ugglan dödar bara om natten” av Samuel Björk, inhandlad på second hand där jag numer köper typ alla mina böcker. Billigt och smidigt! Man kan ju låna med såklart, men jag tycker det är så jobbigt att komma ihåg att lämna tillbaka böckerna i tid? Knäppt, jag vet.

Hoppas ni har haft en skön lördag i värmen i alla fall!

…hur det slutade!

Första delen i återblicken för 2022 hittar du här.

Juli 2022 och det är fullt med aktivitet på gården. Precis det här var det ju vi drömde om, att alltid ha en anledning att vara ute och greja och ändå inte bli stressad! Hela gården blommar känns det som, och jag skänker mången tacksam tanke till den som planterat allt före oss! (och vissa mindre vackra tankar om de som inte skött om det på senare år, men men).

binary comment
Juli började med en överraskningstrip till Kolmården där vi firade Lukas födelsedag.

Tillbaka på gården pågår projekt måla om två fasader på huset, vilket ger mycket tid att tänka. Jag funderar lite över min utmattning och att jag faktiskt var värd den, men något knepigt skaver också lite. Det är som att något ligger kvar och skvalpar efter ett par somrar hemma pga pandemi…

Det här skavet resulterar i att vi helt sonika tar en oplanerad semestertripp till Tyskland. Där spenderar vi nog årets varmaste dag på HeidePark, badar i havet och tar en kallare dag på HansaPark. Trots att det är jätteroliga aktiviteter känner åtminstone vi vuxna att vi nog inte kommer vilja åka iväg så här mitt i sommaren igen, inte nu när vi har gården att vara på.

Varma och svettiga men alla älskar ju att gå i nöjespark!

Det är ju liksom här vi vill vara nu! Jag funderar över vad för lärdomar jag tar med mig från utmattningen och konstaterar att de kvarstående effekterna verkar bli långvariga om inte permanenta. Helst vill jag vara här på gården i mycket större utsträckning, för här trivs jag allra bäst.

Hönorna lägger ägg för fulla muggar och jag kan till och med ta med lite till jobbet och sälja. Inte går man plus på att ha lite djur dock, ifall någon trodde det… Men det är ju värt det i alla fall!

Efter långa sköna dagar med massor av kroppsarbete är det så skönt att lägga sig på altanen en stund och bara njuta av omgivningarna. Vi tyckte det var konstigt med bara en altan i kvällsol när vi flyttade hit, men nu förstår jag att man har ingen lust att bara sitta still i solen när man kan gå runt och fixa och dona istället!

I augusti tar vi lite hastigt beslut att faktiskt köpa tunnelväxthuset jag drömt om redan i år. Materialpriserna håller på att stiga och vi vill även kunna nyttja det till hönshus över vintern. Det är typ en miljard skruvar och muttrar, men till sist är stommen klar. Augusti blir ändå mysig med lite bad i sjöarna i trakten också.

September kommer och ute i trädgården skördas det för fullt. Under sommar, sensommar och höst så tar vi reda på tomater, jordgubbar, äpplen, vindruvor, zucchini, chili, krusbär, svarta och röda vinbär, vita och röda hallon, havtorn och säkert något mer jag glömt nu. Äppelträden som vi inte trodde gav frukt (pga vi såg aldrig någon året innan) dignar bokstavligen och vi lämnar in massor för mustning.

Tomater och zucchini växer bäst, men vi lär oss lite mer om köksträdgården inför nästa års sådder.

I september får vi också ett erbjudande vi inte KAN tacka nej till, och blir plötsligt ägare till 4 minigrisar! Det gör en enorm skillnad för gårdskänslan ändå, mycket mer än jag kunnat tro.

Oktober kommer, och sommarhallonen ersätts av hösthallon i gigantisk storlek. Jag fattar beslut om att inte redigera bort mina tankar i mina funderingar, bara för att det alltid finns någon som har det värre.

Efter jag vet inte hur många år med fullt schema så tycker jag ändå att livet har lugnat ner sig såpass att jag får lite små, små känningar att jag vill få vara kreativ igen – ett tecken på att jag är på rätt väg om något. På gården blir det höst och naturen bjuder på en färgsprakande prakt. Jag har höstångest och vinterångest och vill inte alls att sommaren ska ta slut, men till sist får även jag ge upp inför tanken att det är dags att gå i ide och ladda om inför nästa år. Jag c-vitaminboostar med havtorn och vi gör höst i trädgården.

Ute på gården finner sig både höns och grisar sig tillrätta, och någon form av lugn infaller ändå framåt november. Jag beslutar mig aktivt för att vara riktigt, riktigt snäll mot mig själv denna vinter, och än så länge kan jag känna att det lyckas riktigt bra!

November kommer och vi fortsätter vad som måste vara det VAB-tätaste året någonsin – jag har visserligen inte nämnt det tidigare i resumén men HERREGUD vad vi har vabbat detta år… Inte en enda månad har gått utan! Men även vid VAB är det så skönt att vara hemma på gården, är man pigg nog att ändå komma ut lite så finns det alltid något att gå runt och skrota med, för liten och för stor.

I slutet av november täcks hela gården i ett mjukt snötäcke och allt blir så vackert. Vi får lite nya saker att jobba med när både hönsens och grisarnas vatten fryser i hagarna, och får anpassa oss när det inte finns barmark att picka på eller att böka i. En lagom utmaning ändå, för nybörjare, med grisar och höns!

Efter en mild höst så blir plötsligt elkrisen högaktuell i december, när priserna sticker uppemot 8-9 kronor /kWH i december. Med höjda räntor och lågkonjunktur är vi ändå så glada att vi har lite alternativ hemma, med kaminer, solpaneler och annat.

December försvinner mestadels i VAB och sjukdom (troligen Covid) för drygt halva familjen, men stundtals är den så vacker att man nästan inte kan tro det! Nu går vi in i slutspurten och får förhoppningsvis en bättre jul i år än de varit de senaste åren, och jag vill verkligen passa på att önska er den jul ni helst vill ha.

Även om inte december är till ända än så får detta avrunda årssammanfattningen för 2022. Faktiskt så skiljer sig tydligen inläggen och inriktningen här i bloggen ganska markant från det år jag känner spontant att jag upplevt, men låt mig få återkomma till det. Hoppas ni haft ett riktigt bra år!

Mysdag i åskan

Åh vilken mysig dag det här blev! Blev ju en ganska tidig start som jag skrev tidigare. Tänker ibland att jag borde gå upp och äta frukost och klä på mig direkt då, så man får en tidig start med allt annat – men det är för skönt att ha en långsam morgon i myskläder, dricka många koppar kaffe och äta frukost i lugn och ro, oftast innan resten av familjen är uppe.

I dag stod växthuset på schemat, de återstående 3 sektionerna med ”takplast” skulle på eftersom det verkar bli rätt mycket svalare nästa veckan. Vill gärna kunna ställa in kruktomater och liknande, så de får en chans att mogna lite längre. Så, vi satte i gång, och faktiskt gick det snabbare än jag vågat hoppas, speciellt med tanke på att övriga delar i växthuset tagit typ 5 ggr längre tid än jag räknat med. Alltså blev vi klara! Och det blir så himla bra! Här kommer lite mobilbilder, ska ta lite finare bilder sen i bättre väder tänker jag.

Klarade de flesta solrosorna och växterna utanför med, inte helt smidigt men så fint ju!
Tätt hus, så att säga! Nu växer här mest rödklöver och bovete, gröngödslingsväxter jag sått för att hålla undan ogräs och göra lite nytta

Eftersom vi blev klara i vettig tid och jag ändå hade på keps och regnjacka så fortsatte jag lite ute av bara farten. Hann beskära alla våra sommarhallon, blev 4 HELT överfulla skottkärror när jag var klar, känner mig makalöst nöjd med att vara klar med det! Barnen hade i uppgift att flytta ved från under några gamla bitar plåttak vid stallet upp till vedförrådet vid garaget (det vi gjorde i ordning för ett litet tag sedan med, finns fler bilder på insta), också en uppgift som var skönt att få gjort.

Alltså den här lille fisen, han är så rolig att ha runt sig här på gården!

Sen började det åska, men jag hann ändå testa att klippa av ett gäng havtornskvistar som ska frysas in för att bli lättare att plocka. Var så himla mysigt att stå där och höra åskan som gick nästan rakt över huvudet, älskar verkligen det! Sen började det regna, och även om jag hann färdigt och in innan det RIKTIGA ösregnet kom så var jag ändå blöt ända in på trosorna när jag kom in. Nu ska jag inte göra ett smack mer idag, kanske ta ett glas vin och sätta mig och spela lite. Är så himla sugen på något riktigt bra spel, men finns inget just nu som lockar sådär perfekt (snacka om i-landsproblem). I morgon blir det nog ungefär detsamma, kanske hinner vi dock göra lite havtornsmarmelad med. Annars är ju det sköna med skitväder att man just inte kan göra så mycket annat än att ta det lugnt, vilket blir lättare nu när vi hunnit klart med det som behövde bli klart.

Ha nu en riktigt bra helg i mysvädret!

Ögonblicket 07:15

Jag ligger i sängen, trött och blundar men kan inte riktigt somna om. Jag hör att Filip rumsterar om i köket, plockar fram mjölk och flingor för att äta frukost. Misstänker varför, och mycket riktigt kommer han strax in till mig och frågar om han kan få sitt lördagsgodis, alla fem bitar han valt med sån omsorg. Jag säger att det är för tidigt, att han får vänta till jag kommer upp, och han suckar och går ut ur sovrummet igen. Härnäst öppnas ytterdörren, jag hör att han tassar ut och ropar efter grannens katt. Det är en av tre stallkatter som blir rysligt bortskämd med lek och kel hos oss, och vi tycker alla väldigt mycket om henne. Hade vi inte varit flera allergiker har vi haft en egen eller två.

Jag hör dörren stängas igen, gissar att han tyckte det var kallt ute eftersom han helt säkert gick ut i bara kalsongerna. Jag hör fler steg och det är inte svårt att förstå att mellan-storebror har anslutit. Hör viskande diskussioner och sen blir det tyst – de har alldeles säkert gått och satt sig framför TVn nu, storebror kollar nån tecknad serie och jag anar att Filip snart kommer springande för han tycker det är för läskigt.

Att ligga här och lyssna på ljud och aktivitet som är så bekanta att jag inte behöver se dem för att förstå, känns väldigt mysigt. Är en gnutta irriterad över att jag inte kan somna om, vilket hade behövts, och även för att jag fortfarande känner mig för förkyld för att gå på träningspasset nu på morgonen. Strongman går nu på lördagsmorgnarna och det är riktigt roligt, enkelt men tungt. Vi slår med slägga, bär tunga saker och gör typ alla de typer av rörelser som man har nytta av på en gård, så just detta passet är en favorit. Nåväl, det kommer fler lördagar.

Utanför fönstret gal tuppen, fem gånger får jag det till. Jag sträcker på kroppen i sängen och känner en begynnande huvudvärk. Behöver kanske bara kaffe eller så är det väderomslaget som trycker sig på. Nåväl, somna lär jag ju inte göra igen så jag ska strax masa mig upp och dricka kaffe. Strax. Men inte riktigt än.

Från en morgon lite tidigare i veckan, i lite finare väder.

Ohyra och baciller

I dag blir ännu en dag hemma med Filip vars förkylning och fula, rossliga hosta inte riktigt vill släppa. Jag har också blivit förkyld, men mest bara ”vanlig snuva”. Vi varvar vila och skärm/bok/korsord med småfix och lek, och jag tar små ryck ute på gården som inte tar så stor insats och tid. Växthusets 3 sista sektioner med plast (det enda som är kvar) får vänta till helgen allra minst, det tar oändligt mycket mer tid än vi räknat med och då är vi ändå händiga båda två. Men – det är ju inte så att man kan jobba ostört med det, utan allt annat ska ju skötas samtidigt så det är inte så konstigt att det tar tid kanske.

Vi hade förstklassig underhållning här hemma när det vackra fältet med korn skördades i går.

Såg förresten nu att det fina vädret som jag trodde skulle ligga över helgen hade bytts till regn och mulen, och nästa vecka blir typ 10 grader kallare än denna?? Hjälp vad fort det känns som det blir höst! Luften är fuktig som bara den, vilket såklart märks på morgnar och kvällar allra mest. Jag är glad att vi i alla fall hunnit måla det mest utsatta här på huset och fönstren, även om det finns ett gäng fönster till som skulle behöva kärlek och färg – det får helt enkelt klara sig över vintern och åtgärdas nästa år. Suck, lite höstångest på det känner jag, jag är inte FÄRDIG med sommaren!

Beskar plommonträdet igår som växer mot spaljé vid stallet. Det har dock 100-tals hål i alla blad så det är helt klart drabbat av någon ohyra, men har varken har tid eller ork att reda i det.

Förra veckan eller helgen, när det blev sådär riktigt varmt och fuktigt, fick vi en explosion av hönskvalster. Mikroskopiskt små suger de blod från hönorna, som kan få anemi och faktiskt till och med dö. Men även om det kom plötsligt och från ”ingenstans” (troligtvis från vilda fåglar, dessa hönor har ju bott hos oss från dag 1 och varit fria från ohyra) så känns det som vi fick åtminstone ner det till ett hanterbart läge genom att fullständigt BADA in hönshuset med kiselgur. Till vintern när hönorna flyttar ut till växthuset så ska vi kalkmåla insidan av hönshuset – att täppa igen springor där är HELT omöjligt då det består av gamla, håliga stockar som är säkert över 100 år gamla.

Annat jag går och funderar över är Filips rum, vi behöver ta ett helhetsgrepp där med förvaring och annat så det blir ett fungerande barnrum. Såna här projekt ÄLSKAR jag, så det är något jag verkligen ser fram emot att göra – men det får vänta till hösten är här på riktigt och allt ute är ”klart” (hahahaha, som om det nånsin blir det, men att vi fått undan det som är mest akut inför vintern åtminstone). Nu ska vi visst leka här, om jag bara lyckas få på den lilla kalsongmannen lite kläder först….

En ögonblicksbild från vardagskaoset här inne. Ska montera hyllor på väggarna och göra lite smarta lösningar – och såklart måla eller tapetsera om i samma veva. Han ska få vara med och välja, såklart!

Sensommarkväll

Jag skulle kunna spendera precis hur mycket tid som helst här på gården utan att tröttna eller få slut på saker att göra. Det kanske en del kan tänka är stressande, men för mig blir det nästan tvärtom för det är ju HÄR jag tankar energi. Jag önskar vi båda bara kunde hänge oss här ute, men såklart måste vi ju jobba också. Idag jobbade jag i alla fall hemifrån, och direkt efter gick jag ut för att småfixa med det jag nu råkade få lust med, vilket visade sig vara ogräsrensning, gräsklippning och att kratta ihop fallfrukt. Däremellan gick jag bland hallonbuskarna och åt det av det som fanns kvar och åt lite fantastiskt goda körsbärstomater, solvarma och mörkröda.

Plasten på växthuset får vänta till helgen när vi kan jobba mer sammanhängande en heldag. Samtidig som man går här och fixat så funderar man lite över vilken blomma man skulle vilja plantera i rabatten, att jag kanske skulle klippa ner potatisblasten nu när den vissnat och lite annat smått. Så skönt att låta huvudet fladdra runt helt fritt.

Nu ikväll blev det ju en makalös solnedgång, så här kommer ett GÄNG bilder från gården så här i mitten av augusti!

Känner mig redan kanonnöjd över hur bra det kommer bli med växthuset där!
Framför, där bänken står, kommer det kanske nästa år bli ett litet trädäck är det tänkt.
I köksträdgården återstår mycket grovjobb, men den är ändå så himla lummig och fin, vildvuxen som den är.
Fina bollar!
Och mycket söta mini-rosor…
Stallet står och är mest bara vackert!
Tomaterna växer bra med 👍🏻
Ena gaveln på hönshuset är äntligen nymålad av tonåringen
Sa jag att jag var nöjd med växthuset?!?
Min söta kantnepeta är så fin igen nu efter jag klippte ner den!

Det var allt för idag, från den vackraste gården i världen ♥️