Sommarlängt

Det är sånt skitväder idag och det har varit så kallt hela veckan så vi kan väl bara ta en liten hyllning till sommaren och hoppas på att den blir bra i år?

Längtar efter en grönskande trädgård…
Längtar efter nöjesparker…
Längtar SÅ efter sommardagar i trädgården…
Längtar efter badande barn (och hund?)….
Långa fina stränder…
Längtar efter en iskall öl på semestern…
Nä men ni fattar, bara värme, semester, nåt gott att äta och dricka och det den mycket enklare livet som sommaren innebär!

Två i ett

Kom på att jag aldrig skrev julkalenderinlägget i går, så här kommer både gårdagens och dagens inlägg ur Kajsons julkalender.

Något jag aldrig kommer göra igen

Ganska intressant inlägg egentligen. Funderade ett bra tag utan att komma på något först, för förutom små dumma saker man kanske inte vill göra om så kom jag först inte på något. Sen kom jag på att det behöver ju inte handla om något dåligt man aldrig kommer göra igen, och helt plötsligt var det lätt att veta vad jag skulle skriva om.

Jag kommer aldrig få barn igen.

Alltså, det är ju inte 100% garanterat att man inte ”råkar” bli gravid, men nej, jag varken vill eller orkar få mer barn. För det första – herregud vad det sliter på kroppen! Jag fattar inte de som bara ”studsar tillbaka” efter en graviditet, eller som skaffar mängder med barn (där det är frivilligt och inte beror på kultur eller brist på preventivmedel), själv har jag nog åldrats 10 år med varje barn – och då har jag ändå haft ganska okomplicerade graviditeter.

Det spelar ingen roll att det är det sötaste som finns.

För det andra – herregud vad det sliter på psyket. Japp, barnen är det bästa jag gjort och jag menar inte på något sätt att jag ångrar något alls, men man oroar sig, blir arg, försöker hjälpa, försöker lotsa, hanterar trots, hanterar utbrott, hanterar hormoner, hanterar deras känslor överhuvudtaget och ja, det är helt utmattande. Jag tror många här är oerhört mycket bättre än mig på att inte låta det ta så mycket energi, men jag verkar ha så jäkla svårt att bara släppa dem. Gud vad jag önskar att jag bara kunde låta allt vara ibland utan att fundera, oroa mig, planera, medla och fan allt man gör, men jag vet inte hur jag ska låta bli. Hjälp?

Så, nej, inga mer barn. Älskar små bebisar och lånar dem mer än gärna en stund, men inga mer själv tack. Både lite vemodigt och skönt.

Möjligen en hundvalp… (få se om jag ångrar det sen)

Det här längtar jag efter

Det här inlägget är nog det enklaste hittills, för det är många saker! Jag längtar efter…

Att KRAMAS kommer nog först på listan.

Att träffa vänner och sitta och snacka om allt och inget i några timmar, att få vädra och få höra hur de har det och haft det, att hjälpa och stötta om det går och att själv få stöd för sånt som känns jobbigt. Bara få sitta och babbla, länge, länge tills man kommer in på sånt som verkligen är viktigt.

Att gå på stan i lugn och ro en stund och bara riva runt lite i affärer utan att oroa sig för Corona. Att gå ut och käka en kväll, sitta och titta på folk och ta ett glas bubbel till maten.

Att åka längdskidor längtar jag grymt mycket efter, undrar om det ens blir nån snö att tala om i vinter.

Att åka på semester, nästan varsomhelst, men just att sen något annat än hemma. Att bila i Europa, att bada i det fantastiskt vattnet i Kroatien, att äta något gott ute för en billig peng och att titta på solnedgången över havet medan ungarna badar.

Att träffa min brorsdotter Elsa längtar jag massor efter, och min bror och svägerskan med. Att luncha med mamma.

Att få gosa med en alldeles egen liten lurvig valp med en kall nos och mjuka öron.

Att komma ut och vandra, inte bara en kort bit till en grillplats utan faktiskt få gå en runda på nån mil.

SOLEN!

Att få börja odla lite igen.

Att bo på landet där det alltid finns något att greja med när man går hemma och har tråkigt.

Massor, massor och återigen massor av saker längtar jag efter – förhoppningsvis kan vi framåt få uppleva allt här ovanför igen, för inget av det jag längtar efter är ju något som är omöjligt.

Vad längtar du efter?

Hofsnäs herrgård

Vi gör så gott vi bara kan här nu, för att göra det mesta och bästa av varje dag och försöka få så mycket semesterkänsla som möjligt. I dag mötte vi upp min bror och svägerska på Hofsnäs herrgård – ett för mig helt okänt ställe utanför Gällstad (typ) som visade sig vara en riktig pärla!

Det är ett heltidsprojekt att hålla reda på den här lille filuren, som försvinner bara man blinkar…

Första tanken var att ”OJ, det här här nog både välkänt och välbesökt” när vi kom dit, för det var mycket folk och stora ytor för parkering. Lite snabbt kunde vi se att det ligger på typ en halvö som är ett naturreservat, så det fanns även vandringsleder och sådant, men man kunde även hyra eka på herrgården, för intill området låg en jättefin sjö och det fanns både stora gräsytor för picknick och en fin badstrand.

Lycka när man får ett eget metspö (utan krok)

Vi var där hela dagen, så vi hann både käka lunch ur deras bistro-meny och fika, båda delarna var riktigt bra. Herrgården ligger ungefär en timme från Jönköping, men tar man en heldag så var det väl värt restiden ändå.

Vi hade laddat med både kubb och badkläder, så det gick bra att fördriva tillräckligt med tid för att vi skulle hinna umgås och prata med.
Fin badplats!

I morgon har jag bokat in ett rum på Escape House åt oss och de stora barnen, som någon form av final på semestern. Men ändå, det känns i hela magen att jag inte riktigt är färdig med semestern, fast på måndag är det ändå dags att börja jobba. Mini ska på dagis och mellangrabben på Fritids för en dag (sen ska han på sommarläger resten av veckan) och maken börjar jobba han med.

Jag är inte riktigt med på det här – att man bara rycks med i ett ekorrhjul man liksom inte riktigt har kontroll över. Men så är det väl. Så, nu tänker jag dra nytta av dagens faktiskt varma väder och sätta mig på altanen med ett glas rosé tror jag bestämt. Hoppas ni får en skön helg, oavsett om det är den sista på er semester eller ej!

Känslan sista semesterveckan

Jag använder ju den här bloggen som min terapi, på ett sätt. Försöker alltid formulera det som far runt i mitt huvud som ett blogginlägg, och det hjälper liksom till med att sortera tankarna. Men nu är det så himla mycket olika tankar och känslor, så jag har gått i nästan en vecka utan att få nån vettig ordning på det, så här kommer ett jäkla hoppigt, men ärligt (och gnälligt), inlägg…

Min första tanke är ångest. Inte för att jag inte trivs med mitt jobb, men jag ÄR INTE FÄRDIG med att ha semester och framförallt undrar jag vad som hände med SOMMAREN? Ni vet, apvarmt, soligt, svettigt, ljumna kvällar och en lätt rödtonad solbränna? Var är vårt inköp av årets vin och rom som brukar inhandlas på Citti i Lübeck? Jo men just det, vi kom ju aldrig utomlands i år… Så jävla bortskämd kommentar, men jag kan ju samtidigt inte blunda för att just den detaljen gör att själva känslan av semester inte riktigt har infunnit sig. Jag är INTE redo att börja jobba på måndag, känns det som.

Helt ärligt är jag dock nöjd med att vi verkligen gjort det bästa av situationen, vi har hittat på en massa trevliga saker som jag är så himla glad för, men min kropp och hjärna är ändå väldigt förvirrade… Är det semester, eller bara lite långledigt? Var det sommaren, det som var i slutet på juni där när vi badade? Vart är mina bikiniränder?

I dag har HELA familjen varit på så jäkla dåligt humör dessutom, från minst till störst så har vi tjurat, fått utbrott och bara varit SURA hela dagen. Alltså man får ju bara acceptera att det blir så ibland. Av de MÅNGA saker som gjort mig sur i dag är en av dem en blandning av att vara så LESS på att det fortfarande finns kvar en massa jävla tankar om att man nog borde hålla igen nu eftersom kläderna minsann sitter åt efter semester blandat med en känsla av att jag är rent FÖRBANNAD på att en ska behöva tänka så. Det är ju FAN INGEN som bryr sig om jag blir lite rundare eller inte?!

Alltså, det enda man gör är ju att äta och dricka goda saker för att få lite mer känsla av semester.

Jag är sur på att jag redan har jobbångest med, det är ju nästan en vecka kvar och jag vill INTE slösa bort den på att ha ångest om nåt som liksom kommer ändå? Jag VILL se fram emot att vi ska träffa brorsan på torsdag (vilket jag också såklart gör) och ha en riktigt bra vecka bara – så sluta tänka så jäkla mycket?!

Jag vet att det kommer kännas mycket bättre i morgon, det är sällan mitt dåliga humör håller i sig så länge. Då ska vi iofs städa för att slippa göra det under de sista dagarna av semestern, som dessutom verkar bli fint väder på. Så, nu ska jag bara komma på vad vi ska hitta på den sista tiden… Vad gör ni?? Dags att börja jobba snart med?!?

(Jag är medveten om hur jävla bra jag har de, vilket innebär att jag oxå har dåligt samvete för att jag är förbannad, vilket verkligen tillför något…)

Österlen

I tre dagar nu har vi varit så nära utomlands man kan komma – eller, vi har varit nere i Skåne 😉

I tisdags spenderade vi nästan hela dagen hos min svägerska (på ”riktigt” sedan de gifte sig i höstas, haha), dvs makens syster med familj. Fantastiskt trevligt, och vi pratade och åt hur mycket som helst. Vi hade två nätter bokade på Malmö arena hotel, så där spenderade vi natten, inte lätt att ta gäster när man kommer fem pers, så det var en bra lösning.

Onsdagen fick vi en guidad tur ”Österlen runt”, som började på Sveriges sydligaste punkt – Smygehuk.

Därpå blev det en promenad upp till Ale Stenar – där det var halv storm (och en anstormning av folk) – men när vi satte oss vid hamnen precis intill så hamnade vi i lä, så där var det suveränt att sitta och käka.

Sista stoppet blev en lång, vit strand vid Sandhammaren. Mängder med bilar, men det var ju en sån megastor strand så man kände sig rätt själv ändå. Här blev den kraftiga blåsten både orsak till lek i vågorna och ganska jobbig på stranden, det var ju inte några temperaturer att prata om heller men trots det badade barnen.

Minsta kusinerna ❤
Och de lite större ❤

I dag tog vi mest ett par snurriga varv inne på Emporia (inte lätt att hitta där inne), men det funkar ju sådär med tre barn är ju bara att konstatera. MEN – på hemvägen från Malmö plockade vi upp något jag lovar att berätta om i morgon! Nu är jag trött och vill mest vara i fred en stund efter ganska intensiva dagar med familjen.

Gersfall och Gerssjön

För snart en vecka sedan fick maken ett sånt himla snällt erbjudande av en kvinna han bodde hos på somrarna när han var mellan 6 och 16 år. Hon hyr i vanliga fall ut sitt sommarhus, men nu hade hon fått en avbokning pga Covid19 och då fick vi erbjudandet att få låna huset i så många dagar vi ville. Det passade ju sjukt bra just över slutet av veckan som var, eftersom det skulle bli varm och soligt, så från torsdag till söndag har vi bott i ett sommarhus lite utanför Vimmerby, nästan vid Frödinge.

Där har vi haft lata, sköna sommardagar, i ett jättefint och välskött gammalt hus (fast med el och vatten, skönt!), där vi mest fiskat, solat, lekt, spelat brädspel och bara latat oss. Så gott! Varnar nu för en virtuell bildbomb, för det var SÅ vackert där…

Vi börjar med huset, så välskött och nästan sockersött – med en blommande och frodig trädgård.

Utanför huset låg det två ytterligare byggnader:

Ett som agerade förråd…
Och ett som agerade både som ett mini-museum och en festlokal.
På nedre plan har det sparats föremål från att äldre släktingar bott på gården, här hittades en mormors gamla barn-skor och en handväska bland mycket annat.
Kan inte varit jätteenkelt att åka skidor på såna här brädor tänker jag mig?
På loftet stod två långbord och här skulle man nog kunna ha en riktigt bra kräftskiva tänker jag mig!
I trädgården fanns det fullt med bär och blommor.

Till huset hör en bit strand som ligger ca 100 m bort, vägen till den leder genom en kohage – men i år var det inga kor där. Både bra och dåligt, kul med kor fast skönt att slippa mer flugor och flygfän.

Till stranden hörde en eka, den har spenderats MÅNGA timmar i av oss alla, i olika konstellationer.

De stora grabbarna fick ge sig ut själva och gjorde det med stor entusiasm.
Filip var nog minst av alla på båten, svårt att sitta still så länge.

Vi både metade och kastade en hel del, men kunskapsnivån är nog lite dålig för det vi fick var mest ett par små aborrar och mörtar.

Och det trots att vi även var ute i princip varje kväll, en bit efter solen gått ner. Sjukt vackert och lugnt….
Jag spenderade massor med tid i solen på bryggan, så skönt…

Tyckte att det allra bästa med platsen var lugnet, det var ju bara vi själva som hördes i princip. Alla hade det riktigt bra!

Man SER hur det lyser ”bus” ur ögonen på de här!!!
Den här var mer flitig 😉
Så fint ljus om kvällarna, passade på att fota alla massor.

Vi har käkat precis så där enkel men god mat som det ska vara – grillat lite och haft lite potatis och sallad till. Inget avancerat, bara gott!

Och så lite prosecco i saftglas med 🙂

Så kan det gå, när man oväntat får ett erbjudande om semesterboende! Tack till A som gav oss chansen!

Kanot i Kyrkekvarn

Eftersom jag har varit allmänt deppig över att sommaren inte är direkt somrig, så har vi försökt fylla på med så mycket aktiviteter jag har kunnat komma på, och i går så tog jag med hela familjen (förutom O som är på scoutläger) och så paddlade vi en sväng i Kyrkekvarn.

Bäst att hålla ett stadigt tag i regnjackan när det ska plaskas i vattnet.

Det var lite av en chansning med Filip, men han är ju betydligt lugnare nu för tiden så det gick hur bra som helst. Ute älskar han ju att vara med, så det var inga sura miner på någon faktiskt! Kallt för att vara en dag i juli var det ju, men vi var redo för ett regn (som faktiskt inte kom) så vi klarade oss bra ändå. Vi paddlade norrut på Tidan, i sisådär 30-40 minuter, innan vi hoppade i land och grillade en stund. Lagom långt för oss, kändes det som. Kan varmt rekommenderas! Har man större barn så skulle jag nog välja kajak, för det är ännu roligare…

Det är väldigt mysigt att paddla i Tidan!
En glad L som fick blått hår häromdagen när han och jag fick ett infall. Sötfis 🙂
Och så den här lilla mannen i mitten av kanoten med!

Jag är glad över min blogg, för när det känns som vi inte gjort nåt på semestern så kan man klicka sig bakåt och hitta en massa små guldkorn ändå!

Morgonlugn

Jag är helt klart en morgonmänniska. Det innebär dock inte att jag vill gå upp jobb-tidigt (05:30) alla dagar, men en lagom sovmorgon är för mig till senast kl 08. Mina stora pojkar är olika, O är en kvällsmänniska ut i fingerspetsarna, men har ändå svårt att sova på morgonen, så det är sällan han sover längre än till 09. L är som jag morgonpigg och går nästan alltid upp runt 06:30, äter lite frukost och kollar Netflix.

Med Filip vet jag inte än, han har ju däremot faktiskt den goda smaken att rätt ofta kunna sova till runt just 08 på helgerna, vilket är MAGISKT när man haft två barn som velat gå upp vid 04…

I morse blev det lite annorlunda däremot, för i natt blev Filip sjuk. Han har gnällt och gråtit hela natten, vi har försökt gissa oss till vad det kunde vara som var fel, men nu på morgonkvisten hade han helt klart feber. Ingen av oss vuxna har därmed kunnat sova typ alls, så dagen kommer nog bli rätt seg. O och jag har träning vid 10, jag hoppas att en Ipren ska bota min egen huvudvärk efter natten och att en kopp kaffe ska rädda resten, för vi har inte tränat på en vecka och jag har ont i axlarna.

Filip mår nu helt ok efter lite Ipren, och sitter nu och kollar Bamse. Själv har jag lyxmat till det med att sätta mig på min absoluta favoritplats för frukost på sommaren, nämligen i soffan här:

Det är skugga här ett litet tag till, men plattorna är ändå varma mot fötterna och det är nästan helt vindstilla. Det enda som verkligen stör är ljudet av bilar utanför, det är banne mig halva anledningen till att jag vill flytta ut på landet. Det har inte stört mig på alla år innan, men nu så längtar jag så himla mycket efter lite tystnad. I övrigt sitter man himla bra här, jag har nyss släppt ut hönorna för dagen och ställt för de kompostgaller som skärmar av mina land från dem – för att de inte ska gräva upp alla mina grönsaker och äta mina bär.

Att sitta ute och äta frukost i bara ett linne eller klänning är det enskilt starkaste kopplingen till att det är semester som jag vet. Bara genom att sitta här på min egen altan, barfota och känna värmen som helt klart kommer dominera i dag, gör att jag liksom samtidigt känner alla de tillfällen då jag suttit i ett hyrt hus i antingen Frankrike eller Kroatien på semestrar vi haft, druckit kaffe i tystnaden och slött börjat planera dagen. Just den lilla stunden innan något ska presteras, innan någon vill ha hjälp och uppmärksamhet, bråk ska avstyras, mat ska göras och planeras, den är bara min. Och den är värd så himla mycket. Tex hinner man sätta sig och reda ut huvudet genom att blogga 🙂

Från den här altanen i Senj i Kroatien hade vi den vackraste utsikt man kan tänka sig, alla tider på dygnet, men morgon och kväll var otroligt spektakulärt:
Här kan man säga att det var lugnt med, vi bodde ju helt själva på en bergssluttning.

I går fick jag ett sånt vansinnigt längt efter att åka till Kroatien igen, det blev ju lite stukat efter att Filip blev sjuk den sista semestern där och sedan dess har jag liksom inte orkat tänka att vi ska åka så långt. Men nu är han större och kanske att man ska våga boka något till nästa år? Tills dess kanske man kan hoppas på att det åter är fritt att åka inom EU och att det inte finns restriktioner av den arten att de hindrar en bilsemester. Jag längtar efter känslan när man sätter sig i en fullpackad bil och ska söderut, känslan av att man närmar sig havet och sedan varma morgnar i ett land som är så himla vackert och både lika och annorlunda mot Sverige. Vi får väl se, kanske att det kunde få bli så, till nästa år… Fast om det är något man lärt sig i år är ju att man inte kan lita på att saker blir som planerat – men utan planer kommer man ju heller ingenstans. (Vill du läsa om våra semestrar finns de under länken ”semestrar” i menyn)

Längt efter vackra stränder med klart havsvatten.

Vad längtar du efter, den här sommaren?

Edit: Det här inlägget skulle jag lagt ut i morse, men såklart hann jag inte få det klart. Vi har faktiskt varit vid axamo, på baksidan där man kan vara helt själv, och badat en stund. Även Filip, känns på ett sätt konstigt att dra iväg men någon som är sjuk (vi har inte varit i närheten av någon annan), men det kändes samtidigt som enda sättet att svalka ner även honom på lite. Här hemma är det stekhett.

Borås djurpark

I dag passade vi på att göra en riktig sommarutflykt, vi åkte till Borås djurpark för att fira att det är sommarlov (ja inte för oss vuxna, men för barnen). Tycker det är himla mysigt med djurparker (i Sverige, där det känns som djuren har det bra) på ett liksom lite vilsamt sätt. Det är ingen jättespänning, inte en massa stoj utan man traskar liksom runt i lagom takt. Tittar på djur, jagar skator, leker med pinnar och äter glass, i bland behöver det inte vara mer komplicerat.

Vi har sett en massa fina djur:

Alla barnen var med och ALLA inklusive vi vuxna hade en väldigt trevlig dag, inte minst tack vare det perfekta vädret med strålande sol och en precis lagom temperatur. Sist vi var här var Filip typ 3 månader, det var mer lagom att åka hit nu med honom kan vi väl säga (men de stora hade så klart glädje av båda besöken). Det var dessutom Corona-anpassat på så sätt att man måste förboka sin biljett, vilket gjorde att det var en alldeles lagom mängd folk dessutom. Bara minut-långa köer till glassen och alla djur man ville se gick att gå fram till. Det vara bara ap-huset som var stängt, och av oklar anledning tyvärr även den lilla vatten-lekparken.

Man fick sitta i en stor traktor…
…och en liten! Snacka om glädje!
Lite medhavd smörgåstårta satt fint.
Innan vi klappade bondgårdsdjuren.

Filip var nog ändå den som hade allra roligast i dag, och det i sin tur hade ju vi andra roligt åt. Bäst av allt var ändå dinosaurerna, som iakttogs med någon form av skräckblandad vördnad och förtjusning!

Man kan ana en viss skepsis.
Glass och belgiska våfflor blev det till fikat minsann.
Och mängder med vatten.

En riktigt bra dag helt enkelt!

Safaritälts-camping i Ösjönäs

”Vi måste ju hitta på något nu när vi snart firar 15-årig bröllopsdag. Ska vi inte ta den där ”glampingen” din kollega tipsade om, i Tivedens nationalpark? Jo men det kan ju bli bra, i slutet av maj brukar det ju faktiskt alltid vara ganska najs väder och värme.”

Sagt av intet ont anande Jag, för ungefär tre månader sedan.

Det blev ju så, att vi just åkte för att tälta i safaritält på Ösjönäs. Det var ju bara det där med vädret som inte blev som det skulle, såklart, det blir ju aldrig det för min del (japp, tar det högst personligt att vädret hela våren varit skruttigt när jag varit ledig och fint när jag jobbat. Ledsen övriga sveriges befolkning. ). Men låt mig berätta genom ungefär 374 bilder:

Vi blev tilldelade tält 4 när vi kom på lördagseftermiddagen. Något av en överraskning, hade intrycket av att det endast fanns ett eller två tält, men totalt var det 5 tält, alla placerade precis intill sjön.

Safaritälten var hyfsat stora, innertältet var 3×3 m och förtältet (yttertältet?) lika stort till ungefär. Och det gick att stå raklång i tältet med, ett stort plus. Hela tältet står på ett trädäck, så golvet är rakt och så, väldigt smidigt. Utanför tältet var en liten ”altan” där man absolut hade kunnat sitta och ha världens trivsammaste utsikt om det inte hade varit för att det var typ 10 grader och regn.

En överraskning var dock att det bara var det inre tältet som var ”uppvärmt”. Och med uppvärmt menar jag att ett mikroskopiskt element jagade bort den värsta kylan. I yttertältet där det stod 2 av 4 sängar var det INGEN värme, och här var det heller inget ”tältgolv” vilket gjorde att det rann in vatten längs brädorna på golvet, vi hann inte märka det innan en del kläder hade blivit blöta tyvärr.

Båda nätterna sov jag och Filip i innertältet, han sov i min säng (max 80 cm bred, det var sjukt trångt men det var ju eget val så inget att klaga på), första natten sov Lukas i den andra inre sängen och andra natten sov maken där. Oliver som är varmblodig av det rejälare slaget hade inga problem att sova i yttertältet med bara kallingar och t-shirt samt ett vanligt täcke, vi andra sov allra minst i komplett underställ (och jag även i min supertjocka ulltröja över mitt varma ull-underställ samt med täcke och filt). Det funkade ändå, ingen frös sådär så att det inte gick att sova i alla fall. För det var ju det där med vädret….

När vi kom på lördagen såg himlen ut så här och ett nästan oavbrutet åskande på lite distans varnade för regnet som var på ingång. Som tur var hann vi få in allt vi skulle i tältet innan det började åtminstone. Runt 10 grader och regn var det sen även HELA söndagen med kortare uppehåll, så ingen brejk här. Däremot var det en fantastiskt fin solnedgång första kvällen när himlen sprack upp för en stund, är glad att maken fotade för jag hade inte tagit mig ut i kylan från där jag låg under täcket om jag så fått en miljon… Dessutom hade jag ju varit tvungen att kliva över barnen, vill jag också hävda.

Hade vi inte haft det så kallt och regnigt så hade det verkligen varit en riktigt fin upplevelse, för i tältet kunde man ligga och höra allt från storlom till gök och tusen olika sorters fågelkvitter till, blandat med bara susande från träden och lite regndroppar mot tältet. Kan i alla fall tala om att det blev riktigt mörkt i tältet, så det är nog inga problem ur den synvinkeln även under sommaren.

Runt omkring i nationalparken var det väldigt fint och alldeles nyutslaget grönt, så vi spatserade runt i kortare rundor mellan de värre regnskurarna.

Det fanns ett gäng olika leder med, vi gick en kort led runt en liten halvö, men det var ganska mycket folk i krokarna så även de längre lederna är nog väldigt populära.

Bästa lockmedlet när motivationen tryter för att fortsätta – trycka på ”knapparna” utmed leden (självklart med nåt roligt ljud till).
Det petades i vatten, kastades kottar, kollades myror och lite allt möjligt. Inga problem på så sätt att ha med någon av grabbarna.

Så vad gjorde vi hela tiden. I ärlighetens namn så känns det mest som vi åt. Det fanns en stor grillkåta som tur var, där vi kunde grilla även i ösregnet utanför. Vi har käkat typ hur mycket som helst de här dagarna känns det som, och riktigt gott med. Så här lade vi upp det för 5 pers varav 3 hungriga pojkar:

Lördag kväll – lax- och pastasallad (med Prosecco till oss vuxna, lite lyx får det allt vara när man firar bröllopsdag och det ösregnar). Till efterrätt blev det vit chokladmousse.

Söndag förmiddag – ärtsoppa med krabbelurer till fika/efterrätt.

Söndag eftermiddag – grillade quesadillas (Prosecco igen, som sagt, ösregn)

Jag har inte skrivit upp någon frukost, det beror på att det ingick en jättetrevlig frukost till tältövernattningarna, absolut ett riktigt stort plus! På det stora hela hade jag lite fel, jag sa att det nog kommer bli antingen en riktigt bra eller en riktigt dålig upplevelse, för den blev faktiskt typ ”ok”, vilket mestadels beror på just det sketna, kalla, regniga vädret.

Nu ska jag snart gå och lägga mig, för det finns minsann lite sömn att ta igen. Avslutar med en rolig bild på Filip, ser precis ut som han är i full fart med att kasta en trollformel på oss.