Nu i helgen har vi haft ett roligt och lagom stort projekt, vi har nämligen tapetserat om i hallen. Det blev så himla fint, är väldigt nöjd! (svårt att fota i hallen dock, pga motljus typ från alla håll)
Det ska in nån växt, en ny lampa och så någon tavla, sen är det helt klart. Men lister och allt smått är färdigt, hatar när det blir nån grej kvar som inte är klar… Vad tycker ni?
Det går så bra just nu. Eller nåt.
I dag fick vi för oss att vi kanske skulle tapetsera om sovrummet för att ha något att göra, så vi åkte till Happy Homes. Där hittade vi liksom inte exakt vad vi letade efter – eller rättare sagt var vi varken överens om vad vi ville ha eller någon klar bild över vad vi ville, så vi lånade hem fem helt olika rullar tapeter. Ingen av dem passade i sovrummet, men en blev sjukt bra till hallen, så vi åkte tillbaka och beställde tapeten till hallen istället.
So far so god, vi började riva lister och jag började måla om insidan av vår skohylla i mörkgrönt – för där vill jag inte ha en tapet med vit botten eftersom det blir skitigt av skorna. Ungefär här…
…fick jag ett sms att tapeten var slut hos leverantören och först kan levereras i slutet av augusti…. Så nu kommer hallen se ut som hej-kom-och-hjälp i en månad. Jahapp.
(det är denna tapeten förresten, Falsterbo III, Herba)
Får ibland frågan om vi fortfarande letar efter ett ställe på landet, och svaret är absolut JA. Men det är inte lätt, det dräller inte direkt av gårdar i den storleken vi känner att vi kan hantera, och den mark som släpps är oftast minst 30 ha, vilket är alldeles för mycket. Inte heller verkar det finnas någon som vill stycka av lite mindre mark (det är ju runt 3-4 hektar vi är ute efter), något jag både kan och inte kan förstå. Jag kan förstå att man vill hålla sin mark intakt, men jag kan ändå inte förstå hur man samtidigt vill tacka nej till ett tillskott till kassan.
Att bygga nytt hus är egentligen vårt andrahandsval, för jag vet hur mycket arbete det är med det, även med en totalentreprenad på bygget. Samtidigt letar vi ändå mark, och då vill jag egentligen ha betesmark med lite löv- eller blandskog på, något jag inbillar mig (men kan ha helt fel) inte är så attraktivt för många att köpa?
Vet exakt vilken typ av mark som sagt, den ska mestadels vara öppen och lite kuperad, för jag vill placera mitt hus på en liten kulle eller höjd. Älskar all mark som ser ut typ så här:
Sen får det absolut max ta 30 minuter in till jobbet i Jönköping, det måste finnas lite hus i närheten (men inte direkt inpå) så barnen kanske kan ha lite grannar att leka med, och det får inte vara för långt in till något samhälle med en grundskola och dagis. Både mycket och lite krav på en och samma gång, men så har vi det ju bra där vi bor med.
Drömmen är dessutom lite utsikt över någon sjö, men det kan jag ge avkall på om allt annat skulle stämma.
Nåväl, vi letar som sagt var vidare, skulle någon ha några tips så tar jag mycket tacksamt emot det!
Nåväl, nu ska jag fortsätta njuta av helgen, som för övrigt mest innehållit en massa god mat (himla trevligt med mors dag, tack maken) och trädgårdspåtande. Sånt jag älskar, med andra ord! Ha en bra dag där ute, mor eller ej ❤
Under eftermiddagen tittade ju faktiskt solen fram en sväng, så jag passade på att fota lite i vardagsrummet. Vi köpte ju nyss en ny soffa, där vi allihop skulle få plats, och den är vi väldigt nöjda med! Det är inget under av design eller så, men den är riktigt skön och framförallt rymlig. (Friday från Mio, om nån undrar). Hade gärna tagit en nyans ljusare, men vet hur det är med tre barn i huset…
Vi har varit en runda och inhandlat presenter till minste som ju fyller 3 i mitten av mars, han kommer få bla en springcykel (vet inte om vi kommer överleva detta)…. På hemvägen blev det en runda till Backamo, så trevligt med lite färska snittblommor, älskar verkligen växter!
Vilken passande rubrik på dagens #fångafebruari 😄
Nu är jag rätt trött men väldigt nöjd över vår helg. För att inte klättra på väggarna* här hemma i det skitväder som skulle vara hela helgen så kom vi ju på att vi skulle måla om i Lukas rum. Där var en Star wars tapet innan, helt ok men började dels se sliten ut och den gjorde dessutom att rummet kändes lite kallt.
Innan träning i lördags åkte vi en snabb sväng till Happy Homes och plockade på oss lite färgprover (liiiite styrt av mig, bara så det inte skulle bli helt galet) och väl hemma bestämde han sig snabbt för en superfin grön färg – Palmetto från Jotun. Därefter har det varit fullt upp med att måla de två väggar som skulle målas, och sen få ordning efter med.
Blev riktigt, riktigt nöjd, rummet känns mycket varmare och mer behagligt! Passade på att rensa ur en stor påse med skitsaker med som samlats på hög… Tur han var och lekte med kompis så han inget märkte!!
* Alltså jag KAN mer än gärna ha en slapparhelg, men det är nästan omöjligt med tre barn, speciellt med en treåring…
Fick lite dåligt samvete för min totala sågning av vår minsting i går, han är verkligen i en väldigt jobbig fas men han kan ju också vara hur rolig som helst!
Han har börjat prata rätt mycket, fast det är många ord som är otydliga eller som bara vi förstår, och det är sjukt kul att höra uttryck han snappar upp. Sjunger gör han också väldigt gärna, något jag INTE minns att de andra barnen gjort, men han har både toner och text klara för sig och sjunger med stor inlevelse. Väldigt gulligt!
Klåfingrig till 1000 dock, allt ska pillas på och han vet EXAKT vad han inte får göra. ”Stopp mamma, gå bort” säger han och håller ut sin lilla hand när han vill göra nåt han vet att jag skulle sätta stopp för.
Morgnarna är mysigast, oftast är han, jag och Lukas uppe först. Då har han inte hunnit bli uttråkad än utan pratar glatt och vi kan mysa runt som vi vill, det är den bästa stunden på dagen! Nu över julen har vi flyttat över honom till hans eget rum, i en stor säng. Det har funkat väldigt bra, fast naturligtvis kommer han över / blir hämtad nån gång de flesta nätter. Helt ok ändå. Han är rätt rolig när han kommer över med, han har liksom ingen ”sömnig” röst utan säger glatt med full ljudvolym ”Heeeeej mamma!” när han kommer… Lilla knäppfis!
Även vårt sovrum håller på att få en uppfräschning, lite nya lakan och en ny sänggavel och så har vi sålt spjälsängen. Konstig känsla ändå, när man efter tre barn till slut gör sig av med en sån grej som ändå varit så viktig och självklart del. Vi behöver ha nån bänk eller nåt i fotändan av sängen med, att lägga överkastet på och som fyller ut lite, för nu känns det väldigt tomt. Men det får bli när vi hittar nåt bra! (och lite pengar i plånboken…)
Skulle egentligen skrivit om hur det var 2012, men kände mig himla oinspirerad till det, så jag hoppar över det.
Rätt go helg det här ändå, de stora grabbarna har varit på scoutläger så vi har varit enbarnsföräldrar. Vad enkelt det är ändå, trots att det är den minsta som är den som helt klart kräver mest jobb. Men det är lite tomt utan de stora, en helg går ju an men mer vore väldigt tråkigt och tyst.
På sistone har det dessutom helt plötsligt gått upp för mig att vi är fem i familjen – eller tja, det har jag ju vetat länge, men det jag menar är att vi är ju snart fem ganska stora personer här hemma. Vårt matbord som har platser för fyra med Filip på änden kommer ju snart behöva bli lite större och med stora stolar för alla. Vår soffa rymmer inte 5 ”stora” personer på ett riktigt bekvämt sätt (för man SITTER ju inte i en soffa, man ligger eller halvligger i alla fall). Vårt hem måste liksom växa med familjen, för även om vi inte växer i antal så har vi ju nu en tonåring, en lång 9-åring och en som snart inte ryms i bebislösningar längre.
Matbord har jag börjat leta efter, men har inte hittat något jag riktigt fastnat för. Det är ju apsnyggt med klädda stolar tex, men det är helt värdelöst med barn (eller för min egen del ens). Där har jag tillfälligt gett upp, jag hittar inget jag verkligen gillar.
Soffa snubblade vi däremot över i helgen när vi var på Mio och letade matbord, jag tror vi kommer sikta på en ”Friday” som ser ut ungefär så här:
Men jag är faktiskt lite orolig för att den ändå är snäppet ”liten”, det går att välja till en till vanlig sittplats tex. Och så finns det ett extra armstöd man kan sätta i mitten av soffan – rakt fram som den ser ut på bilden ovan. Då kan man ju hänga eller luta sig på mitten med, tänker att det är himla bra. Nåväl, vi får väl se, avvaktar till att se om det blir nån julrea, lite saftigt att slänga ut en massa pengar på en soffa precis innan jul annars. Lär ju behöva en större matta till med, och sen drar det alltid med annat annat smått och gott med. Som sagt, vi får väl se.
I dag är jag hemma med Filip som åkt på en ordentlig förkylning med feber. Inte hela världen, det är ju i alla fall 2 veckor sedan vi vabbade sist och det är höst.
Däremot kan jag nu berätta om det jag inte kunnat berätta om innan här, men som jag hintat om lite. Jag har en bevakning på gårdar på hemnet, och för en dryg månad sedan dök det upp en ganska perfekt liten gård med ett hus från 2010 och 2 ha mark som vi blev intresserade av. På visningen visade det sig att själva huset var himla slitet för att vara så nytt (vårt är ju 4 år äldre och i betydligt bättre skick), golven såg för jäkliga ut och kök och garderober (platsbyggt) hade luckor som inte gick att öppna och stänga eftersom ingen tagit hand om huset. Vi var inte många på visningen och vi kände rätt snabbt att det låg ute för rätt rejält mycket mer än vi ville ge, så vi gav ett bud som motsvarade det vi tyckte det var värt. Dessutom vet vi att samma gård låg ute redan i våras, för en ännu högre peng.
Två till sa sig vara intresserade och höll på i nästan tre veckor med att dra ut på något svar innan de till slut erkände att de inte var intresserade, alltså hade köparen bara en budgivare – vi. Nu förstår jag verkligen att man vill ha ut utgångspris för sitt hus som säljare, det är inte det, men kanske att man även måste anpassa sina förväntningar till vad som faktiskt händer? De ville inte ta vårt bud i vilket fall. Vi väntade ytterligare en vecka, räknade lite och gav ett sista bud, fortfarande under utgångspris men ändå en bit upp. Och fortfarande så säljarna skulle göra en vinst enligt prisökningar på marknaden sedan de köpte huset.
I dag fick vi besked att de kuuuuuunde sträcka sig 200 000 ner från utgångspris vilket fortfarande är en bra bit från vad huset är värt, så nu har vi sagt att vi inte är intresserade längre.
Det har varit skitjobbigt, för det har dragit ut som fan på tiden och vi har hela tiden bara fått vänta och vänta. Barnen vill också gärna flytta till detta huset, så hela familjen har liksom bara gått i någon slags (lättirriterad) dvala i över en månad.
Ledsen är jag nu, naturligtvis, men också förbannad för att de verkar leva i en egen värld, eller om någon mäklare nu lurat dem att tro att huset är värt så mycket mer. Jag tänker att om man haft tre visningar och haft ute huset till försäljning två gånger så kanske man måste förstå att det ligger fel i prisklass när man bara får EN budgivare och den ligger en bit under utgångspris? Ett marknadsvärde är ju ändå exakt vad någon är villig att betala för ett hus, inte vad någon är villig att sälja det för.
Nu har vi ju inga planer på att flytta som så, vi älskar vårt hus och trivs bra här, det är bara den där lilla drömmen om landet som ligger i bakhuvudet. Skulle det dyka upp något framöver som är perfekt så försöker vi kanske igen, tills dess har vi det bra som det är! (Även om humöret just idag inte är det bästa)
Jaha ja, den här veckan har det börjat – den frusna känslan som kommer sitta i långt fram på våren. Riktigt kyligt och råkallt, och som vanligt precis när kylan slår till har man inte riktigt tillräckligt med kläder på sig för att hantera det. Har i alla fall tagit en lång varm dusch nu och hoppat i myskläder och fårskinnstofflor så just nu känns det ok.
Något som också känns ok är att ha fått ut alla möbler i uterummet igen, så himla fint blev golvet! Ska verkligen försöka hinna elda lite och sitta här ute i helgen, med ett glas vin eller två. Kolla bara…
Samma möbler och möblemang som innan, men blev ändå stor skillnad.
Nu ska jag natta Filip, sov gott och hoppas ni får en bra fredag!
Det är ju inte mindre än 9 år sedan vi byggde uterummet nu, och även om golvet har klarat sig makalöst väl med bara ett tunt lager terass-lasyr så var det ändå dags att ge det en uppfräschning. Det har nämligen bildats något som ser ut lite som vattenskador men som är typ brännskador från när solen gassar som hårdast, och det har blivit allmänt slitet. Så här såg det ut innan:
Nu har vi spenderat helgen med att slipa hela golvet med en golvslip inhyrd från Ramirent, himla smidigt ska jag säga. Slipat blev det jättefint, då såg det ut så här:
Men det är ju inte vidare tåligt helt obehandlat, och dessutom blir det sjukt ljust här inne så vi ville ha på en ny omgång lasyr, i en lite mörkare variant. Resultatet blev så här:
Jäkligt snyggt om jag får säga det själv! Här är det inte ens torrt, var bara ca 30 minuter efter vi strukit på det enda, tunna lagret som ska på. I morgon får möblerna flytta in igen, lovar göra en liten fotoserie då med, men tills dess får ni nöja er med den här tillfredsställande bilden:
Lite olika ljus på bilderna, det nya är inte riktigt så mörkt som det ser ut här på bilden. Men ändå, ser jäkligt mycket trevligare ut igen! Perfekt nu när det snart är säsong för att börja elda i kaminen igen med.
godatankar.com 