Fantastiskt vilka egenskaper man förvärvar när man blir förälder. Bland annat har jag fått ett bollsinne (jag har aldrig tidigare kunna fånga en boll ens om den ligger still), jag tror att det till stor del beror på att man får über-reflexer som förälder. Ni vet när man fångar en napp som spottas ut, ett glas som håller på att välta eller en unge som håller på att springa ut i gatan.

Men i natt upptäckte jag en ny egenskap – jag är den nya Indiana Jones! Japp, det är sant. Minus hatten möjligtvis.

Det som hände var att stackars Lukas som har haft magont sen maken råkade köpa ”fel” ersättning, hade magknip och skrek när vi skulle mata honom inför natten. Det resulterade i att han bara satte mjölken i halsen, och allt blev bara värre. Då kom jag på att han blev ju lugn med nappen i munnen, så i värsta Indiana Jones-stil så laddade jag och maken upp inför Bytet. Ni vet det där som Indiana Jones gör när han sätter en sandpåse på pelaren för att ersätta tyngden av vad det nu var för skatt han skulle ta. Följaktligen räknade vi tyst ner, varpå jag snabbt drog ur nappen, slängde den till maken som stod redo med nappflaskan och sedan tryckte in den i Lukas mun innan han hann förstå skillnaden. Resultatet? En helt perfekt matstund!

Så nu väntar jag bara på att jag ska få röntgenblick eller kunna skjuta ut spindelnät i händerna, man vet aldrig vilka egenskaper som väntar en förälder!

Gårdagen blev en härlig men hektisk shoppingdag i Göteborg! Åkte vid 8 med mina föräldrar och hämtade sen upp min bror i Göteborg innan vi drog ut på vår shoppingrunda. Hittade inte så mycket själv, tyvärr varken tallrikar eller kaffekoppar, men en tunika och ett par leggings blev det i alla fall. Brorsan hittade desto mer, många kanonfina kläder blev det där!

Framförallt var det så skönt att kunna springa runt ”själv” och inte behöva tänka på några barn för stunden. Trots att jag var helt färdig när jag var hemma vid 23 så kändes det ändå som man hade laddat ”mammabatterierna”. Mycket skönt!

Idag fick vi nåt höst-ryck tror jag, så vi har båda frostat av frysen och torkat ur hela kylen. Väldigt skönt att få det gjort, det var MYCKET is i frysen…

Så, imorrn börjar veckan igen, efter en alldeles för kort helg, som vanligt. Tycker det hade varit lagom att jobba 75% egentligen, om pengarna hade tillåtit det, för då hade man fått lite bättre balans på fritid och jobb. Fast visst, jag jobbar ju inte alls just nu så det är mest för att få känna att man hinner spendera mer tid tillsammans.

Nä nu kan jag inte sitta mer här, har Lukas i en sjal, han vägrade somna annars, men nu har han legat i sjalen i nästan tre, mycket välbehövliga, timmar!

…två?

Jag kan visst inte blogga som normalt folk. När jag skrivit klart ett inlägg så kommer jag genast på ett helt annat ämne jag vill skriva om. Nu. Bums. Så mina inlägg verkar liksom klumpa ihop sig i par. Och det blir visst likadant den här gången…

Imorgon ska jag åka till Göteborg och shoppa med mormor o morfar – alldeles utan man och barn. Det ska bli såååå skönt att få gå runt lite i lugn och ro, utan att behöva oroa sig för att någon kommer bort (Oliver), behöver en ny blöja (Lukas), har tråkigt (maken, även om han också gillar att shoppa) eller behöver mat (kan gälla alla ovanstående men visar sig mest akut på mig och Lukas).

Så givetvis kommer jag inte hitta någonting.

Men ändå, jag hoppas på att kunna hitta nya tallrikar på Åhlens, och kanske lite kommande julklappar och födelsedagspresenter till barnen, och kanske något litet klädesplagg till mig själv, även om jag nu faktiskt HAR köpt lite kläder till mig själv redan.

I vilket fall ska det bli härligt att komma hemifrån lite, träffa brorsan och bara gå runt och vara alldeles, alldeles barnfri!

Jag har fått paket! Jag ÄÄÄÄÄLSKAR paket!

Och nej, det är inte min födelsedag, namnsdag eller något annat speciellt som ska firas. Och jag HAR ju beställt paketen själv, och kommer att betala för dem själv, men ÄNDÅ! Det är lika välgörande för humöret som ett lyckopiller (inbillar jag mig, har aldrig testat dem), även om man nu har beställt det själv.

Så, vad har jag fått för paket då? Jo, först kom mina och Olivers kläder från Me & I, sååå fina =) Och idag dök det upp några böcker i brevlådan, dels trotsboken (så man kanske kan få lite tips om hur man hanterar humörsvängningarna på en snart-fyra-åring) och dels två böcker av Terry Pratchett (min absoluta favoritförfattare, genialisk, humoristisk fantasy-satir skulle man väl kunna kalla det)!

Det är något spännande över paket, även när man vet vad de innehåller. Så det jag vill säga är helt enkelt – Mer Paket Åt Folket!

Det absolut viktigaste i mitt liv är familjen, medräknat min mamma, pappa och bror såklart. Eftersom jag har turen att ha barnens mormor och morfar så nära OCH har turen att de är så otroligt engagerade i sina barnbarn så får jag mycket avlastning, barnvakt, hjälp och sällskap, trots att de jobbar båda två. Jag måste säga att jag står stum av beundran inför alla som inte har den hjälpen, för att inte tala om ensamma föräldrar. Helt otroligt! Jag är bortskämd med att kunna få lite egentid emellanåt, även om allas jobb gör att det inte blir så ofta, och Oliver speciellt älskar att vara hos mormor och morfar över allt annat. Tror faktiskt att han skulle flytta in där om han fick =)

Oliver konstaterade häromdagen att mormor minsann är starkast i världen, för hon orkar lyfta Lukas (?). Vilket iofs vi gör allihop (och bär runt på honom mest hela dagarna), men det verkade inte spela någon roll. Annars brukar det vara morfar som är starkast, och han, han kan LAGA saker. Ok, jag erkänner, leksaker som går sönder här hemma hamnar oftast i tvättstugan i väntan på att bli limmade eller så, men det är sällan de liksom tar sig vidare därifrån. Till slut ger jag upp och slänger dem. Men morfar, han tar sig alltid tid att laga dem och har därför något av en idolstatus för Oliver, helt förståeligt!

Morbror träffar vi tyvärr alltför sällan, han bor i Göteborg och jobbar heltid, så det blir inte så ofta som man vill. Men även han är lite idol, han spelar elgitarr (mycket coolt tycker Oliver) och så har han så många fina bilar som Oliver får leka med (sparade sedan morbror var liten, tas fram hos mormor och morfar).

Så, länge leve familjen – HURRA!

Nu har lillemannen sovit en sammanhängande tupplur på ca 2 timmar, vilket är extremt ovanligt dagtid. Det är så skönt! Har hunnit både vila, äta frukost i lugn och ro och till och med hunnit spela lite, inte illa minsann! Med Oliver på dagis blir det ju lite tystare i huset och det gör väl sitt till, båda mina barn har varit väldigt lättväckta som bebisar. Tror inte riktigt på teorin att man ”gör” dem känsliga för ljud, här har ju hela tiden Oliver gjort en massa ljud, men så vaknar ju Lukas hela tiden oxå.

Idag ska jag försöka ta mig iväg och titta på vinterstövlar till Oliver när jag hämtar från dagis, och en sån liten tripp blir ju ett helt projekt med en bebis. Det gäller att tajma mat (ger bara ersättning nu), blöjbyten och även sömn, eftersom han är så lättstörd. En övertrött bebis gör varken mamma eller sig själv glad…

Så, har jag tur sover han en liten stund till, min lille plutt, då hinner jag kanske till och med skriva lite mer!

Nu är det definitivt höst – jag har gjort min årets första höstgryta… Älskar att få stå och pilla med en gryta som ska puttra i många timmar, man får ju så många tillfällen till att provsmaka då… Igår åt vi också en god gryta, hemma hos vänner. Det var sååå trevligt, att få komma hemifrån, äta gott, ta ett glas vin och prata lite om allt och inget. Tack för det, Jossan med familj!

Hösten är nog faktiskt min favoritårstid. Lite konstigt med tanke på hur mycket jag ÄLSKAR solen, men hösten är så vacker. Luften är kall och klar, men ändå inte så kall att man behöver gå runt och frysa. Man får ta på sig fina höstkläder med lite stickat, men man behöver inte ladda med 3 yllekalsonger under. Dessutom är det så vackert – varje höst tror jag maken när en liten oro att jag ska köra av vägen när vi åker någonstans utanför stan, jag kan bara inte låta bli att titta på alla vackra färger på träden. Det är så där fint så man nästan tappar andan. Och då är det ju lite svårt att koncentrera sig på körningen med… Men men, inga olyckor än så länge *ta i trä*.

Dessutom är det något lovande över hösten, en nystart liksom. Det hänger nog i sedan skoltiden tror jag, när varje höst var början på året. Och man fick köpa fina pennor och bänkpapper (har barnen det nu för tiden? Jag är för gammal för att veta själv, och mina barn är för små för att veta), helst med hästar på.

Så nu ska jag gå o gotta in mig med ett glas vin som blev över efter maten, och strax kommer goda vänner över för fika.. Det kan nästan inte bli bättre!

Ikväll ska vi iväg till en kompis med familj på lite mat, ska bli fantastiskt trevligt! Älskar att komma hemifrån lite, äta lite god mat och prata. Fast det senare blir väl tyvärr lite lidande med båda barnen med.

Det kan nog vara det jag saknar mest, att få prata lite vuxenprat utan att avbryta varje mening med nåt som barnen gör/inte gör/inte får/pratar om. Ni vet, så inte varje konversation låter så här:

” Så, ska ni gå och – nej Oliver, du får inte glass nu – rösta eller har ni redan – ja, vi ska åka och bada imorgon – gjort det i förväg? ”

Jag är faktiskt lite orolig för att när väl barnen har vuxit upp så har man tappat all förmåga att prata med andra vuxna. Eller så kommer jag bli en av dem som pratar för sig själv, känner redan att jag börjar bli sån, kanske därför jag bloggar? 😉

Haha, såg just att mitt senaste inlägg liksom motsätter det tidigare. Bra att jag skriver att jag ska sluta äta kakor i ett inlägg och sen lägger ut ett recept… Väldigt konsekvent!