Vardag

Att välja sina virtuella vänner

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag har suttit här en stund nu, och funderat på vad jag vill skriva. Tyvärr vet jag fortfarande inte riktigt det, jag har bara en känsla av att jag villhöver skriva av mig lite.

Jag känner mig lite manglad, rent mentalt, dels efter två faktastinna dagar med distansutbildning gällande arbetsmiljölagen, dels av lite annat jag inte kan skriva om här eftersom det är sånt som inte bara rör mig. Trött i huvudet, och i känslorna, om ni förstår hur jag menar? Lite deppig, lite meningslös och lite otillräcklig. Ingen bra dag, helt enkelt.

I morgon ska vi ju gå på eventet Historiedrickarna på Yonder är tanken. Visserligen kom äldsta sonen hem och är förkyld med en gnutta feber, men dels tänker jag att ingen av oss andra verkar ens lite påverkade och dels så tänker jag att han nog ändå orkar vara barnvakt åt minsta brorsan i morgon, i alla fall om mini får en iPad i näven.

Jag längtar efter kompisar, och jag längtar efter att komma ut i skogen. Båda delar planeras relativt ofta in, men antingen kommer förkylningar eller väder emellan. Jag vill gå på bio, äta popcorn och kolla nya Bond, jag vill ta en heldag med fika på stan med kompisar, jag vill åka på SPA (räknade lite hastigt efter och senaste gången jag var på någon form av SPA var för ungefär 11 år sedan. Har sammanlagt varit på SPA 4 gånger tror jag, i mitt liv), jag vill åka på semester, jag vill komma bort, jag vill dricka vin… Ja ok, det senaste gör jag ju precis nu, eftersom jag tog ett halvt glas vitt som stod och förföll efter helgen. Men jag vill göra det i kompis-sällskap, sitta och prata viktigheter och nonsens utan några krav på nånting.

Typ den enda bilden jag hittade på bloggen med ett glas vin i. Mina bilder här representerar klart inte mina handlingar 😉

I brist på kompishäng så låtsas jag, jag hänger med mina bästa kompis-poddar, de där det nästan känns som man sitter med väninnor och pratar och skrattar. Mina bästa är Underbara Claras podd och så Gynning och Berg, även om den senare har lite ojämn kvalitet. De två poddarna är såna raka motsatser, Claras är välplanerad och redigerad medans Gynning och Berg alltid blir helt spontan – även om jag tror Berg rätt ofta har en tanke från början. Inte lätt att följa den med virvelvinden Gynning dock… Det är bra och sköna poddar att lyssna på, ingen av dem ger något dåligt samvete i form av pekpinnar eller ”du borde’n”, snarare ger de mer känslan av att allt är ok. Så du är helflummig och ostrukturerad? Helt ok. Du ÄLSKAR att sortera allt och göra listor? Också ok. Du lever på Marabou mintkrokant (Berg), ja det är också helt ok, vem ska döma dig för det?

För lite på tal om poddar ändå, så satte ju ÅTERIGEN Hej Hej Vardag tummen på något som så lätt skaver.

Jag tänkte på Anders Hansens sommarprat. Jag tyckte om det. Kanske tyckte jag allra mest om det för det kändes så lätt att bli rätt. Jag behövde inte löpa milen fyra gånger i veckan, det räckte med att röra sig och få upp pulsen en gång om dagen. Så lätt tänkte jag!

…

Jag tycker fortfarande Hansens sommarprat var bra och inspirerande! Men jag misstänker att det ibland kommer att landa fel hos mig och bli omvandlat till dåligt samvete. Det var ju så lätt, ändå får jag inte till det?!

Ur inlägget ”Lätt att bara lyckas ju”

Alla små, små tips och dolda krav, som känns så enkla och rimliga, de blir ju ändå rätt orimliga tillsammans. Ta alla influensers krav på en gång, så ska du ha en genomtänkt garderob, köpt second hand, i bra material, du ska träna yoga, löpning, styrka, du ska äta ekologiskt, naturligt, vegansk, raw och hemlagat. Du ska jobba, men inte för mycket, du ska njuta hela tiden också, glöm inte det.

Bild från Hej Hej Vardag.

Inför alla de tipsen tänker jag att det är ännu viktigare att välja för sin egen skull vem man följer, och varför? Såklart ska du kunna bli inspirerad av en influenser, men kanske räcker det med EN form av inspiration? Resten på kartan kanske man bara ska låta vara? Jag rensar HÅRT i mina sociala medier och bloggar, så fort jag känner mig stressad över nåt någon skriver, så ryker hela personen från min lista. För att livet ska kännas mer rimligt.

Och jag då? Ja inte räknar jag mig som en influenser, tror inte jag inspirerar till direkt nåt alls, jag gillar bara känslan av att få skriva av sig, den gör att man känner sig lite mindre ensam med. För jag vet ju att ni läser, runt 200 läsare om dagen har jag – inget mot de som gör det här som jobb, men det känns ändå som jag har en liten skara vänner i er.

Förresten, ALLT har ju inte varit dåligt i dag. För andra gången på en vecka så har jag faktiskt fått beröm för att jag sköter mitt jobbs instagram bra, och det gjorde mig väldigt, väldigt glad! Så på den positiva noten slutar vi det här inlägget tycker jag.

Puss och kram på er, och tack för att ni finns där ute!

PS, OJ vad långt inlägg det blev. Och som vanligt känns det mycket bättre nu, när jag skrivit lite om vad som far runt i skallen!

Finns det någon där ute?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Åh herregud… har just avslutat dag två (på raken) i vår arbetsmiljöutbildning. Alltså det är rätt mastigt att gå igenom en hel lagbok med arbetsmiljöregler och lagar på 3 dagar. Nu känner jag mig typ HELT full i huvudet och samtidigt typ helt dum i huvudet. Har dessutom ett gravt behov av en promenad typ, efter att ha suttit still i två dagar.

Tycker dessutom man blir lite konstig av att bara jobba på distans, även om det bara är ett par dagar, man blir verkligen distanserad till hela resterande världen känns det som, på ett dåligt sätt. All vanlig vardag känns avlägsen med.

Typ detta jag stirrar på hela dagarna. Lätt att glömma att man själv syns med…

Men men, i morgon är det tillbaka på jobbet som vanligt, ser fram emot att träffa jobbarkompisarna nu och att kunna hantera saker på ett lite bättre sätt än man kan över telefon i korta pauser!

Stolthet och fördom

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det är ju väldigt lätt hänt att man till vardags går och rackar ner på sig själv, som jag tror gemene man gör i en eller annan form. Men ibland är det kanske bra att pausa och fundera på vad man är stolt över? Sen är det ju lite knasigt det där med stolthet, tex kan man ju vara stolt över att Sveriges damfotbollslag presterar bra, vilket jag inte har något med att göra överhuvudtaget? Men vi gör ingen skillnad just idag. Jag är stolt över ett litet gäng saker, det finns säkert fler men det här är det jag kommer på just nu.

Först ut – såklart – familjen. Vi är en fin liten familj, vi bor i ett bra hus, barnen får allt de behöver (men inte allt de vill ha) och vi klarar oss väldigt bra *ta i trä*. Stolt är jag för det, för det ligger hårt arbete bakom.

När vi talar om familjen så vill jag ta med alla familjemedlemmar med: Jag är stolt över min make som är himla kompetent på det mesta han tar sig för och där det aldrig krävs någon eftertanke för att vi ska vara jämställda.

Jag är himla stolt över att ha en fin relation med min äldsta, som snart fyller 14. Vi pratar om det mesta – även om man såklart inte berättar allt för sin mamma när man är tonåring.

Jag är stolt över min 10-åring som – helt utan några gener från mig och maken tror jag – är så galet duktig på att skaffa kompisar och som alltid gör sig hemmastadd hos vem som helst på ett helt självklart sätt.

Jag är stolt över min 3-åring som är väldigt självständig och företagsam.

Ska man sen gå till lite sånt som kanske bara rör mig själv, så har jag gjort ett par saker som jag är stolt över. En av dem (och faktiskt det som utlöste hela inlägget när jag av någon anledning kom att tänkta på det) är att jag har sparrats (många gånger) när jag tränade kickboxning. Det är något jag är jätterädd för egentligen, men jag lyckades överkomma det, vilket blev den allra största vinsten med den träningen.

Många blåmärken blev det

Jag är stolt över att jag vågat ta ganska stora, breda kliv mellan jobb, jag har jobbat i hemtjänst, sålt sängar, haft eget företag, jobbat med mässorna på Elmia och är nu arbetsledare i byggbranschen.

Jag är stolt över att jag alltid vill lära mig nytt och bli bättre, att jag inte stannar av och nöjer mig (vilket iofs också kan vara en jobbig faktor). På det temat är jag stolt över att jag nu är inne på min andra högskoleutbildning.

Jag är stolt över att jag vågar gå brett, från humanist med språk på gymnasiet till teknisk utbildning till dataingenjör på högskolan.

Det finns också tusen saker jag INTE är stolt över, men ibland kanske det kan vara bra att bara skita i dem och se den andra sidan.

Vad är du stolt över?

Historiedrickarna

/ LindaG / Lämna en kommentar

Nähäpp, inget direkt inbokat denna helgen heller. Vilket iofs inte innebär att vi inte kommer ha något att göra, på lördag tänker jag att vi behöver få in både studsmatta och utemöbler, men ändå.

Något jag däremot verkligen ser fram emot är något jag inte ens berättat om, lite av rädsla för att något ska komma emellan som gör att vi inte kan gå. Det är Yonder – systerbolaget till El Duderino kan man väl säga – som anordnar ett event nästa vecka vid namn ”Historiedrickarna”. Lite kort info på deras sida säger så här:

Det låter visserligen askul och jag är supertaggad, men det som lockar mig ännu mer är själva fenomenet att jag och maken ska gå ut, tillsammans, och träffa en hel drös gamla vänner. Jag längtar så mycket så jag vågar nästan inte säga nåt, för då kommer väl nån bli sjuk, eventet bli inställt eller något annat konstigt inträffa som gör att det inte blir av… HOPPAS verkligen att inget händer så vi kan gå!

Längtar så efter att träffa vännerna! Eller väninnorna, för att ta ett annat uttryck ;-*

För övrigt så körde vi i dag igång med fredags-crossfit med jobbet i dag igen, det har jag verkligen saknat för det är en riktigt bra tränare, riktigt bra kollegor att träna med, och ett väldigt bra sätt att inleda helgen på. Glad för det!

Glad helg på er, allihop ❤ Själv tänker jag nu gå och lägga mig (lite innan nio!!!) eftersom jag haft en riktigt skruttig sov-vecka med en liten helikopter bredvid mig och någon form av regelbundet andningsljud som stört från andra sidan sängen… Sjukt trött är jag, men får jag sova lite extra i kväll/natt så orkar jag förhoppningsvis lite mer i morgon…

Fejset på elvispen…

Det bidde en fingertuta?

/ LindaG / Lämna en kommentar

Alltså ibland vet jag inte vart jag får saker ifrån, men samtidigt kan det rätt ofta visa sig att jag inte varit ensam om att tänka just det. Låt mig ge ett exempel…

Nämen i ett par veckor så har jag varit sugen på att lära mig sticka. Fråga mig inte varför, men jag tänkte att det vore väl rätt najs att sticka lovikkavantar? Det gjorde jag nog sist när jag gick i typ åttan, och de har jag faktiskt kvar än, även om de är liiite små nu. Sååå…. i helgen kände jag att nämen, jag får väl testa, åkte och köpte lite garn (inte rätt sort) och lite stickor (rundstickor, för det kändes ju smidigt). Men, lite för smala stickor och lite för stort garn, kombinerat med att jag krampaktigt håller alldeles för hårt i maskorna och garnet. Alltså det blir väl sådär.

Efter att ha googlat youtube-videos och ha repat upp ungefär 7 början på vantar så gav jag lite upp. Men skam den som ger sig, jag testar väl att sticka en mössa då, hur svårt kan det vara? Jo men ganska svårt, när man inte stickat på 26 år och dessutom måste lägga ner stickningen var 10:e minut eftersom nåt barn behöver hjälp. Hur vet man hur man ska börja där man slutade? Ingen aning…

Tja, nu har jag bara kommit en liten bit, och jag har bara behövt repa upp allt två gånger, men jag kan väl redan konstatera att mössan snarare kommer passa Filip än mig… Hahaha, ja vad ska man säga. Vi får väl se vad det bidde, i slutändan.

Och apropå då att jag inte är ensam om att komma på en viss sak, ja det baserar jag på att det var ganska utplockat både i butik och i nätbutikerna (inte tomt, men lite som var slut).

Sommaren på burk

/ LindaG / 1 kommentar

Satt över middagen i går med maken och räknade ihop allt vi faktiskt tagit tillvara på i sommar, och det blev en rätt lång lista! Förutom sånt vi ätit direkt från landen som tex potatis, sallad, kål, äpplen och bär, så har vi ju även sparat massor till vintern – eller ja, så gott det går när man har begränsad plats (hur svårt ska det vara att hitta mark på landet så man kan bygga jordkällare 😉 )

En stor laddning jordgubbssorbet väntar i frysen.

Det vi har gjort är:

Så som ni förstår är både garage och kyl/frys fulla nu, och det är en himla tillfredsställande känsla! Det är en del pill med att tillvara på sakerna, mest tar det tid och är kladdigt, men vi har mest gjort en sak varje helg så det har känts roligt och inte som ett måste.

Plommonmarmelad
Några få av alla tomater vi skördat på friland!

Tak, tenta och PS5

/ LindaG / Lämna en kommentar

Det här har varit en ganska lång men ändå oväntat trevlig dag. Iofs var starten lite halvdan eftersom Filip ”sov” som en elvisp bredvid mig i natt, vilket jag börjar känna av nu… *gäsp*

Men, sen blev det en snabb besiktning av halva ”mitt” tak, vilket på det stora hela såg riktigt bra ut (så himla skönt ändå) innan det bar av till Högskolan. Herregud, där har jag inte varit på typ 20 år men det känns ändå lite som hemma på ett sätt, fortfarande? I dag skulle vi nämligen äntligen få ha undervisning och sen tenta på plats, i stället för på distans. Det var jätteroligt att träffa alla igen, och jag har skrattat högt ett antal gånger under dagen 😀 Kom på mig själv med att jag faktiskt tar rätt mycket plats i det sammanhanget, jag tror inte (eller upplever det inte själv i alla fall) att jag så ofta gör det annars, men tydligen känns det ok där?

Vi hade lektion på förmiddagen med lite ny info (pust) och sedan lite repetition, innan det blev en trevlig lunch ihop, återigen med en massa skratt. Tenta är ju alltid jobbigt inför speciellt, men när vi fick tentorna kändes det ändå rätt bra och trots att jag ägnade en stund åt att räkna igenom allt igen så gick det hyfsat fort. Och frihetskänslan när man är klar med en tenta och en tung kurs?! Den är ENORM!

Jag nästan skuttade ut från Högskolan ut i höstsolen, och fick ett infall att faktiskt smita förbi stan en liten sväng, jag har ju typ aldrig egentid bara jag när jag inte ska typ träna eller nåt, så det kändes sjukt lyxigt. Hade tänkt hitta en fin tröja, men eftersom alla jag hittade var i akryl så blev det inget. Köpte först bara skoimpregnering men det kändes så deprimerande så då sprang jag in på Smycket och köpte en liten Cuff, och blev löjligt glad för denna enkla lilla sak!!

Sen hem, där det bara blev jag, Lukas och Filip som skulle äta, så vi hoppade över dagens matlagning och hämtade sushi istället – återigen lite vardagslyx – för att följa upp med en skön men kylig promenad med Filip.

Som lite extra bonus så släpptes ju priser och förhandsbokning på Playstation 5 med, lite billigare än vi trott, så nu har vi varsin (!!!) bokad inför släppet i november 😀

Ett par, tre gånger om dagen

/ LindaG / 1 kommentar

Vi har en ny tjej på ekonomiavdelningen, och i samband med att jag presenterade mig för henne så insåg jag att jag ändå har jobbat i byggbranschen i över ett och ett halvt år nu.

På ett sätt har jag känt mig hemma med en gång, men på andra sätt känner jag mig rätt ofta helt ny också. Det är liksom ett jobb där jag kastats mellan ytterligheter ett par, tre gånger om dagen som minst, från att känna att jag tillför något och underlättar och gör vardagen bättre för en hantverkare eller en kollega till att jag känner mig totalt kass på mitt jobb. En bra dag är det kanske två toppar och en dal, men det kan lika gärna bli tre smällar på en och samma dag.

Jag har kommit fram till att mina styrkor är att jag lär mig, snabbt, och att jag sällan gör samma misstag mer än en gång, att jag är bra på att kommunicera i stort och jag tror det har gått fram att jag verkligen VILL göra ett bra jobb.

Vad fint det blir ändå, med nytt tak på en gammal fastighet 🙂

Mina största nackdelar är två, jag ligger fortfarande efter med rent byggteknisk kunskap jämför med mina kollegor men den största nackdelen är att jag tar misstag så himla hårt. Känslan av att jag BORDE ha kunnat, eller att jag på något sätt svikit någon blir stor – och det blir himla jobbigt såklart, för misstag blir det ju i alla jobb.

Jag tror aldrig det här blir ett sånt jobb där man bara går till utan att det direkt gör något avtryck på en i alla fall, om vi säger så.

På torsdag har vi tenta i byggfysik, del tre. På 4 lektioner har vi TRYCKT in enorma mängder information om dimensionering av stål- och träbalkar, skjuvspänning, geoteknik och en del annat jag inte ens minns nu, så det blir en tämligen matig tenta. Även där pendlar jag mellan att känna att det hela går rätt bra och att stå som ett TOTALT frågetecken och inte ens begripa mina egna uträkningar… Men på det stora hela känner jag nog att det borde gå bra.

Så, nu har jag pyst lite på dagens ventil, och 2 av 3 barn är nattade. Nu ska jag bara sitta och stirra tomt på något lagom meningslöst på tv. Puss på er, och ha en bra vecka vad ni än gör!

God morgon

/ LindaG / Lämna en kommentar

Jag gillar helg-morgnar ändå, speciellt nu när vi har sån tur att 3-åringen har den goda smaken att sova minst en bit efter sju, och i dag nästan ända till åtta. Det brukar vara han och jag som går upp först, tätt följt av mellangrabben.

Jag är ju mer morgonmänniska än kvällsmänniska, speciellt tycker jag att allt känns mer positivt på morgonen. Man har liksom en hel dag framför sig, och eftersom jag får lite lätt ångest om jag inte känner att vi tar tillvara på en dag på ett eller annat sätt, så brukar jag ju börja planera dagen (det som inte är spikat sedan tidigare). Det ställer dock till det lite för maken, som INTE är en morgonperson – när han kliver upp lite efter nio så har jag liksom hunnit tänka ut hela dagen och är nästan på väg ut ur dörren… Inte så avslappnande att vakna till förstår jag ju, så jag försöker backa lite.

Nu låter det ju som jag gör jätteplaner för varje dag, men det är ju inte det det handlar om, utan småsaker som gör att dagen dels går ihop (mat och måsten som att handla och sånt) och sen små roliga saker så att vi har en bra helg ihop.

I dag är min enda plan (ja ok, vi måste handla lite) att jag ska ta en promenad bort till matmorsan och plocka plommon att göra marmelad på – hon var vänlig nog att dela med sig när hon inte hinner ta hand om dem alla själv! Kommer utgå från mitt plommonmarmelad recept här, men i dag blir det nog med mörk rom och vanilj som smaksättning. Kanske lite arrak med…?

Har ett uppdämt socialt behov nu känner jag, det märks nog här på ett jättelångt inlägg om typ ingenting… Det var ju nästan två veckor sedan jag träffade mina kollegor (förresten, jag har ju inte skrivit det här, men mitt COVID-test kom tillbaka negativt i fredags kväll, och jag känner mig hyfsat som vanligt nu, lite snuvig och tungandad bara) på nästan två veckor och jag vet inte hur längesedan det var jag träffade kompisar. =/

Och på tal om att återkoppla – ungarna älskade min plan på vandringshelg, så nu ska vi bara pricka in en helg med ledigt hotellrum och fint väder (samt att alla 5 ska vara friska….)

Jag hoppas även att jag snart – även där gäller det ju att alla ska vara helt friska – ska få åka och hälsa på min lilla brorsdotter som föddes sista augusti ❤ Så glad för deras skull!

Nobody knows my sorrow

/ LindaG / Lämna en kommentar

Åh, jag har inget intressant att säga eftersom jag bara varit sjuk och jobbat hemma, men eftersom jag bara varit sjuk och jobbat hemma så måste jag ändå få prata lite, om ni hängde med.

Eftersom alla DÖR av nyfikenhet på min förkylning så kan jag tala om att den eskalerat med halsont, lätt hosta och så har jag helt tappat smak och lukt. Ja jo, jag vet, jag SKA ta ett Covid-test i morgon, men jag är fortfarande i princip säker på att det är en bonnaförkylning, så jag känner mig också fånig som ska gå och testa mig. Ja ja.

MEN, hela övriga familjen är nu friska, vilket känns grymt skönt, hellre jag än de liksom.

Längtar efter skogsutflykter med kokkaffe.

Så, vad händer i övrigt då. Nä men ingenting, försöker jobba så gott det går på distans och förutom det hinna med att plugga och … nä men jag hör ju själv, så jävla tråkig läsning. Jag behöver ha något roligt inplanerat, men det gapar tomt på den fronten framåt. Eller förresten, förutom en grej – vi ska till Vimmerby med jobbet och köra folkrace i oktober, DET ser jag fram emot!

Nu ska jag inte tråka ut er mer, vi hörs… tja, i morgon om jag har lika tråkigt då!

PS, måste ha denna videon som tema för dagen, självklart inkluderat ALL självdistans och humor man kan ha.

PPS, tänker ändå tycka liiiite synd om mitt skruttiga jag en stund.