Som en lotto-vinst!

3 mars, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag hade just varit med om en av de bästa eftermiddagarna i mitt liv tror jag, en helt vanlig tisdag! Det är dessutom nästan svårt att få fram det magiska i den, speciellt för nån som inte har barn, men låt mig försöka:

Jag kommer hem med Filip som vill fortsätta vara ute i trädgården så jag stänger till vår grind och går in. Inne är det knäpp tyst. Kollar in och ser de två stora pojkarna på varsin sida köksbordet, djupt koncentrerade på läxor och helt utan tjafs. Båda två gör dessutom mer än de läxor som måste göras och har därmed tagit in en hel dag.

När de är klara ber jag Oliver ha ett öga på Filip genom fönstret, men han säger glatt att han går ut till honom i stället. Efter några minuter sticker han in huvudet och säger att han tar Filip på en promenad i lådbilen.

Under tiden kommer Lukas fram och ber att få hjälpa till att göra köttfärssås. Han hackar lök och vi småpratar utan tjafs och gnäll och utan om böner att få spela?! Vi lagar mat och har så himla trevligt.

Efter en stund kommer Oliver hem med Filip, som ramlat i en vattenpöl och som trots galon är dyblöt. Han har fått Olivers vantar eftersom han var kall, säger Oliver som oxå är dyblöt av regn. Båda klär glatt av sig återigen utan gnäll, tjafs eller tjat om spel!?

Strax därpå är maten klar, alla äter stora portioner, pratar och har det helt suveränt! Efter maten åker jag och Filip och hämtar maken i Bankeryd, där jag just nu sitter och väntar på att han ska springa in och köpa lite mjölk.

Alltså fattar ni vilken eftermiddag?! Kan man ha det så här bra???

Hoppas hören* snart är slut

1 mars, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Som det kanske lyste igenom i mitt något syrliga inlägg tidigare i dag så är jag för jävla trött. I går var jag aptrött men skrev kanske mest bort det som att jag var lite ”bakis” – var dock nästan nykter när jag gick hem runt 23-snåret så mest socialt bakis kanske. Knepigt nog har jag varit lika trött i dag, känner mig som att jag är sjuk fast utan ont i kroppen och feber och liksom bara med tröttheten?

Visst, det har varit en ganska hektisk period på jobbet, men ändå. Kanske att det ligger något i kroppen som den jobbar mot, fast det inte bryter ut. Eller så har det bara varit lite mycket, totalt sett. För det är ju lite så, med tre barn finns ingen egentid längre. Ingen tid när det bara är jag OCH jag inte måste göra något (typ laga mat åt barn, handla nåt eller tex träna). Ingen tid att liksom ladda om.

Hade vi kunnat ge oss ut i skogen lite mer så har ju det åtminstone en avkopplande och avstressande effekt, men det har verkligen varit riktigt pissväder på just helgerna typ hela Hören (*kan vi döpa den nya årstiden till det, inte höst, inte vår och absolut inte vinter = hör?). Och även om man till en viss del kan klä sig efter väder så är det ändå inget trevligt att vara ute i blåst och regn…

Så, jag hoppas verkligen att våren ändå är i antågande, med sol och sköna dagar ute. Kram på er vänner, hoppas ni har mer energi än mig!

Mars

1 mars, 2020 / LindaG / 3 kommentarer

Första mars, och jag sitter självklart framför Vasaloppet. Fast jag känner lite att det tappat sin charm, hela grejen är ju att man ska kunna ha en slö söndagsförmiddag, äta lång frukost och bara gotta sig. Men det går liksom inte med tre barn. Vi har åtminstone gjort baked oats, så en ok morgon ändå, men jag har liksom redan helt tappat fokuset på Vasaloppet. Jaja, det är ju bara en skitsak.

Men som sagt, första mars är det i alla fall, och den jobbigaste biten av vintern är nästan slut. Hyn är så vinterblek att man ser sjuk ut och VAB är aldrig långt borta – även om jag konstaterade igår på instagram att det här har varit den första februari på 13 år då vi inte vabbat!

Ändå är mars fortfarande lite av en mellanmånad, det är lite för tidigt att förodla det som inte redan är sått, det är för tidigt att greja i trädgården, det är ofta skitväder och plånboken är inte återhämtad efter jul och vinterns VAB. Men det börjar åtminstone bli ljusare.

I dag ska jag åka upp till asecs en sväng och handla tröjor som Filip ska få i födelsedagspresent, han fyller ju 3 i mitten på mars. I övrigt vet jag inte riktigt vad vi ska fördriva dagen med, men jag misstänker att den kommer gå rätt fort ändå.

Önskar er en skön söndag, och ett stort lycka till till alla som åker Vasaloppet!

Noll innehåll

22 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Det blir dåligt mer inlägg här än det brukar vara. Dels beror det ju på den här ”vintern”, det är inte mycket den inbjudit till som är roligt att berätta om, dels beror det på att jag är trött när kvällen väl infinner sig. Det är fullt upp med tre barn och jag fattar verkligen inte hur de med fler barn hinner med?

Good enough känns som det enda ledord jag lever efter, vilket bara gör att man känner sig halvt misslyckad i de flesta sammanhang.

Men men, i veckan som kommer blir det en rolig grej – på fredag har vi konferens och sen blir det aw och det känns som det kan bli riktigt kul!

Har inga roliga bilder till bloggen heller…

Avslutar med en totalt irrelevant bild från en skolkatalog i typ årskurs fyra 😂. Fick hem några gamla kataloger härom helgen…

Förstår ni nu?

19 februari, 202019 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag vet att jag tjatar om att Filip är himla pillig och jag ska strax ge ett exempel. Först vill jag bara konstatera att han har alla egenskaper som krävs för att ta sig precis dit han vill i livet – han är smart, målmedveten, snabb, nyfiken, orädd och företagsam. Däremot gör ju alla dessa fantastiska egenskaper att det är lite ansträngande att vara hans mor.

Låt mig ge ett exempel från i förrgår, allt detta utspelar sig inom loppet av fem minuter:

Jag har två odlingsbrickor här hemma i vardagsrummet, en med tomat och den andra mer chili. Nu hade mina tomater kommit upp nog för att det skulle vara dags att sätta ut dem i garaget under växtlampa, så jag plockade upp dem på en bricka och tog väl ungefär tre steg mot garaget. Strax bakom mig hörde jag då Filip, så jag vände mig om lagom för att se honom balansera brickan med chili. Jag ropar nej, sätter ner min egen bricka och går och tar hans. Medan jag ställer ner den så hör jag hur han plockar upp den brickan jag nyss ställde ner, den som är FULL med tomater. Jag tar den från hans händer precis innan alla välter, och går ut i garaget med Filip i hälarna.

Där ute vänder jag mig bort från honom för att ställa ner brickan på hyllan med växtbelysning, sen vänder jag mig tillbaka till honom. Japp, då har han hunnit trycka på alla knappar på det lilla elementet vi har där ute och har vridit på temperaturinställningen. Jag sätter mig på huk för att försöka komma på hur det var inställt innan.

Medan jag sitter där och vrider tillbaka reglagen så hör jag ett liksom skrapande ljud precis bredvid mig, men jag är lite koncentrerad och tar liksom inte riktigt in vad det är för ljud. Förrän jag är klar och vrider på huvudet och ser Filip stå och slipa på en målad bräda med ett slippapper som legat framme, för allt vad han är värd…

Det här tog som sagt var MAX fem minuter. Det är helt sjukt?! Skrattretande och frustrerande på en och samma gång….

Baksida

17 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Det finns en jäkla massa saker man skulle kunna skriva angående baksidan av olika saker. Men i dag är jag jättetrött efter en lång och hektisk dag som till stor del varit utomhus för ovanlighetens skull – i stormen som fortsatte i dag. Så nä, något djupsinnigt orkar jag inte med, utan jag konstaterar helt ogenerat att baksidan är den sida på mig själv som jag anser vara den snygga sidan.*

*Ett foto från en svunnen tid dessutom.*

*Självdistans är så mycket roligare än självupptagenhet eller självömkan 😉

Levebröd…

14 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

…är egentligen temat för idag, men jag tycker jag har haft väldigt många jobb-relaterade inlägg (på instagram om inte annat) på sistone, så jag vet inte hur intressant det känns.

En jobbrelaterad sak är i alla fall att vi är ett par stycken som kört Crossfit hos Crossfit Södra Vättern på fredagar vid tre, som avslutning på jobbveckan. Bra avslut och nödvändigt för kroppen med känner jag, fast det är nästan lite tungt för min kropp nu för tiden, den är inte riktigt på banan efter tre graviditeter känner jag och det vete katten om den någonsin kommer bli det igen. På så sätt kan jag känna igen mig lite i Underbara Claras uttryck, att hon känner sig ”förbrukad” efter tre graviditeter. Jag håller med, herregud vad stryk kroppen tagit, och då har jag ändå jobbat rätt hårt för att få tillbaka muskler och sånt däremellan.

Jaja, skit samma, på ett helt annat plan så är det ju Alla Hjärtans Dag i dag, vilket nog inte gått någon förbi. Det är en högtid som känns väldigt onödigt att fira ”kommersiellt” tycker jag, men jag gör gärna något extra för de mina, så det blev alla grabbarnas favorit svamprisotto till middag. Oliver har dessutom bakat kärleksmums så det ska vi äta alldeles strax, innan talang. Fick dock 30 fina tulpaner av maken och blev både glad och överraskad!

*Längtar till våra egna tulpaner slår ut, det verkar inte vara långt bort med tanke på vädret…*

Vi byter väl ämne igen då. Till helgen ska det ju bli riktigt aptråkigt väder IGEN och eftersom jag känner mig själv så pass väl att jag vet att jag kommer klättra på väggarna om jag inte får något konstruktivt att göra så har vi bestämt oss för att måla om i 9-åringens rum. Där sitter en StarWars-tapet nu, men den är rätt sliten och det känns som ett rum som skulle må bra av att uppdateras lite. Återkommer med bilder, så klart!

Vad ska du göra i helgen??

Botemedel

11 februari, 202011 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

Jag tycker sällan att botemedel är just botemedel, oftare är de väl snarare något som dämpar symptomen, men visst, jag har ändå ett gäng ”botemedel”:

Solen. Så här års känner jag mig så blek och anskrämlig att jag nästan skäms. Man känner sig ju sjuk eller nästan döende när man kollar sig i spegeln… Där är ju solen fantastisk, när man får lite färg och lite fräknar så känner man sig både friskare och piggare. Jag är inte jätteförsiktig i solen, för min egen del, men å andra sidan hinner jag mycket sällan befinna mig någon längre stund i den heller på somrarna. MEN vad gott den gör, nu längtar jag makalöst mycket efter en värmande vårsol, när man kan sätta sig utan jacka mot en södervägg och bara tanka D-vitamin, DET är ett botemedel mot vinterdepression om något!

Svavel. Ja det låter ju himla mysko, men jag tappade ju så HEJDLÖST mycket hår efter Filip att jag nästan blev delvis skallig, vilket verkligen kändes hemskt. Testade med hårvitaminer, men det gjorde på sin höjd att jag kanske tappade liiite mindre hår. Fick tips av en kompis att testa MSM-tabletter, dvs svavel (och ofta c-vitamin) i tablett eller pulverform. Första upplevelsen när jag åt full dos (3 tabletter) var att JÄKLANS vad mycket piggare jag blev? Nu har jag ätit ungefär 1-2 om dagen (de är sjukt stora så ibland kan jag inte svälja dem) i kanske ett halvår, och jag har absolut fått tillbaka mycket hår om än inte allt. Nackdelen är väl att håret växer som tjyven på längden med, så man behöver klippa sig lite oftare, men nu är det mesta av mitt hår tillbaka på normal status och det som är runt luggen är ändå på god väg att återställas. Stort TACK till M för det tipset!

*Köper den här, typ billigaste varianten, men funkar bra!*

Naturen. Det absolut bästa medlet mot stress ändå? Något händer både fysiskt och psykiskt när man kommer ut i naturen, det är som om suset från träden liksom helt tömmer hjärnan på allt som stressar och man blir så mycket lugnare. Funkar dock inte LIKA bra när det är så här kallt, för då fryser jag och spänner mig av den anledningen. Men ändå, omöjligt att stressa när man sitter vid en brasa i en skog!

Vad är dina bästa botemedel?

Oinspiration

10 februari, 2020 / LindaG / Lämna en kommentar

I dag känner jag mig rätt skruttig. Har haft nån förkylning eller nåt som har legat på lur i kroppen i ungefär en vecka, men den har inte ens brutit ut efter träningen. Blir bara lite trött och småhängig av den, utan att det liksom ger en verklig anledning till att bara vila, om ni förstår hur jag menar? Bara en skitsak, men ibland kan man väl få vara lite trött över en sån med. Var ute på jobbet ett par timmar nu på eftermiddagen, och blåsten gjorde sitt till med.

I dag har Filip flyttat upp till storbarnsavdelningen på dagis, känns tidigt, han fyller ju tre först om en månad, men jag tror han kommer tycka det är väldigt roligt och det är ju huvudsaken.

Stora barnen har varit hos mormor över dagen, resten av veckan är det fritids för Lukas och hemmavistelse för Oliver. Har inget särskilt inplanerat för dem det här sportlovet, för jag har ingen direkt inspiration till just sportlovsaktiviteter för stunden. Eller jag orkar inte med, helt enkelt, det får bli lite mer roligt inplanerat till när vädret blir bättre.

Egentligen var dagens utmaning #pålägg, men det kändes så oinspirerande (märker ni dagens tema?), så jag hoppar över det.

Hoppas ni har en bättre måndag / en halvtjurig, lite hängig tjej

Fånga Februari

31 januari, 202031 januari, 2020 / LindaG / 1 kommentar

Det är ju tur att man kan få hjälp på traven när vardagen inte bjuder på så mycket inspiration. Underbara Clara har satt ihop en lista över teman i februari och jag kommer haka på. En del av dagarna blir det kanske bara Instagram, och en del dagar blir det blogg, beroende på vad jag känner för.