Göromål

Inläggen från Fånga Februari kommer från Claras foto- och skrivutmaning.

Vi har ju en väldigt liten gård, just som gård räknat. Ca 2 hektar där det mesta är betesmark, vilket är ENORMT mycket jämfört med en villaträdgård, men inte så mycket om man liksom vill livnära sig på gårdslivet. Vi har ju bara djur på hobbynivå – höns och minigrisar, och så gårdskatterna då, och ibland får jag frågan om de tar mycket tid, våra dagliga göromål med djuren.

Mamma Doris och pappa Frank får lite go-frukost

Så vad gör vi dagligen då? Jo, varje morgon vintertid så kokar jag en full kanna vatten, som jag sedan slår över en hink med blandade spannmål (kornkross, havre och så lite majskross), ihop med resterna från gårdagens middagsrester i form av tex potatisskal eller grönsaksrester. Sen får det stå där i ungefär 30-90 minuter (kortare tid om alla ska in till jobbet, längre om nån jobbar hemma och kan gå ut lite senare) och gotta ihop sig till en form av gröt. Den späs med kallvatten till den blir ljummen och lagom tjock – detta får de morgon och kväll på vintern. Sommartid får de bara spannmål en gång om dagen, då torr och utkastad på marken så de får söka födan, och sen betar och bökar de i sin stora hage.

Sen tar vi ”gröthinken” och tar med ut till grisarna, där vi häller gröten i varsin bytta till de vuxna. Det tar sammanlagt kanske ca 5 minuter – men kan såklart ta både 10 och 20 minuter om man stannar för att gosa med griskultingarna, vilket ju dock inte är strikt nödvändigt (eller vad säger jag, de är ju oemotståndliga).

Sen är det hönornas tur, de får sin tillsyn 1 gång om dagen (eller mer om vi bara känner för det, men det är inget måste). Vi byter vatten i deras vattenhållare och fyller på mat i matbehållaren om det behövs. Luckan till hönsgården öppnas och stängs automatiskt, så den gör vi inget åt. Oftast ligger det ju också ägg, så såvida ingen höna ligger och värper precis nu så tar vi in dem med. Det här tar också ungefär 5 minuter. Totalt blir det alltså en gång som tar 10 minuter och en som tar 5 minuter (beroende på om vi tar hönorna morgon eller kväll). Det är liksom inget vi inte hinner med, ens när vi har bråttom.

Men nu ska jag bjuda er på ett gott skratt, fast också ett av de bästa inköpen jag gjort till mig själv tror jag! För även om man kanske i de här allra kortaste rundorna är ute i bara 5 minuter, så hinner jag ibland bli både kall och blöt trots bra, fodrade stövlar och en tjock jacka. Men det blåser alltid här, och att dra av sig byxor för att byta till underställ och sen ta på överdrag blir så JOBBIGT för att vara ute i 5 minuter. Men nu, nu har jag köpt en vinteroverall på Jula på rea, för 600 kr så kan jag nu dra över en något stor overall på ett kick rakt över mina inne-kläder, och jag blir varken kall, blöt, eller behöver bry mig om om jag blir skitig! Det är då mentalt SÅ mycket roligare och skönare att gå ut, vilket också gör att jag gärna ÄR ute en längre stund, även i sämre väder. Det i sin tur gör att jag mår himla mycket bättre i själen också, eftersom man liksom gör det här ute, nästan vad man än pysslar med.

Så. Jäkla. Skönt! Tog också en rymlig storlek för att den inte ska sitta åt nånstans, även när man jobbar på huk eller annat. Börjar faktiskt förstå nu varför barnen aldrig haft några problem att vara ute länge! Som nu ikväll, efter jag matat grisarna och sen legat en lång stund på mage i deras grishus för att gosa med kultingarna, så var det sååå skönt och tyst ute, så jag stod bara i kvällsmörkret och lyssnade på tystheten en lång stund. DET går rakt in på plussidan på energikontot, kan jag säga!

Lååååångsamt framåt

Det HAR vänt, tack och lov, jag har inte längre frossa och muskelvärk. Hostan och snuvan är däremot ”still going strong”, det frasar i öronen och krampar i magen av allt hostande. Något mer som är kvar är en enorm matthet, orkar INGENTING. Blir trött av att sitta upp en stund liksom. Har börjat få sån spänningshuvudvärk med pga allt soff- och sängliggande, så måste på något sätt ändå försöka röra mig lite mer idag – tänker jag ska orka gå fram och tillbaka till stallet ett par gånger under dagen (inte i ett svep). Det börjar liksom krypa lite i kroppen nu, av att bara vara stilla, I huvudet med, små tankar börjar spira, på saker jag vill göra i år, men liksom i kroppen så är orken liten.

Förlåt, jag vet att det här är skittråkigt att läsa om, men det här är liksom mitt sätt att ge mig själv en känsla av sammanhang och kommunikation. Ni läser nog inte ner hit ändå tänker jag.

Kändes så härligt när det tittade in lite vintersol i köket i går.

Trots att januari släääääpar sig fram och varje dag består av minst en månad, så verkar det ju ändå som att det förr eller senare kommer bli februari. Jag hoppas att Underbara Clara kommer köra sin fotoutmaning med ”fånga februari”, det har varit väldigt roligt tidigare år!

Om jag orkar så ska jag, lite senare idag, försöka illustrera lite en av sakerna som står på önskelistan att göra till sommaren, om ni vill kika på hur det kan se ut 🙂

Från oro till lugn

Sedan den härliga nyheten om att svenskarna borde förbereda sig för krig (men oroa er inte för gud skull) så har det legat en klump i magen, så idag har jag gjort något konkret för att bli av med den. Jag har helt enkelt prepper-handlat mat mm, som ska förvaras i en låda i garaget så den finns där vid behov. Vi har redan sedan innan extra av det mesta i skafferiet, och på ett sätt är det ju det allra bästa för då gör man år och förnyar allt med jämna mellanrum. Dock får det ju inte plats hur mycket som helst där, och det ger tydligen heller ingen lindring av orosklumpen i magen, vilket en separat låda verkade göra på ett annat sätt.

En del av förrådet.

Det knäppa var att jag kände mig så oerhört pinsam, där jag gick på Ica Maxi. Egentligen lite oklart varför det kändes så pinsamt, men det gjorde verkligen det. Torrvaror som pasta, ris och couscous, konserver, salt, buljong och lite pulverdesserter var det som fick ta plats. I skafferiet kommer det finnas extra mjöl, torrjäst och socker, och i klädkammaren finns det extra hygienartiklar. Lite extra Ipren mm ska jag fylla på med oxå, det glömde jag idag.

2 storpack med ris, och en stor matolja med, förutom det som går in extra i skafferiet

Lika fånig som jag kände mig på Ica, lika lugn känner jag mig nu, när jag vet att jag har extra mat ett tag för familjen om det krisar. Om inte annat var det värt det för att känna att jag gör något konkret och för att få oron att försvinna.

Ris a la Malta

I vår familj är Ris a la Malta det bästa med hela julbordet – men jag vet väldigt många som inte alls håller med. Jag tror faktiskt också jag knäckt lite av gåtan till varför det är så – jag tror helt enkelt massor av folk bara ätit dåligt gjord Ris a la Malta. Tex har jag ALDRIG ätit en bra Ris a la Malta på något julbord?! Folk verkar inte riktigt förstå hur man ska göra den för att det ska bli den ljuvliga, gräddiga och milda ris-desserten det är, toppad med en fräsch saftsås med jordgubbar. Och då kan jag fatta att det är svårt, Ris a la Malta är enkel men måste ju göras RÄTT såklart!

Ledsen att jag inte har några bättre bilder, hade ingen lust eller ork till att vispa fram kameran.

Rätten börjar såklart med huvudingrediensen risgrynsgröt – jag gör den i en kastrull i ugnen för att få den perfekt (och utan nån äcklig brun skinnyta). Vet jag att jag ska göra Ris a la Malta så brukar jag skippa kanelstången i gröten och bara gå på vaniljstång, tycker den blir ännu godare då. Viktigt också att gröten inte kokar sönder utan att riskornen håller ihop, då blir det bäst.

Det är liiiite svårt att ge exakta proportioner här – jag gör ju på den gröt som inte omedelbart äts upp, och eftersom det som sagt är familjens favorit så kokar jag gröt typ till 16 personer (!!!) . Men jag ska försöka:

Ris a la Malta, typ 4 portioner

Gröt till 4 personer, ca 10-12 deciliter färdig gröt.
3 dl vispgrädde
1-3 msk florsocker, beroende på hur söt gröten är

Vispa grädden löst, och rör ner i den kalla risgrynsgröten. Rör försiktigt så inte allt blir mos, men blanda ändå väl. Smaksätt med florsocker – det får INTE bli för sött men ska ändå smaka efterrätt ju!

Nu kommer vi till saftsåsen, den tyckte jag inte om när jag var liten, men när vi lärde oss att röra ner en burk fryst, rårörd jordgubbssylt i så är den helt fantastisk! Har du nu inte rutinen att göra just sån sylt för att använda just till detta såklart, så kan du nog köpa lite frysta jordgubbar, tina och skiva ner, för att få lite mer fräschör. Eller frysta hallon kanske? Jag gör saftsåsen på egen saft (körsbär var det jag hade nu), men köpesaft av bättre kvalitet går också bra.

Saftsås, ca 4 portioner

2 dl koncentrerad saft
1,5 dl vatten
1,5 msk potatismjöl
1 burk (typ 6-8 dl) rårörda jordgubbar (se ovan)

Blanda saft, vatten och potatismjöl och koka upp under omrörning. Ta från värmen när det börjar koka, och kyl ner (i vattenbad om man har bråttom). Rör sedan ner jordgubbssylten eller hallon, eller vad du nu har till hands för bär.

Nu har du den bästa desserten, frukosten, eller mellisen för alla julens dagar! Världens bästa comfort-food när julen inte blev som du ville – men kom ihåg att Ris a la Malta är ALLRA godast när man är lite hungrig!

Serietrogen

Sitter i soffan med min laptop och har just avslutat dagen. Är fortfarande typ lika sjuk, men idag har vi haft konferens och workshop så det fick liksom gå ändå med lite ipren och god hjälp av kollegor. Nu tänker jag däremot inte röra en muskel (haha, som om det är en realitet med tre barn) och helst av allt hade jag velat bara ligga under filten och kolla True Blood. Det är min ”singelserie”, alltså den jag kan kolla på utan att vara serie-otrogen med den serie vi just nu kollar på tillsammans, vilket är huset Usher (minns inte exakt titel, men den är skruvad, lite läskig och riktigt bra – går på netflix). True Blood följde man ju slaviskt när det gick, ganska perfekt att slökolla den nu faktiskt, för då kan jag sticka samtidigt utan att det är hela världen om jag inte ser varenda replik.

Sover apkasst med, för att jag är förkyld och hostig (tacksam för ställbar säng så man kommer upp lite), men också för att jag inte direkt rör på mig alls på dagarna just nu. Längtar efter att kunna andas genom näsan, kunna prata utan att hosta och kunna träna igen – som alltid när man är sjuk. Längtar oxå efter att ha liiiiite mer spännande inlägg att skriva med… Men nu får ni nöja er med en sjukrapport eftersom jag ändå känner att jag vill skriva lite 😉 Har ni några bra serietips förresten?

För-julklapp

Jag TROR att förkylningen peakade i dag, när jag satt i möte och snörvlade och snöt mig för 173:e gången. Tur man kan jobba hemifrån ändå… Har lyckats snyta upp två hela rullar med toapapper, tror det är någon form av rekord?!? Jag förutsätter att ni är oerhört intresserade av detta…

Även om jag nu då jobbat så måste jag säga att det är SÅ mycket skönare att vara ensam hemma när man är sjuk? Det känns som det hände senast innan jag fick barn – för typ 17 år sedan alltså. Nu har jag visserligen de två minsta hemma igen efter skolan, men de kör nån lek där de springer som idioter genom huset så de får väl hållas. Maken är inte hemma ikväll, för från och med i dag och så typ 17 veckor framöver så får han sin julklapp! Det låter kanske lite knasigt, men han har fått en jägarutbildning och den körde igång nu innan jul, och för att inte behöva ge något som inte börjar förrän NÄSTA höst så får han gå den nu. Detta är den teoretiska delen, sen är det ju lite skjutövningar med senare, men det får vi ta sen. Det finns ju intensivhelger med, där du tar hela examen på 3 dagar, men det här kändes som ett bra alternativ. Vi har ju ändå en inarbetat vana att vara själva på vardagar då den andre tränar liksom.

Jag fick väl min träning för dagen när jag gick ut och matade grisarna, blev flåsig och trött av bara det just nu. Hoppas lite att ungarna snart hittar en lugnare lek, så tänker jag försöka smyga mig ner i soffan och bara kolla TV – känns som det är ungefär vad jag pallar med för stunden. Jag hoppas bara jag är frisk nog att leda workshop på torsdag!

Sen höst

Nej men det tog en timme från att vi kom hem från kalas på Leos Lekland så blev jag superförkyld, hahaha! Iofs lika bra det, att det bryter ut ordentligt och sen går över, istället för att man går och smådrar på det. Tacksamt att det var nu i början av veckan med och inte i slutet när vi har årets sista halvdagskonferens med workshop att hålla i!

Men hörrni, det är då verkligen höst. Men också en lite knepig höst eller? Nu har jag visserligen inget vidare minne, men inte brukar det vara så här mycket gula blad ut så här långt in i november? Till och med ganska varmt, nästan 10 grader här på dagarna, vilket iofs är tacksamt när man ska ut och mata djuren och så, men det känns ändå … fel.

Här inne är det ändå rätt gott, och jag måste säga att glöggen jag satte häromdagen verkligen tillför något redan nu, oavsett om den blir god eller ej – för det luktar jättegott i hela köket. Jäser gör den definitivt, det bubblar och fräser om den som om jag nyss hällt i kolsyrad läsk. Ska bli mycket intressant. Har fått från fler håll att den är godast om man lagrar den till kommande år, vilket inte borde vara ett problem med tanke på att det är typ 8 liter stark glögg. Vad säger man förresten? Inte starkvinsglögg tänker jag – den är ju baserad på svagdricka och inte på vin?

Ute har vi börjat kratta bort de värsta kakorna av löv från gräsmattan och istället lagt under buskar och i landen. På ett sätt är det fortfarande sådär vemodigt vackert, men det är verkligen svårt att fånga med kameran tycker jag. Vet de som kan, men det kräver då absolut mer skills än jag har.

Det ser så himla skräpigt ut ute nu, i trägården och i landen.

Nähä, nu plingar mikron, det är dags att äta lunch!

Knappast höstlov

Alltså det här är väl inget kanonhöstlov eller? Vädret är piss, och här hemma så har i alla fall mellankillen varit riktigt genomförkyld sedan i söndags. I dag är väl förhoppningen att han ska vara frisk nog för att åka och träffa lite gamla klasskompisar i stan, men vi får se när han vaknar. Han hade i alla fall en bra helg hos bästisen, med biobesök och burgare, så alltid något. Största killen har varit på lite aktiviteter med, bad med scoutgänget och i går var även han på bio, och nu är han hos mormor en sväng. Det är alltså bara F som går på fritids i veckan nu när vi arbetar, men jag försöker hämta lite tidigare och låter honom sova lite längre, för att lätta på samvetet (även om han har det jättekul där). Jag har planerat att vara ledig på fredag, men i går kändes det som den där förkylningen smög sig på honom med, så vi får väl se vart det bär av nu när han vaknat här sen. Jag är också förkyld och missade träningen i tisdags (eller valde bort, det var bara flås och det kändes inte superbra ihop med förkylning), det är verkligen ingen stor förkylning men den sitter där den gör liksom.

Från helgen, då det var maskerad-kalas

Planerna för fredagen, om det nu inte blir VAB istället, är att ta med alla 3 barnen in till stan och gå och kolla ut julklappar. Försöker sprida ut inköpen lite, blir så mycket på en gång annars. Det blir mer villhöver än bara vill ha, men det är bättre de får vara med och välja för annars köper jag sånt som inte används. Insåg också att ”bonnapojken F” knappt gått på asecs (köpcentrum), åtminstone inte någon längre stund, så det kanske kan vara dags, hahaha! Nehej, nu ska jag sätta mig och jobba – hemifrån idag, och mycket att göra. Kram på er!

Edit: nä men han vaknade ju med en dunder förkylning, så det blir vab istället…. Ska se om jag kan jobba lite först bara.

1 vrm, 1 am*

Nej men hallå, det är över en vecka sedan jag skrev här? Nåväl, det har väl sina orsaker. Det har varit ganska mycket aktiviteter på jobbet senaste tiden, så jag har varit trött i huvudet när jag kommit hem. Mest social trötthet pga träffat en massa folk, men eftersom bloggen lite är mitt sätt att vara social på så har det ju inte funnits så mycket ork över till det. I helgen var jag själv med barnen, vilket mest såklart innebär att göra vardagssaker så att alla får mat i magen och inte slår ihjäl varandra, och sen så har vi ju kommit till den punkten nu att det TYP är mörkt när man kommer hem… Inte för att jag på något sätt behöver försvara att jag inte skriver, men jag vill ändå förklara vad som pågår 🙂

Det är så jäkla svårt att fota hösten med dimma som kontrast till alla färger, det blir inte alls lika vacker som i verkligheten! Här är vyn från vårt och ut mot grinden. Än står lönen, men när alla löv fallit måste den ju ner 😦

I förrgår kväll när maken var på G ut att stänga in ankorna så hörde han dem kvacka en massa och flyga iväg – gissningsvis för de blev skrämda av något. Det gör de ju ibland när typ nån katt kommer för nära eller så, men i och med att det började mörkna så vet jag inte om de fick total panik – för de flög all världens väg och gick inte hitta någonstans. I går när jag kom hem så ringde grannen, som fått en fråga från ett hus en bit bort om de möjligen har ankor? Jag gav mig av till sagda hus utrustad med en fiskehåv, och där var banne mig en anka! Hemma hittade jag sedan ytterligare en hemma i dammen, men övriga 4 är puts väck. Himla jobbigt med korkade djur som inte förstår att de ska gå in i sitt hus när det blir mörkt, istället för att gå runt planlös och få panik…. Vi har skrivit i den lokala facebookgruppen om någon mer kanske har sett en anka, men vi får väl se. Trist i alla fall!

I övrigt så har hönsen fått flytta in i växthuset igen, där inne kan de gå torrt och blås-fritt, även om temperaturen svänger ungefär i takt med den utomhus. De har det bra där inne, och förhoppningsvis har de ruggat klart så jag inte får även växthuset fyllt med fjädrar… Skulle också vara bra om de började lägga lite ägg igen, de senaste veckorna har det bara varit nåt enstaka ägg om dagen och det är knappt att vi går runt på.

”Kvällarna” (vilket nu är direkt när man kommer hem) efter det dagliga arbetet är avklarat har annars gått till antingen lite TV-spel (Baldurs Gate) eller – om det är makens tur att spela – till att sticka på min tröja. Jag är nääääästan klar med polokragen (alltså den första delen man stickar på tröjan) så det är liksom inget projekt som kommer bli färdigt i morgon direkt… Visserligen stickar jag med dubbla garn (merinoull och alpacka) men det är ganska tunt garn och tunna stickor. Det blir typ helt ok – ibland missar jag eller gör fel, men det lurviga garnet är i alla fall lite förlåtande, så det funkar ändå. Nu kommer snart en betydligt mer komplicerad del däremot, när jag ska sticka först nån typ bakdel vid halsen som sen ska gå över till raglanärm – fattar typ inget när jag läser mönstret så kommer få googla för typ varenda maska….

Den här helgen har vi inte direkt något planerat förutom den vanliga träningen på lördagens morgon, verkar ju bli ganska kyligt med så det blir nog en lugn helg. Hoppas ni har det bra – kram på er!

*Det här är halsresåren jag stickar nu, som tydligen betyder ”1 vriden rät maska, 1 avig maska”. Joråsåatte.

Unik man är

Vet ni vad – HEEEELT oväntat så var uppenbarligen mitt sug att sticka något jag tydligen delade med typ halva svenska folket, så jag har såklart fått mail om att alla leveranser är försenade. Det hade ju varit kul om det hade varit jag som inspirerat (HAHAHAHA) men nu får jag nog bara inse att man som vanligt inte får några unika tankar direkt. Nåväl, nån gång kommer väl garn, mönster och stickor ändå…

Det är så fullsmockade veckor just nu på jobbet, mängder med nya människor och mycket ny kunskap och mycket som ska organiseras och helst klaffa, så jag är riktigt trött i huvudet nu. Jag har också sinnessjukt ont i mina ben efter måååånga utfallsteg med 20 kg i ena handen i torsdags, speciellt som det varit lite ofrivilligt uppehåll i träningen.

Så vad gör man av en sån helg då? Jo! Man anmäler sig till lördagsmorgonens strongman-pass och hoppas det inte blir ben, sen tar man med familjen och åker och badar en sväng tydligen. Mini behöver öva på sin vattenvana och simning, och det ska ju ändå vara riktigt skruttigt väder ute. Sen är förhoppningsvis alla trötta och nöjda och jag kan dega ihop i soffan 😉 (vilket jag för övrigt gjort nu med). Hoppas ni får en riktigt härlig helg, vad ni än hittar på!