Ibland är jag ju lite av en nörd ändå. Som ni vet vid det här laget så gillar jag ju TV- och dataspel, även om det av naturliga skäl blir ganska få timmar i veckan nu när man har familj och barn. Maken och jag har alltid spelat, ofta tillsammans, ända sen vi träffades för 12 (!!!!) år sedan, och får jag välja mellan TV och spel så tycker jag nog oftast att spel ger lite mer. Speciellt när man spelar online – mot andra på nätet alltså – för då blir det lite av en social aktivitet med.

Frigör dig från lite fördomar och kom och ha kul på DH =)

Idag börjar världens största LAN (alltså en massa folk som samlas på en plats, kopplar ihop sina datorer mot varandra och nätet, och spelar) – DreamHack 2012. Det är riktigt coolt att VÄRLDENS största LAN är här i Jönköping – på Elmia! 20.000 deltagare räknar man med, vara knappa 10.000 kommer sitta på en egen plats och spela. Bland dem hittar man makens ”herrklubb” Karpen (som Korpen fast utan motion), som förmodligen höjer genomsnittsåldern en del, även om de inte är ensamma över 25 😉

I dryga 3 dygn håller det på, de flesta tonåringarna både äter och sover här under tiden, men är man bortskämd med att bo i stan så kan man ju lyxa till det med en natt i en riktig säng =) Jag ska upp och ”avlösa” maken, troligen lördag eftermiddag, för att spela, tjöta och gå runt och titta på allt som händer. Jag är inte så engagerad att jag skulle orka med att sitta här i flera dagar, men en halvdag är inte fel!

Sedan är det ganska fascinerande – tänk 20.000 ungdomar (nåväl, de flesta av dem är ju det) på ett och samma ställe i 3 dygn – och det brukar inte bli några problem eller bråk! Klart nån klantskalle stjäl nåt eller så, men med så många tonåringar på samma ställe är det riktigt kul att se att det funkar så bra ändå. Skulle inte ha några problem med att skicka upp mina pojkar hit när de blir större.

Är det någon som blir nyfiken eller som har en bestämd åsikt om vad man tror att det är – kolla gärna på dreamhack.se! =)

Idag har det blivit en del prat om den kommande julfesten här på jobbet. Det är ett tag kvar, inte förrän 16 december för att vara exakt, men det är tema Western, så lite planering krävs ju… Jag ÄLSKAR maskerad- och temafester, framförallt av två anledningar – dels tar det ner nivån lite och blir inte så pretto, och dels så blir det lätt så att om nu folk har ansträngt sig för att hitta/göra/köpa klädsel så ser man även till att anstränga sig för att ha det roligt (så man inte gjort allt jobb i onödan).

Har kollat lite på den här outfiten, från eksons, men har inte riktigt bestämt mig än.

I alla fall är det väldigt roligt att fundera och planera, och höra lite vad alla tänker ha på sig.

Annars är det lite segt här, folk är fortfarande ”bakis” efter den tunga hösten och orken har inte riktigt infunnit sig för de flesta än, så dagarna känns just nu lite långsamma. Nåval, det vänder väl det med, förr eller senare! Om inte annat så har vi ju just julfesten att se fram emot =)

 Ok, vi hann aldrig komma till stadsparken, men här kommer i alla fall lite bilder:

Eftersom vi tyckte lite synd om oss själva fick det bli lite lyxig snabbmat till lunch – en bit entrecôte och ugnsbakad butternut-pumpa, Mmmmmm…..

Barnhörnan blev lite större och lite mer avskiljd, verkar funka fint!

Notera hur mycket större allt ser ut när man har en barndammsugare i förgrunden!

Matbordet fick flytta in i köket istället!

Idag blev jag lite oplanerat hemma för vård av Man. Eller alltså, båda barnen har varsin rejäl förkylning, och i morse stönade maken från sängen ”jag har feber och ont i halsen”, och eftersom båda barnen är hemma idag så kändes det inte som läge att lämna de tre sjuklingarna själva. Det är nog förresten en av de jobbigaste sakerna med att ha barn, man får aldrig vara sjuk själv, åtminstone får man aldrig uppföra sig som man var det, och ligga och vila och sånt tjafs…. 😉

Nåväl, jag har ju en del komptid, även om jag vill spara så mycket som möjligt till julen.

I alla fall tänkte jag fota lite på vårt fina vardagsrum när jag nu för en gångs skull kommer vara hemma när det är dagsljus. Dessutom meddelade just Oliver att vi tydligen skulle till stadsparken och leka idag, så lite foton kommer det nog därifrån med. Sen blir det nog lite kalasplanering, blåsa ballonger och köpa grön karamellfärg bland annat.

Förutom att det är lite gnälligt pga förkylningen så är annars båda barnen väldigt goa =) Lukas är mycket mer kelsjuk än sin bror (till mammas stora förtjusning), men oxå mycket mer avundsjuk på allt vad brorsan kan tänkas hålla på med. Nu håller de visst på och bråkar om vem som ska ha leksaksdammsugaren, bäst jag hjälper till lite innan Lukas pucklar på Oliver (ja andra hållet är ingen risk, Oliver är världens snällaste, det är lillebrorsan som är lite jäkligare)…

I år längtar jag verkligen efter julen, vet egentligen inte varför det kom så tidigt i år, men det gjorde det i alla fall. Så jag tänkte jag skulle dela med mig lite av mina två absoluta favorit-julsånger, även om ingen av dem egentligen är sådär jättejulig:

Den här verkligen älskar jag, för den är en helt annorlunda tolkning av det ”vanliga” kristna jultemat. Ni som känner mig vet ju att jag är absolut otroende (kan man ens skriva så?), men jag bryr mig inte så mycket om vad andra tror så länge ingen försöker ändra på mig så.

Den andra låten är ju en storhit, så jag är väl knappast ensam om att gilla den, Jeff Buckley’s Halleluja…

Känns skönt att det bara är en dryg vecka till första advent, till nästa helg ska jag julpynta både hemma och på jobbet tror jag.

Men först nu till helgen är det ju 5-årskalas! Har förberett ”sätt en alien i rymdskeppet” (sätt svansen på grisen) och såklart blir det inte fiskedamm utan en rymdfarkost som hämtar godispåsen… På tal om godispåsar förresten (nu ”outar” jag innehållet lite, men barnen lär ju inte läsa detta, haha), vi har lagt i en liten pyssengrej, en minikexchoklad och två små skumtomtar. Jag har varit på kalas (nej, absolut inte på dina Jossan) där barnen fått en JÄTTEgodispåse, efter både tårta, bullar och kakor. Jag tycker det är ett konstigt sätt att visa sig snäll på?!?! Klart barnen ska få äta godis ibland, MEN allvarligt talat, inte sjutton tänker jag bidra till att de får ett sockerberoende? Tex på väninnans barns kalas i lördags fick de en tandborste och tandkräm i påsen – helt suveränt och Oliver blev MYCKET gladare över den här lilla presenten än över det lilla godiset som låg i!

Men, ska inte predika om det mer, alla gör ju såklart som de vill =)

I alla fall, tillbaka till kalaset, häromdagen bakade jag och Oliver rosa muffins som vi ska lägga frosting på på lördag till kalaset, så det blir som små rymdskepp (LOVAR) att ta kort på dem den här gången… Kunde hålla mig ifrån själva muffinsen, men lite smet åkte visst ner.. Jaja, man kan inte (eller jag vill inte) köra stenhårt jämt.

Oj, vilket långt inlägg det blev, det är rätt coolt egentligen, hur mycket som vill bubbla ut när man får fria händer! Det här med en blogg är sjukt roligt, och jag har hållt på i över ett år, jag som alltid tröttnar på allt annars… Fast visst, LCHF och kickboxing är oxå saker som kommer stanna i mitt liv nu, hoppas jag.

Efter den bristande sömnen (hade absolut inget med alkoholen att göra) i lördags så har den här dagen försvunnit i någon form av töcken… Ett säkert tecken är att jag har ryckningar under mitt vänsteröga, får ALLTID det när jag är trött. Ett annat tecken är att jag helt enkelt vill gå och lägga mig… 😉

Jag misstänker att det för en gångs skull kommer krävas en viljeansträngning för att komma iväg till träningen (men jag SKA) och jag får väl försöka tänka mig för lite så det inte blir några (fler) skador. Men men, bara till att bita ihop, den 8 december är det dags för gradering (3h träning *pust*), så det är väl bara att köra på!

Åhdumildemanärintelitesegnu….

Men vi kanske skulle ta det från början 😉 Igår var det ju dags för årets glöggfest hos vännerna i Tenhult. Började bra, med Blossas årgångsglögg (kaffesmak i år, det var en riktig höjdare för en gångs skull!) och sen blev det bara bättre och bättre =) Alla hade med julmat, så vi åt ett kanongott ”mini” julbord med alla nödvändigheter på, sjuuuukt gott! Självklart med ett gott rödvin till.. Eller ett och ett förresten, det blev ganska många glas *gäsp*, och då slutade jag ändå dricka vid 23-tiden för att jag hade tänkt kunna köra hem idag. Kanonlyckat, alla var tämligen dragna (förutom de som körde då) och alla verkade dessutom gilla efterrätten vi hade med oss =D

Enligt tradition så körde vi ju oxå typ pictionary hela kvällen, på två stora rittavlor (herregud, jag kan inte riktigt tänka klart så jag kommer inte på vad det heter), fast med orden från ”Raw” – den något mindre rumsrena varianten… Jag tror jag skrattade konstant i flera timmar, till slut värkte både käke och magmuskler!

Fort går ju tiden med när man har roligt, så vid 3 (!!!) gick jag och lade mig… Maken kom inte i säng förrän bortåt 5-tiden! Även om jag inte är så fylle-bakis idag så känner jag mig ändå trött-bakis. Men men, det blir väl till att ladda om så gott det går, vid fem är det dags för pyjamasparty (ja inte för mig utan Oliver) hos favoritkompisen som fyllt 5!

För sekunden sover Lukas, men han lär väl vakna när som helst, så det är nog lika bra att jag börjar fixa lite mat… Vi får väl se om det kanske blir lite dietfusk idag, det jag mest av allt är sugen på är pizza…

Urk, den här veckan har inte haft nån vidare bra start – det har varit helt kaotiskt och superstruligt på jobbet. Vansinnigt irriterande, men jobbigast av allt är nog att jag AVSKYR när man framstår som en idiot, även om åtminstone en del av det berodde på något fel på vårt system. Det ser ju liksom inte kunden, utan det är ju man själv som står där med hundansiktet… suck.

Nåväl, bara att acceptera att läget är som det är och bita ihop, men det bär mig emot!

I alla fall, hoppas att resten av veckan blir bättre. Om inte annat så har åtminstone lördagen utsikter till att bli lyckad, för då är det dags för den årliga glöggfesten hos ett par kompisar! Brukar alltid bli otroligt trevligt, med lite julmat, glögg och sällskapsspel (typ pictionary).

Nu tänker jag faktiskt gå och lägga mig, båda ungarna har varit ruskigt morgonpigga det senaste, nåt som definitivt inte delas av mig och maken *gäsp*. Speciellt inte när det är mörkt så jäklans länge nu…

Ikväll var vi och gick på jurkyrkogården Skogskyrkogården där bland andra mina morföräldrars grav finns. Det är nog en av de mysigaste kvällarna på hela hösten, och så otroligt vackert med alla ljus! Vi gick tillsammans med mina föräldrar, som tur var, för det gick liksom åt 4 vuxna att hålla ordning på främst den lille plutten, så att han inte skulle drutta i dammen/bränna sig/försvinna/bli påkörd… Sådana här promenader önskar jag att jag hade varit riktigt bra på att fota, och att man haft en roligare kamera, men det är ju liksom omöjligt att fånga stämningen hur mycket man än försöker.

Mina morföräldrars grav.

Hur gärna jag än vill så blir det liksom inga sådana bilder som jag tänker mig. Fast den här blev rätt cool på sitt eget sätt.

Det är verkligen otroligt vackert, med alla ljus. Det här fotot är från minneslunden.

Jag tillhör väl en av de få som inte ”känner” någon som dött i förtid (ta i trä och allt annat!), de enda som gått bort i min närhet är mina morföräldrar, och även om jag saknar dem (såklart) så var det ju inte så förvånande och inte heller så sorgligt på så sätt, eftersom de var gamla. Det är väl en av anledningarna till att jag gärna går runt på kyrkogården på alla helgona, för mig är det mest en vacker och mysig tradition, och inte så känsloladdat.

Nu blir det lite myskväll framför en film tror jag, hoppas att ni alla får en trevlig helg!

Efter att ha blivit fullkomlig överöst med önskningar om vad jag ska skriva om (tack gode gud för ironi) så har jag till slut beslutat att jag ska svara på Idas fråga om vad jag gör för att överleva den tråkiga, mörka vintern…

Jo men första biten, hösten närmare bestämt, går oftast rätt bra, jag gillar kläderna (man behöver inte långkalsonger OCH termobrallor) och det är mysigt att gotta in sig i soffan med en kopp te. So far so good kan man ju tycka, men problemen börjar väl dyka upp ungefär NU. När man ställt om klockan till vintertid (sååå onödigt, snälla nån, ta bort det) och helt plötsligt inser att nu är det mörkt HELA tiden…

Alltså jag blir som en klubbad säl – det är pest och pina att gå upp om morgnarna och när man kommer hem från jobbet orkar man inte göra något annat än att dega i soffan ungefär… Känns som halva livet försvinnet i ett enda töcken vintertid…

MEN hur överlever man då? Jo men första halvan av vintern, fram till julen, är ju uthärdlig eftersom man har julen att se fram emot. Och glöggfester, jobbfester och julfester =) Det är ju EFTER julen det värsta börjar, jag börjar oftast längta efter våren i mitten av januari, och då känns det olidligt långt bort att den inte kommer förrän i maj oftast… Tricket här är att planera in nåt roligt i typ februari-mars, en resa, en weekend, en fest – NÅNTING där planeringen är rolig och helst tar lite tid.

Tjoho, mindre än 2 månader kvar till jul!

Så – hur gör ni för att överleva? Och finns det något annat ni tycker att jag borde skriva om?