Havre-bananplättar

Idag är det höstens första VAB för mig, maken var hemma redan i går. Det är Lukas som dragit på sig en rejäl förkylning, visserligen ingen feber men det är helt klart inte läge att vara på dagis. Är man sjuk får man ju bestämma frukost, och idag blev det havre-bananplättar (nyttigt) med det kanske inte fullt så nyttiga pålägget jordnötssmör, lite nutella och skivad banan. Jaja… Gott som sjutton i alla fall!

Bananplättar för två:1 dl fil
1,5 el havregryn – mixa med handmixer till en slät gröt
1 banan
2 ägg
lite salt.
Mixa ihop och stek i kokosolja.

Jag är en INTJ!

Den här veckan har vi varit på en tvådagars säljutbildning med jobbet. Eftersom jag ÄLSKAR saker som får mig att utvecklas så blev jag jätteglad, trots att det är stressigt som satan för övrigt. Dessutom visade sig utbildaren vara suverän, med en perfekt balans på humor och allvar, och med mängder med fakta om beteende mer än en ”traditionell” säljkurs – passade mig perfekt alltså.

Vi fick även göra ett personlighetstest, Briggs Meyers, och jag tror jag nämnt tidigare att jag tycker det är vansinnigt kul. Det är alltid fascinerande när någon kan läsa av hela ens beteende med hjälp av några frågor – och min bokstavskombination blev då (inte ADHD) utan INTJ. Det säger nog inte direkt någon så mycket, men jag hade bland annat väldigt roligt åt hur min profil hanterar stress:

Hahaha, ja alltså, vad ska man säga…. Behöver jag tillägga att det är EXAKT det här beteendet jag haft den senaste månaden?!?!

För övrigt så måste jag ju dessutom vara ett geni, eftersom Albert Einstein hade samma kombination  – för det måste ju innebära att jag är EXAKT som honom, och att det inte finns några ”dåliga” människor i kategorin 😉

Skulle någon vilja veta mer om mig så finns det (oroväckande) mycket som stämmer på den här sidan. Där står det dessutom att jag tydligen är extremt ovanlig, och att endast 0,8% av alla kvinnor tillhör kategorin? Haha, vet inte om det är bra eller dåligt … 😉

Åtminstone resultat på EN front

Alltså, vad ska man säga… Det känns ju inte som att det är så roligt att läsa blogginlägg som bara blir gnälliga, så därför har jag helt enkelt varit tyst ett tag.

Men men, jag har däremot gjort en liten ”upptäckt” om man nu kan kalla det så:
Jag har inte haft NÅN lust att jobba med kosten nu, det har varit för tråkigt, deppigt och stressigt för att jag ska orka ta tag i det ordentligt, och det har varit väldigt lite träning utöver styrketräningen (bland annat pga tatueringen). Det har mestadels varit BRA mat, men mycket av den…

Styrketräningen har samtidigt varit väldigt tung och jag har ökat på en hel del på i princip varje övning, och jag måste säga att det på väldigt kort tid gett tämligen stora resultat! Med en kost som ligger lite i överkant och riktigt tung träning så har jag helt klart fått en hel del muskler, på ändå en väldigt kort tid. Det är ju egentligen ingen nyhet, läs vilket tränings- eller kostartikel som helst så kan du ju läsa om det, men det ÄR ändå fascinerande att se och känna skillnad på bara ca 2 veckor.

Jag önskar bara att jag ska orka ta kosten nu med då, men jag har inte landat riktigt där än, trots att kläderna just nu känns som de sitter oroväckande tajt. Däremot kommer ju ingen ANNAN göra det åt mig så det är väl bara att bita i det sura äpplet….

Nu är det bara 5 månader kvar…

Kommer ni ihåg när jag först skrev att jag skulle göra Aroniasnaps eller Aronialikör? I fredags var det dags att sila av bären och söta drycken!

För det första kan jag ju säga att den klara färgen som ni såg på första bilden väldigt snabbt färgades nästan svart i flaskan – Aroniabär är makalöst pigmentrika!

Så här såg det ju ut precis när jag lagt i bären…

…och så här såg det ut efter en kvart och sedan hela tiden. 

Jag silade bort bären och kokade en sockerlag på 2 dl socker, lite vaniljpulver och ½ dl vatten som jag sedan tillsatte lite i taget för att få den sötman jag ville ha – dock gick det åt nästan allt eftersom bären är tämligen sura och dessutom var det ju ca 7 dl sprit. Jag landade på en smak som är lite, lite sötare än snaps, men absolut inte så söt som likör. Det blev sinnessjukt gott, och jag kan tänka mig att när den fått lagras fram till jul nu då (om jag kan hålla mig) kommer den bli fantastisk.

Snart är det dags för nästa skörd av Aronia, och den ser ut att bli riklig!

Träna för att LEVA

Aaaah, nu kliar det faktiskt i kroppen…. Efter man tatuerat sig ska man ju inte träna på ett par dagar, dels för att det ju faktiskt räknas som ett ”sår” av kroppen (även om mina tatueringar inte är så stora) men kanske främst för att man inte ska sträcka huden eller gnugga den mot tex bänken när man gör övningar (något av en bakteriehärd). Dessutom har jag ju känt mig hängig ett litet tag, så nu är det en vecka sedan man tränade ungefär – och jag som PRECIS börjat få lite flyt igen.

Men men, tatueringarna läker superfint, så nu hoppas jag hinna köra något lite mindre ”skavande” gympass och förhoppningsvis även lite Grit Plyo i morgon eller senast torsdag. Har ju fått ont i ryggen med, har inte velat ligga på den sidan tatueringarna är – och naturligtvis är det så jag VILL ligga, så nu har jag sovit på fel sida samt magen = ont i svanken. DET hade inte hänt om jag tränat samtidigt! Jag har i princip aldrig ont i ryggen annars…

Dessutom har det varit lite för mycket jobb, men i morgon öppnar Elmia Lastbil och så här dagarna innan är det rätt hektiskt – haha, fast det kommer fortsätta vara sjukt mycket att göra tills i mitten av november så det är nog bara att bita ihop… =/

Så, ingen träning: grinig, trött Linda som har ont i ryggen och känner sig obekväm.
Mycket träning : glad, nöjd,  (mentalt) piggare Linda som bara har positivt ont, dvs träningsvärk.

Svårt val?!? NEJ!!!!

Min tatuering

Nu har jag ju faktiskt redan fått uppdatera min bucket-list, det blev ju en tatuering i går eftermiddag som tur var!

Precis när han började med första konturen, den fågeln som är närmast ryggraden, undrade jag en liten stund vad jag gett mig in på, för jädrans, det kändes ju ungefär som att nån skar med en skalpell sakta i huden… Men konturerna gick ju ganska fort, och efter första så ”domnade” man av lite i huden, förutom där det blev precis över ben, som tex på skulderbladet. Att sedan fylla i dem med svart var absolut inget, det brände lite lätt men var väldigt mycket lättare att hantera.

För mig står motivet för Frihet, för att det helt enkelt är den känslan jag fick när jag började leta tatuering. 

Jag känner mig jättenöjd, tatueringen blev precis som jag ville ha den, och jag längtar lite tills jag får tillfälle att visa upp den 😉 Fast det lär väl dröja i det här kalla och regniga höstvädret…

Inte svårt att känna att man vill ha fler tatueringar, jag förstår de som säger att det är beroendeframkallande, men först ska jag ju såklart ”bo in mig” i den här.

Tusen tack till Nadoos Ink!

Min "Bucket-list"

I morgon hoppas jag att det äntligen ska vara dags att få min tatuering – mitt enda möjliga hinder är att den här tröttheten och huvudvärken jag haft idag innebär att jag kommer vara sjuk i morgon, i så fall får det vänta en vecka. När jag tänkte på min tatuering idag, så kände jag ändå att det här är en del av min ”bucket list”, alltså saker man vill göra i sitt liv, och då tänkte jag att jag skulle skriva ner en del punkter.

Uppdatering 19/8 – tatueringen är på plats, och det kommer en bra bild så fort den läkt lite och jag kan fota med min riktiga kamera!

Sen, för att det ska bli en mer ”rättvis” bild, så kommer jag även att skriva ner en hel del saker som jag faktiskt redan bockat av. Kanske, kanske, kan det här hjälpa till med att få mig att hitta nåt att sätta upp som mål under hösten. Här är den, med stort som smått!

Saker jag HAR gjort:

  • Skaffa en piercing (gjordes när jag var typ 20, i naveln. Sedan barnen är det däremot ingen navel att ha smycken i 😉 )
  • Driva ett eget företag (Glad Inredning drev jag i ca 5 år, varav jag levde helt på det i 2 av dem)
  • Ta dykcertifikat (gjordes när jag var ca 24, har aldrig utnyttjat det sedan dess dessvärre… Togs i Vätterns ISKALLA vatten)
  • Springa 5 km på under 30 minuter (klarade jag förra sommaren)
  • Sparras i kickboxing
  • Testa att tävla i kickboxing
  • Bygga hus
  • Tatuera mig (wohoo, avklarat 17/8 2014)
  • Skaffat grönt kort i klättring (topp-klättring, avklarat 22/9 2014)
(nu räknar jag inte med saker som att gifta mig och skaffa barn här, för det är ju något som inte är bara upp till mig själv att klara av, så att säga)

Saker jag VILL göra:

  • Åka till New York (planerat tills jag och maken fyller 40 år)
  • Köra vasaloppet (känns oerhört avlägset, men det skulle ändå vara najs)
  • Springa en mil
  • Väga 65 kilo (dvs 3 kg från där jag är idag, men det känns ändå lika långt bort som vasaloppet. Är mest ett mål för att det var vad jag vägde när jag träffade Tobbe och på något sätt är det min ”magiska” gräns vad det gäller vikt)
  • Bila till Kroatien (inte så komplicerat och det är gissningsvis hit vi åker nästa år)
  • Äta på en white guide restaurang 
  • Åka till Asien
  • Vandra minst en hel dag på nåt berg eller fjäll
  • Kunna göra minst 3 chins. 
  • Att gå på någon form av comic-con eller liknande
  • Göra en kokbok
  • Köra hundspann
  • Åka skidor i alperna
  • Gå på Nobelfesten

Ja som ni ser så är det lite gott och blandat, de flesta sakerna är ju tämligen rimliga, det som behövs är någon insats i form av tid och pengar – i och för sig just de två sakerna man inte har så gott om när det kommer till sitt eget liv när man är arbetande förälder. Dessutom känns listan långt ifrån komplett, det finns säkert mängder med saker jag kommer att komma på allt eftersom, så jag kommer nog att återkomma till detta då och då.

Inte så intressant läsning kanske, men det var ju inte huvudsyftet den här gången 😉

Nån som vill låna ut ett?

Det kanske inte är så rent meteorologiskt, men visst sjutton har det känts som om hösten kom en bra bit närmre den här veckan? Regn och rusk, och inte sådär jättevarmt… Och hur konstigt det än är – och jag tycker verkligen att det är konstigt för det är UNDERBART med sommar, sol och värme – så är det ändå lite mysigt. Åtminstone de där första dagarna, när man kan sätta sig framför en film med gott samvete, en kopp te bredvid sig och en filt i knäet (ok, det har jag hela sommaren med).

Hösten har ju andra fördelar med, det är sjukt vackert i naturen, man får ha snygga höstkläder och så känns det rent allmänt som en ”omstart” – i mycket större utsträckning än vid nyår.

Men inte i år.

Jag känner fortfarande att jag flyter runt utan något mål eller mening, socialt, på jobbet, på träningen, you name it. Inget roligt att se fram emot (eller jo, har bokat en övernattning i GBG i september, hoppas kunna gå med familjen på Liseberg, men det är allt), inga sociala event eller nåt annat kul. Alla jag känner är typ upptagna med egna familjen och vänner, eller jobb, och det känns bara så jävla trögt rent allmänt.

Så vad gör jag? Inget, det står still i hela huvudet och jag hittar inte ork att dra tag i något själv – och jag kan ju inte gärna begära att någon annan gör det åt mig.
Tillsvidare tar jag bara en liten stund i taget och gör det jag har framför mig, i någon form av trist hopplöshetsbubbla, i väntan på att någon form av inspiration / mål / behov infinner sig.

Fler i familjen

Det är lite roligt, från att inte ha haft några husdjur alls så blev det ju fyra hönor, och häromdagen utökades faktiskt skaran så att säga, för numer har i även en igelkott 🙂

Tobbe rumsterade runt i vårt förråd och när han flyttade på en presenning så tittade en liten igelkott fram som tydligen tyckte att det var ett bra ställe att göra sig ett bo på. Det var jättelängesedan jag såg en igelkott, så jag blev jätteglad. Jag hittade en kartong i garaget och fyllde den med spån och halm (som jag ju har hemma till hönshuset – bra timing!) och klippte ut ett litet hål i den innan jag ställde in den i förrådet. Och javisst, han verkar ha gillat det, för nu har han flyttat in =)

Ville ju inte att den lille plutten skulle svälta, så det fick bli lite kattmat i gele i en liten skål, och det var renslickat nu i morse – så jag tror minsann att vi har oss ett ”husdjur” till! Tyvärr har jag inte hunnit fota honom, ska se om han blir lite mindre blyg när han fått mat i några dagar…

Bilden är lånad från naturvårdsverket. 

Uteyoga, beachvolley och HIIT

Igår var en riktigt trevlig dag, vi lämnade barnen för en lekdag hos mormor och sedan började vi dagen med ett Yoga-pass av Moyom i tenhult, ute i gräset. Jätteskönt pass, tyckte väldigt mycket om att instruktörerna gick runt och ”puttade” positionerna till rätta, tycker det kan vara så svårt annars att veta om höfterna är raka, tex. Därpå blev det lite frukost på hembyggdsgården, innan jag och maken fick vara med och gästspela på lite kompis-beachvolley vid tenhultssjön.

Jag har nog inte spelat beachvolley sedan jag var typ 15, men reglerna är ju inte så avancerade så det var inte så svårt att vara med – därmed inte sagt att jag hade nån vidare kontroll på vart jag skickade iväg bollen, den gick lika ofta åt motsatta hållet som åt det hållet jag tänkte… Roligt som f-n var det i alla fall!

Dagen avslutades med lite tapas och sangria på Vinotheket, inte dumt alls, och skönt att få lite egentid ihop!

Idag hade jag tänkt försöka mig ut på en löptur på kvällen, men jag hade ju glömt att maken skulle på bio, så eftersom jag var själv hemma med barnen fick jag hitta på något annat. Lösningen presenterade sig när jag googlade ”HIIT träning hemma” och fick upp en rad instruktionsvideos på Youtube, där valet föll på den här:

20 minuter, vara 5 minuters uppvärmning och 5 minuters nedvarv/stretch lät ju tämligen hanterbart, även om jag hade mina misstankar. Och japp, jag tror jag dog lite 😉 Inget avancerat alls, bara två övningar på den intensiva delen – squatjumps och burpees. 20 minuter senare så droppade det svett från hela ansiktet, men ungarna (som kollade bolibompa) hade ju inte ens märkt att jag höll på med något – alltså ett riktigt bra betyg om man inte hinner eller kan komma iväg.