Ingen blåtira än i alla fall

Idag är det (förhoppningsvis) sista VAB-dagen för Lukas på ett tag, och vi är hemma och softar lite. Eller ja, jag har städat, han stökar till, nu sover han och jag passar på att blogga fast jag egentligen nog med borde vila lite… 😉

Är såååå trött i armarna idag, efter gårdagens träning. Ett nytt blåmärke har jag med, på låret den här gången. Det där med blåmärkena är lite knäppt, dels känner man inte när man får dem (oftast) eftersom man är mitt uppe i träningen då och dels är det lite knäppt av den anledningen att man väljer en sport där man går runt och ser blåslagen ut hela tiden 😉

På ett sätt är det lite trögt på träningen nu, eller det borde i alla fall vara det, för det står lite ”still” rent fysiskt just nu. I början blir det ju så fort sån stor skillnad, men nu är jag på en liten platå när jag inte känner alls att jag blir starkare från vecka till vecka. I vanliga fall hade det varit nu (om inte förr) jag slutade träna, men just här kommer ju det fina in med kickboxingen – man kan ju hela tiden bli bättre på själva teknikerna! Det gör att jag håller intresset uppe och att jag ändå känner att jag hela tiden förbättras, trots att jag kanske inte blir så mycket starkare – väldigt roligt!

Nä nu ska jag göra just det jag sa att jag borde – lägga mig på soffan och vila lite. Tror jag tar med en kopp kaffe med, och njuter av den tillfälliga tystnaden lite….

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s