I dag fyller han 40 år, Mannen i mitt liv. Under nästan halva den tiden har vi varit ihop, från den stunden han kämpade sig fram med en ros på en Halloweenfest och fram till den dag vi dör – må det dröja länge, länge än.

Han hatar att bli firad och uppmärksammad, men ibland är det banne mig mitt jobb som hans fru att trotsa det och lik förbaskat ägna ett inlägg här åt honom.

Han kommer inte bli så värst firad i dag dessvärre, en vanlig onsdag innebär jobb, inskolning och aktiviteter, så vi kommer knappt träffas alls – alltså flyttar vi vårt lilla firande i familjen till på lördag när vi har hela dagen tillsammans. Eftersom jag också fyller 40 i år har vi tänkt ha något gemensamt lite längre fram, när vädret är roligare och när vi framförallt kanske vet vad vi vill göra.

Min man är knäpp, rolig, ödmjuk, mån om andra, snäll, hjälpsam, händig, omtänksam och min allra bästa vän – den enda jag kan dela precis allt med. Jag skulle inte klara en dag utan honom, men framförallt skulle jag inte vilja det, för att dela livet med honom betyder allt.

Stort grattis på födelsedagen, min älskade make!