Grattis på 10-årsdagen min lilla pojk som börjar bli så stor.

Du är så lång, så lång, och så smal att man ser varje muskel i din kropp. Senig och stark är du, med smala ben och knotiga knän. Du får världens finaste fräknar i sommarsolen och när du är glad lyser dina ögon upp ett helt rum!

Du är mellanpojken på många sätt just nu, du har både en store- och en lillebror och du är själv mittemellan behovet att vara stor och att vara liten, det är ingen lätt period för varken dig eller oss just nu. Vi ser dig nästan aldrig hemma, för du vill helst ALLTID vara med kompisar. Och du är en BRA kompis, du gör dig så självklart hemmastadd hos dina vänner att det är helt fascinerande att se. På ett par minuter tror jag du kan bli vän med vem som helst, det är ju en fantastisk egenskap som jag inte vet varifrån du fått.

Du är så omtänksam och gosig när du hinner, men det kan vända på en femöring och då kan det ta timmar innan det går att prata med dig. Jag tänker och hoppas att det kanske blir bättre när du inte är så osäker på om du ska vara stor eller liten, vi försöker hjälpa dig allt vi kan men du är väldigt bestämd så det går nog inte alltid in.

Förlåt för att jag alltid säger fel namn till dig och dina bröder….

Älskar dig till månen och tillbaka!