Alltså, jag tycker det är rätt meckigt att odla. Det låter kanske konstigt när vi nu har en gård och verkar anlägga land lite här och var, men låt mig utveckla. Att så saker och hålla på och vattna och greja är såååå trist – förutom möjligen tomat och chili som man sår på vintern när man har ett jättesug efter att se något grönt. Annars tycker jag att de är ok att jobba med – men det är också makalöst skönt att ha fått ut dem nu så jag inte måste hålla på och se efter dem på samma sätt. I dag planterar jag faktiskt till och med ut de som ska stå i mina tomatlådor över sommaren, och i går satte jag ut de som ska vara i växthuset.

Men sen – att så små frön som sen ABSOLUT inte ska torka ut innan de gror – det är såååå trist. Vattna är urtrist. ÄLSKAR bärbuskar och frukträd som liksom bara finns där och sköter sig mer eller mindre själva… Så därför sår jag inte så himla mycket – det blir lite morötter (tror jag får så om dem jag sådde tidigt pga de har torkat ut – aptrist med små känsliga saker som sagt), kanske lite rödbetor (bara jag som äter) och så ärtor/bönor. Det vi odlar mest av är förutom tomater annars potatis, DET är kul och enkelt och smidigt att sköta! Ja just det, squash med såklart. Nytt för i år blir också en satsning på gurka i växthus och pumpor av olika slag – som vi sätter automatbevattning på.

Älskar ju kål och sånt, men det är så himla kinkigt med en massa näring, kålnät och tar sån TID på sig att växa – det blir litegrann men inga mängder även om jag gärna hade haft mängder färdigt att skörda.

Det nya landet vi håller på och anlägger, där ska det bli perenner. Om jag nu tycker det är trist att så grönsaker från frö så tycker jag det är ännu svårare att motivera mig att så blommor – fast jag ÄLSKAR blommor. Perenner brukar klara sig bättre utan vatten dessutom.

Håller på något sätt på mig att lära mig landa i den här insikten att jag faktiskt inte gillar att så (och VATTNA), att känna att det är helt ok att köra på säkra kort och hellre köra på perenner. Det i sig är ju inget motsatsförhållande till gården, här är det ju supervackert, grönt och blomstrande på många håll – och mer lummig växtlighet som vi siktar på kommer ju i så fall vara ett resultat av perenner, inte frösådder. Det är ändå på något sätt lite befriande att inse vad man gillar och vad man inte gillar – sen kommer det ju ändå bli sådder av sånt vi verkligen vill ha att äta, men jag behöver liksom inte tänka att jag ska tycka det är kul att så en MASSA saker som ska passas på sen. Alla självinsikter är bra självinsikter 😀