En tonåring i miniformat

Ja, det känns som vi har en sådan hemma nu. Oliver (dryga 5 år) har helt klart kommit in i 6-årstrotsen. Eller fasen eller utvecklingshoppet eller vad man nu ska kalla det.

Hans humör är minst sagt instabilt och det blir mycket utbrott, både av ilska och av att han blir ledsen. Det är många kommentarer typ ”det bestämmer inte DUUUU” (vrålas med fördel rakt ut lagom till Lukas har lagt sig och somnat), han gör saker han VET att han inte får och är så sjukt dryg ibland.

Och jag tycker så synd om honom. Det kan inte vara lätt, att helt plötsligt förstå att vi inte är allt, att han har en egen vilja och att världen inte alltid kretsar runt honom. Att vilja vara stor och ta ansvar, men oxå att få vara liten och bli omhändertagen.

Vi försöker verkligen anpassa oss på så sätt att vi enligt alla pedagogiska metoder låter honom bestämma det som är rimligt, tex vad han ska ha på sig för kläder, vilken kompis han ska gå till och vara med och påverka middagsvalet, men det är ju långt ifrån alltid han kan få vara med och bestämma ändå. Man SKA gå och lägga sig en viss tid om man ska orka dagis, man FÅR inte gå ut i shorts och man KAN inte gå hem till kompisar som inte är hemma.

MEN han trycker verkligen på alla knappar som finns när det gäller mig och Tobbe, och hur mycket jag än skulle vilja säga att vi alltid är tålmodiga och pedagogiska så GÅR det bara inte ibland. Eller ganska ofta faktiskt. Så dessutom blir det inte bara hans egen utveckling han ska tampas med, utan vi skriker och skäller på honom. För när han inte lyssnar för 47 gången, när han tar saker för sin lillebror IGEN eller gör nåt annat som han vet att vi blir galna på så bara knäpper det till i skallen och man blir så ARG! Och man hotar (du får inte spela idag), man skriker (gå in på ditt ruuuuuuuum) och är ungefär lika dryg tillbaka.

Det är inte lätt för honom just nu, och inte för oss heller. Men hur anpassar man sig, vad gör man för att inte bli sådär rosenrasande och HUR får man honom att lyssna och förstå??? Jag tar tacksamt emot alla tips….

Och ibland är han bara så snäll, go och duktig. Här håller han på att bygga ihop det stora legoskeppet han fick som belöning för att ha lärt sig alla bokstäver. Min stora pojk!

Uhm. Det märks väl inte att man pendlar upp och ner i det hela själv heller va? 😉

Eventuellt är hon lite av en sadist också

Har precis varit på massage. Eller ja, det är lite missvisande att säga massage, för då tänker man på panflöjter, mjuka händer och avkoppling, vilket inte riktigt stämmer med den här massagen, men den är SÅ bra! Det är en tjej som bor på torpa som är helt fantastisk, hon letar skoningslöst upp varenda liten (och stor) knuta på hela ryggen, från nacken ner till höfterna och utplånar dem mordiskt en efter en.

Det. Gör. Ont.

Faktum är att när hon masserar bort knutorna jag har på höfterna så gör jag vissa kopplingar till värkarbete.

Men det är fantastiskt effektivt, visserligen mår jag just nu lite lätt illa, fryser som en nakenhund i sibirien, har huvudvärk och är öm i hela kroppen – men liksom på ett bra sätt. Ryggen känns mjuk och varm, och mina höfter som annars lätt ”låser” sig är rörliga och medgörliga – SKÖNT!!!

Nu är Maken nere hos henne, han har inte varit där innan, men han behöver absolut ta tag i sin rygg han med. När han kommer tillbaka tänker vi faktiskt bara ta en skön dag och dra till Gällsta en sväng, barnen är hos mormor och det vore rätt skönt att komma ut lite. Hittar iofs ALDRIG nånting där, men det är lagom långt att åka och ändå rätt ok att gå runt och titta i…

Ha en skön helg, allihop!

Vårfint

Igår hade vi en fantastiskt trevlig kväll med ett par kompisar som kom över. Vi hämtade mat från en italienare och en grek och satt och drack vin – enkelt, opretentiöst, avslappnat och roligt, helt enkelt en perfekt fredag!

I morse vaknade jag (med vaknade menar jag såklart att Lukas väckte mig vid sex) och hade trots vädret en väldig lust att göra lite vårfint, så efter lite frukost tog jag en sväng ner på torget och inhandlade penséer, påskliljor, tulpaner och ris. Fasen vad kallt det var bara, var helt stelfrusen när jag planterat, men det blev fint i alla fall =)

Hoppas de klarar sig ute nu bara, det är ju inte supervarmt än…

Ingen som märkt att jag gillar orange just nu va?

Nu har jag städat av huset, så nu ska jag byta till mina vårgardiner och göra lite påskfint tänkte jag, vet inte riktigt var energin kom ifrån, men det är bäst att passa på och utnyttja den!

Som min kompis så vänligt påpekade så är jag numer lätt beroende av instagramm, men vad sjutton, det finns ju värre saker att missbruka 😉

Nästan helg

Av någon anledning känns det som fredag eftermiddag och just nu väntar jag bara på att bli hämtad från jobbet av maken och barnen. Imorgon är det halvdag på dagis (de stänger för utbildning vid lunch) så då blir det kort-dag, så skönt!

Älskar mina fina, orangea jeans!

Vet inte vad vi ska göra i helgen än, mer än att jag har en massage inbokad på söndag förmiddag, ska bli så sjukt skönt!

Jag har aliens i min trädgård

Jag ÄLSKAR att det börjar bli vår och försöker aggressivt undvika att tänka på att det kan komma vintriga bakslag. Jag älskar när man känner att solen värmer mot ansiktet och att vindarna är ljumma – det ger liksom hopp om framtiden!

Faktum är att det knoppas lite här och där i trädgården med, snödropparna är ju såklart redan uppe och jag ser knoppar för både krokus och tulpaner. Till och med de permanenta blommorna ger lite vårtecken ifrån sig, små gröna blad längst ner på min rölleka och min oidentifierade rosa blomma =) Men knasigast av allt är att att jag REDAN kan se 7-8 röda små alienhuvuden i mitt land i söderläge – det är rabarbern som redan satt fart!!! Skulle ju fotat det, men har tydligen drabbats av vårglömska…

Det enda något irriterande elementet med den nya vårvärmen är att den ovillkorligen för med sig nya pollen med, så jag har nyst som en tok här hemma i ett par dagar. Men men, nu för tiden har jag vuxit ifrån det värsta så det blir nästan helt bra med allergimedicin. Eller ja, den jag hade hemma gick visst ut 2010, men jag har ringt och beställt lite nya recept så nu ska jag bara hinna förbi ett apotek så ordnar det sig nog.

Matmässigt är mitt liv en enda röra just nu, sviktande humör har gjort min karaktär ÄNNU sämre än vanligt, så det har både blivit våfflor och glass, men jag hoppas att träningen gör sitt till och åtminstone håller mig på +-0. Igår gjorde vi förresten helt vansinniga 240 situps, visserligen i kedja och ganska snabba (=alltså inte hela), men ändå! Kändes oerhört gött att klara allihop!

Nu sitter jag själv hemma, har precis lagt barnen, och väntar på att maken ska dyka upp. Han ska byta jobb 1:a april och var inbjuden på ”affärsplan med vin och öl” på nya jobbet, som för övrigt verkar vara en riktigt bra  arbetsplats! Hade inte heller haft nåt emot att gå igenom affärsplanen om det ingår lite vin… 😉 Tror stenhårt på att personal som får det där ”lilla extra” också ger det där ”lilla extra” tillbaka på jobbet!

Solig söndag

Även om det nu inte blev riktigt så skönt väder som jag hade hoppats på idag så tog vi och packade en liten picnickkorg och begav oss till Stadsparken med några vänner – mycket trevligt =) Barnen lekte och vi vuxna hann som vanligt inte prata alls så mycket som vi ville eftersom barn aldrig ska leka på samma ställe och dessutom har en tendens att slå sig just när man står och pratar om något intressant. Alltså blir konversationsnivån inte särskilt hög, men det var ändå väldigt trevligt med sällskap!

Nu ikväll var jag sjukt trött, väldigt väldigt mätt och INTE alls sugen på att gå och träna sparring, men faktiskt så lyckades jag ändå ta mig iväg (vet inte hur faktiskt?) och det är jag nu i efterhand glad för. Dels gick det faktiskt väldigt bra, det kändes som det ”lossnade” lite och jag fick till och med lite beröm =) Det känns ju såklart extra bra när det kommer från folk som är väldigt mycket bättre och erfarna än vad man själv är, så det gav en extra kick på träningen med =)
Imorgon är det äntligen dags att jobba för oss båda, och barnen ska till dagis. Lukas åt sin sista penicillin i fredags och har varit hur pigg och glad som helst i helgen, så nu håller vi verkligen tummarna…

Gottegrisar är vi allihopa….

Jag är av lite olika anledningar på ett tämligen dåligt humör, och då finns det ju få saker som hjälper så bra som shopping! Plockade ihop hela familjen och åkte ner på stan i morse, Lukas i vagnen och Oliver med löfte om att gå och kolla i leksaksaffären, det gick faktiskt ganska bra!

Det var mest grejor till Oliver som behövdes, en ny vårjacka/regnjacka, nya byxor, mössa och sockar (hittade allt!), men jag hann visst köpa mig ett par till färgglada jeans på H&M, orangea blev det den här gången =)

Lite fika hann vi med oxå, eller ja, det var ganska nödvändigt efter en liten stund för att vi inte skulle tappa greppet någon av oss. Oliver och Lukas fick dela på en stor semla, och jag tror den var uppäten på ungefär 3 sekunder blankt….

Gott med fika!
Semla är nog Olivers favorit. Vet inte vem han fått det ifrån???

Och ja, självklart fikade jag och maken med… Är jag nere eller på dåligt humör kan jag lika gärna försöka hoppa jämfota upp till månen som att stå emot något gott till kaffet….

Hoppas lite på en varmare morgondag, den här började ju lovande, men shit vad det blåste (ganska kallt) här uppe på eftermiddagen! Längtar halvt ihjäl mig efter lite värme. Ha en skön helg, och må ni slippa titta på melodifestivalen!

Ingen blåtira än i alla fall

Idag är det (förhoppningsvis) sista VAB-dagen för Lukas på ett tag, och vi är hemma och softar lite. Eller ja, jag har städat, han stökar till, nu sover han och jag passar på att blogga fast jag egentligen nog med borde vila lite… 😉

Är såååå trött i armarna idag, efter gårdagens träning. Ett nytt blåmärke har jag med, på låret den här gången. Det där med blåmärkena är lite knäppt, dels känner man inte när man får dem (oftast) eftersom man är mitt uppe i träningen då och dels är det lite knäppt av den anledningen att man väljer en sport där man går runt och ser blåslagen ut hela tiden 😉

På ett sätt är det lite trögt på träningen nu, eller det borde i alla fall vara det, för det står lite ”still” rent fysiskt just nu. I början blir det ju så fort sån stor skillnad, men nu är jag på en liten platå när jag inte känner alls att jag blir starkare från vecka till vecka. I vanliga fall hade det varit nu (om inte förr) jag slutade träna, men just här kommer ju det fina in med kickboxingen – man kan ju hela tiden bli bättre på själva teknikerna! Det gör att jag håller intresset uppe och att jag ändå känner att jag hela tiden förbättras, trots att jag kanske inte blir så mycket starkare – väldigt roligt!

Nä nu ska jag göra just det jag sa att jag borde – lägga mig på soffan och vila lite. Tror jag tar med en kopp kaffe med, och njuter av den tillfälliga tystnaden lite….

Ledigt är fel ord…

… men jag ska i alla fall vara hemma och vabba i tre dagar nu. Lukas äter ju penicillin veckan ut och eftersom han dels smittar och dels behöver tid på sig att hämta sig och hinna bygga upp kroppen och immunförsvaret lite så har vi bestämt att hålla honom hemma under hela penicillinkuren – dvs veckan ut. Nu var det min tur att vabba, maken tog måndag-tisdag, så idag är vi hemma jag och Lukas.

Han är mycket piggare nu, men orken är inte tillbaka på 100% än, han behöver äta upp sig lite och komma igång i en lagom takt. Men han är jätteglad och har faktiskt varit otroligt charmig de senaste dagarna, han har börjat prata med lite nya ord (tack, till exempel) och försöker verkligen att få till ljud och ”konversera” med oss – jätteroligt att se och höra!

Det gäller att ladda med äggfrulle om man ska orka växa till sig och bli pigg!

Just nu ligger han och sover i vagnen ute, han somnade på vår förmiddagspromenad. Jag hade som ambition att sitta ute i solen bredvid honom, men det blåser ISKALLT så det blev till att sätta sig inne istället, trots solen =/

Det är i alla fall fantastiskt skönt att få se lite vårtecken, även om det säkert blir minst ett bakslag innan det blir vår ordentligt. Vi har ett par snödroppar som tittat upp, och knoppar på krokusar (gissar jag) sticker fram här och var – oerhört trevligt!

Den enda nackdelen med vårsolen är att man ser hur skitigt det är överallt, och det har inte direkt varit prio på att städa här hemma det sista, så om inte Lukas protesterar alltför vilt får det nog bli till att ta ett varv med dammsugaren om inte annat här hemma.

Det pågår lite camping i vardagsrummet, och självklart måste ju varje förberedd campare ha en kaffekokare redo…

Har visst mest blivit vardagsrapporter på sistone, men just nu njuter jag verkligen av just vardagen och att Lukas mår bra, så det får ni stå ut med!

Tillbaka till livet…

Sakta men säkert piggnar Lukas till, och det känns som vi återvänder till en oerhört skön vardag efter ett långt kaos…
Fortfarande tröttare än vanligt, så man får ju passa på att softa lite framför TV’n nu när man är sjuk…
En liten stund orkade han i alla fall vara med ute, och fick då prova brorsans gamla 3-hjuliga sparkcykel till stor förtjusning!

Tänk att man kan njuta så mycket av lite vardagsliv!!!