Som ett barn

I helgen hade jag och maken en riktig lyxhelg – mina föräldrar tog med barnen på en weekend till Kolmården och flygmuséet i Linköping, så vi var helt barnfria från lördag morgon till söndag kväll! Det är inget som händer särskilt ofta, så vi passade på att dra till Göteborg en weekend för att hänga med min bror och hans flickvän.

Det blev en liten shoppingrunda, inte med så mycket shoppat dock, men ändå, det är ju en frihet att kunna gå i affärer en lång stund utan nån som gnäller, tjatar eller försvinner… Efter det blev det den där grejen som känns extra lyxigt eftersom det känns lite ”förbjudet” (hahahaha, jag vet, men jag känner så) nämligen ett glas vin mitt på dagen på en uteservering. Därtill en supergod frozen Irish Coffee som inte gick av för hackor!

När vi sen checkade in på Riverton så blev vi uppgraderade till en juniorsvit, vilket aldrig någonsin hänt mig, så även om det i princip bara innebar att vi fick ett litet, litet vardagsrum också i vårt hotellrum så kändes det lite extra kul. Det finns ju SPA på hotellet med, men det hann vi aldrig utnyttja dessvärre…

Att sen få äta hotellfrukost i lugn och ro utan att behöva springa och hämta grejor till barnen eller torka upp nåt som spillts var väldigt, väldigt skönt, även om jag nu saknade både våfflor, pannkakor och croissanter.. Alltså, det är ju lite det som är lyxen på en sån frukost, att få äta sånt som man ALDRIG skulle orka fixa själv till frukost.

Det syns nästan inte, men vi är alltså helt genomdränkta, tror
jag blev blötast av alla… Men vad sjutton, kul var det!

Efter detta så var vi helladdade inför en dag på Liseberg, självklart var vi där när de öppnade vid 11 =). Och ja, jag blir som ett litet barn när jag ser entrén till en nöjespark, jag får liksom behärska mig för att inte springa in!

Vi åkte i princip allt som är kul (och som inte snurrar, klarar inte det nu på äldre dagar….), dvs Helix, Balder, Kållerado, Radiobilarna, Lisebergsbanan och såklart Flumeride. Den sistnämnda råkade vi dock fellasta å det grövsta, vilket resulterade i att vi fick en stor VÅG av vatten över oss – inte jättesmidigt när man har jeans… Men kul ändå! Och det var ju fint väder så efter en sisådär 2-3 timmar hade det torkat…. O.o

Däremot konstaterade vi ganska snabbt att man nu för tiden är lite mer långsam med att skaka av sig känslan att magen flyter omkring i kroppen när man åkt något – när man var liten kunde man ju springa runt och åka varv på varv, men nu krävde det visst lite pauser mellan åkturerna… Det är ju skit att man börjar bli gammal!

Väl hemma var det ju däremot som alltid jättemysigt att få träffa barnen igen, och borra in näsan i Lukas mjuka hals. De hade också haft en suverän helg, och var väldigt nöjda och trötta med sin minisemester med mormor och morfar!

Att skriva eller inte skriva…

Jag känner att det är väldigt svårt att blogga just nu, det far runt så mycket personligt i huvudet som jag inte känner att jag vill skriva om här, så just nu har jag lite bloggtorka på vad jag ska skriva om. Vill ändå inte sluta blogga, spenderade en stund i går med att läsa lite inlägg tillbaka i tiden, och det är himla kul att läsa om vad man kände/tänkte/tyckte för ett par år sedan, och vad livet mest handlade om just då… Bästa dagboken, med bilder och allt 🙂

För övrigt så har jag ju börjat jobba nu, sedan i måndags, det känns ju som alltid ganska trögt i början, men nu börjar jag väl bilda mig någon form av översikt över hösten, så det kommer nog att ge sig.

Till helgen har det förresten visat sig att vi kommer bli barnlediga, mina föräldrar har lovat ta med barnen till Kolmården och flygmuseet i Linköping över helgen, vilket innebär att vi är barnlediga från lördag morgon till söndag kväll!!! Hastigt och lustigt så bokade vi in en helt i Göteborg (lagom dyrt) och tänkte roa oss med att helt fräckt gå på Liseberg, alldeles utan barnen, för att få en möjlighet att åka lite ”vuxengrejer” – ska bli väldigt kul =)

Det är ju jättekul att gå på nöjespark med barnen med, att se dem ha det roligt ÄR ju lika kul som att ha det själv, trots att det låter konstigt, men inte desto mindre är det ju ändå fortfarande väldigt roligt att få åka själv med, så länge inte barnen står och väntar. (bild från Legoland i somras)

Men, för att återgå till min bloggtorka… ni är ju några stycken som följer bloggen, inget ni undrar över eller vill läsa om? Nåt särskilt recept som saknas, eller bara något helt allmänt?

Slut på friheten

Stigen där jag och barnen cyklade/vandrade är faktiskt
ganska lik den vi gick i går. 

Så försvann då även sista veckan på semester, jag och barnen har hållit oss ganska upptagna med cykling, stadsparken och Leos Lekland, så det har varit ganska trevligt ändå. I går fick jag även göra en grej jag fick för mig att göra för ett litet tag sedan – nämligen att vandra en dag.

Gått promenader (haha, eller powerwalks om man vill vara trendigare) har jag ju såklart gjort i massor, och nu i veckan så har jag även gått lite längre rundor i skogen med barnen på varsin cykel, men att liksom vandra har jag inte gjort – vad nu som exakt skiljer de två egentligen vet jag inte.

I alla fall, jag, maken och min bror tänkte att vi skulle gå halva John Bauerleden då igår, och startade därmed vid IKHP i Huskvarna med varsin ryggsäck med lite käk och dricka. Himlans mycket mer kuperat och svårframkomligt än vi trott dock, efter typ 40 minuter hade vi bara kommit ungefär 2 km, helt galet! Jag hade ju kallt räknat med att vi skulle kunna gå i 5 km/h i alla fall, men med en del stopp för att plåstra om fötter och tår, äta lite och dricka så gick det en bra bit långsammare.

Lite omplåstring av tår och hälar, tur brorsan var väl förberedd 🙂

Nåväl, vädret var ju fint, och det var ändå en väldigt rolig väg att gå – så pass lerigt att man fick skutta runt lite ibland, vilket är rätt kul, men annars torrt i gräs och mark så man inte blev så blöt om fötterna. Jobbigast var alla j***a flugor och mygg som var runt en hela tiden…

Den södra halvan av John Bauerleden går ju då som sagt från IKHP och sedan in mot Bunn, den norra halvan svänger sedan av mot Vättern igen och avslutas vid Gränna. Därmed var det inte så mycket utsikt på det stora hela, mest precis vid IKHP faktiskt.

Efter ungefär 2 mil hade vi rätt ont i fötterna allihop, och man blev ju väldigt trött i vristerna av den ojämna terrängen, men i övrigt kändes det helt ok. Vi släpade oss sedan ytterligare 3 km innan vi blev upplockade av min far, då var fötter och ben tämligen stumma kan man väl säga… Då hade vi gått i 6,5 h 🙂

Idag känns det riktigt bra, lite trött och skönt seg i kroppen och en blåsa på ena tån bara, och jag hoppas att vi ska kunna gå andra halvan av leden lite senare sen i höst (förhoppningsvis utan flugor och mygg) när löven börjar bli gula – det är ju ändå ett heldagsprojekt får man ju säga, och det är inte alltid så lätt att få till sådana…

Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig av det hela, men jag hade nog inte riktigt trott att det skulle vara så svårframkomligt, och jag hade nog trott att jag skulle tröttna på att bara gå, men det var faktiskt ganska skönt och enkelt – speciellt med trevligt sällskap! Jag hoppas som sagt att jag får tillfälle till att vandra lite mer framöver, den här sortens ”projekt” går ändå ganska lätt att passa in i mitt liv och ger samtidigt en känsla av att man har ett mål!

Leden gick genom ko-hagar, skogar, längs med grusvägar och över åkrar, så det var väldigt omväxlande!

Jaha, annars då?

Jag har nu påbörjat min sista semestervecka – dessvärre började maken jobba idag så nu blir jag själv på att rådda runt med barnen osv, något som lär bli lite påfrestande under rådande väderförhållanden gissar jag.

Annars har vi ju gjort lite smått och gott under den delen av semestern då vi varit hemma:

Vi har rott och fiskat i Tenultssjön. (fotokred: Lukas!)

Några aborrar och ett par mörtar, helt ok! Fast tålamodet är ju inte så långt på de här två….

Vi har plockat lite jordgubbar i Gigeryd…

Ett gäng kvällar har gått åt till att grilla lite, hänga med lillebror och hans goa flickvän, och bara ha det rätt skönt. Det kan ha gått åt några öl med, eventuellt…

Önskar det hade varit såna här aborrar vi fått, men tyvärr… de här kommer från Citygross.

Vi har lekt i stadsparken och spelat minigolf…
…i olika stil.

 Och så har Lukas fått ha sitt 5-årskalas, nu när vi inte är i Kroatien längre.

Helt otroligt så stor han blivit. Han passade dessutom på att tappa sin första
tand, samma dag som kalaset!

Glasstårta till trots är det bara att konstatera att 5-åringar inte är särskilt stora i maten – eller ens i glassen. 6 barn senare var det bara ungefär en tredjedel uppätet. Vet inte vart resten försvann….?

Det är en del som inte fastnat på bild med, vi har vandrat/cyklat lite med barnen, vi har paddlat kajak med bror och flickvän, vi har rivit lekstuga och byggt en odlingslåda.

Så, vi har försökt fylla upp dagarna med lite diverse, trots det tråkiga vädret, nu gäller det bara att hålla i den här sista veckan med….

…och så tillbaka hem igen.

Ursäkta att det tog ett par dagar med att avsluta semesterberättelsen, min bror har kommit hem till stan och vi har umgåtts och haft det trevligt 🙂

Innan jag går in på hemresan så måste jag ju bara visa vilka oerhört söta husdjur paret vi hyrde av hade…

…nämligen ett tiotal sköldpaddor, varav två var små nog att hålla i handen 🙂

Jag och barnen matade dem glatt med rester från dagens sallad, mycket mysigt!

Nåväl, vi bodde ju i Kroatien 10 nätter – en helt perfekt längd på en vistelse eftersom en vecka är klart för lite och två veckor kan bli liiiite långsamt, och efter våra 10 nätter begav vi oss (lite lätt deprimerade eftersom vi visste hur vädret såg ut hemma) hemåt igen.

Vi brukar alltid stanna en dag vid en nöjespark på hemvägen, dels tycker vi själva att det är väldigt roligt och dels blir det lite av en ”muta” för barnen som får åka bil så många dagar. De hade ingen aning om att vi i år skulle stanna i det tyska LEGOland, så det var två väldigt förvånade och mycket glada barn som hoppade ur bilen på morgonen efter!

Lukas, som ÄLSKAR att krama alla sorts ”gosedjur” var helt lyrisk över att få krama om diverse legogubbar!

Vi hade sån galen tur med vädret, inte ett moln på himlen och tempen låg runt 25 grader, så vi kunde gå där hela dagen utan att dö av värmeslag, men vi kunde också åka alla ”blöta” åkturer eftersom man torkade på en kvart. 

Den tyska varianten av LEGOland var i princip identisk med den i Danmark – MEN, här är det ju inte högsäsong i mitten av juni, så det var i princip inte kö till en enda åkattraktion, förutom ”flumride”. Helt suveränt!

Som vanligt på de tyska gasthausen så är maten kanon, även om vi åt en alldeles särskilt god Angusfilé från gårdens egna djur på det stället vi sov på vid LEGOland. Bästa biffen jag någonsin ätit, och så med en kanongod tysk salladstallrik till, och dessutom det egenbryggda veteölet!
Jag har försökt återskapa de tyska salladsdressingarna i flera år utan att lyckas, jag VET inte hur de får dem så galet goda?!?!

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm……
Jag vill för övrigt passa på att tipsa om en sak man absolut inte får missa när man är i norra delen av tyskland (i alla fall där JAG sett det), och det är att ta den helbakade forellen om det finns en sån på menyn, den brukar vara helt fantastisk, och så även denna gången i Bispingen på vårt sista stopp. 
Ja, det är ett nästan helt urdrucket glas öl ni ser i bakgrunden. Av någon anledning KAN jag inte dricka veteöl långsamt, jag bälgar alltid i mig det jättefort, vilket har sina nackdelar. Men det är så SÅ jäkla gott…

Till havs!

Först av allt måste jag bara säga att så mycket som jag har badat under denna semester har jag inte badat sammantaget – i hela mitt vuxna liv!

Poolen – tja, en pool är en pool är en pool, så att säga, men det känns ju grymt lyxigt att få ha en alldeles för sig själv (ca 3×8 m), där vattnet ligger på 28-29 grader. Helt perfekt att svalka sig i (tycker jag som är världens badkruka och inte klarar av att ta mig i vattnet om det känns kallt), man solar i 10 minuter och sen badar man 5, upprepa efter behag!

Har man en ”egen” pool med nattbelysning är det ju supermysigt att ta sig ett kvällsdopp med, håller man sig lite still så kommer det fladdermöss och swischar förbi för att fånga mygg och knott runt poolen med!

Havet – Kroatien (där VI var) är inte perfekt om man har väldigt små barn, jag tänker 1-3 år nånting. Dels är det stenstränder med varierande storlek på stenen, från stort ”grus” till stora sjöstenar – och vidare till klippor och gjutna cement”stränder”. Stenarna är mjuka och runda, men dels blir de väldigt varma och dels är det lite svårt att gå på dem – om man inte har ett par bra badskor, vilket för övrigt är ett absolut måste om man vill kunna bada ”precis som vanligt” och vill slippa balansera sig ner i vattnet. Det finns ganska gott om sjöborrar, men mina reflektioner är att där det är en strand, där har man rensat åtminstone den inre delen av sjöborrar, alltså är det ingen direkt fara för tex barnen att gå ner i vattnet för sjöborrarna kommer inte förrän efter barnen inte bottnar.

Det här är vid en väldigt barnvänlig strand på ön Krk, vid staden med samma namn. 
En stenstrand bjuder ju faktiskt på underhållning i sig själv, med att plocka och
leta efter fina stenar. Här ser ni förresten hurdana badskor vi hade med, det var
superbra!

Som jag nämnt tidigare så är det väldigt bergigt och klippigt, ända ner till havet (och i havet med för den delen), så det var inte helt lätt först att över huvudet taget hitta stränderna. Man kör liksom på en väg, ser havet en bra bit nedanför sig på ena sidan, men det är så brant att det är svårt att se vart stränderna är. Det bästa tipset är att antingen plocka upp en strand-guide (tex på nån turistbyrå) eller att hålla utkik efter folk som har eller ska bada. Många gånger såg man att ”aha, här står det mängder med bilar utmed vägarna” och sen såg man förhoppningsvis någon bakklädd person smita ner i en liten gång mellan grönskan någonstans.

Självklart finns det lite större stränder med, vi hittade tex en med Blå Flagg, som dels innebär att vattnet är väldigt rent och sen finns det även faciliteter runt omkring i form av toaletter, dusch och glassbarer 🙂

Stränderna är väldigt grunda, och vår erfarenhet är att det är VÄLDIGT mycket folk där. Vi åkte oftast ner på eftermiddagen när kroaterna själva åkte ner (efter jobbet gissar jag), och har du tur hittar du någon plats att lägga din handduk på, ungefär. Konstigt nog funkar det ändå väldigt bra, till och med för mig som hatar när det är mycket folk, alla sköter sig själva och man respekterar varandras små utrymmet. Mest folk var det en söndag när vi åkte ner, då var det så tätt mellan handdukarna att man knappt kunde gå, men även det funkade ändå.

Så här såg det ut en söndag på en strand märkt Blå Flagg, rätt mycket folk som ni ser…

Vattnet är ju väldigt, väldigt klart och rent (dock väldigt salt, man flöt som en kork) tack vare att det inte är någon sandbotten, och det var lätt mellan 27-29 grader när vi badade, så även jag var i vattnet långa stunder! Har du inget cyklop sen tidigare så köp det där (inga snorklar till barn under 12 dock), för det är ganska gott om fiskar i varierande storlekar. På en del stränder var det mest vanliga småstim, men på några ställen hittade vi ganska stora och färgglada fiskar, nära inpå stranden!

Jag tror att ni ser hur klart och fint vattnet är! Det var för övrigt inga problem att låta barnen bada, inga strömmar, oftast lite inhägnat från båtar, och nästan inga vågor när vi var där. 

Så, en kort sammanfattning, det är rent och underbart att bada, bara man har badskor är inte stenarna något problem, och dessutom var vattnet helt ljuvligt varmt!!!

Hade vi inte haft barnen hade man kunnat hitta lite mindre befolkade badställen,
men oxå betydligt klippigare. 

Den kulinariska delen av Kroatien

Så hur var själva semestern i Kroatien då? Ja, det är väl ingen som missat att det verkar vara ett av de mest omtalade och populära resmålen nu, och var och varannan människa åker, eller pratar om att åka, till Kroatien. Vi har varit sugna ett tag nu, det som ”avskräckt” oss har väl varit språket mest – jag som klarar  mig rätt bra i Tyskland och kan hanka mig fram i både Spanien och Frankrike, kan inte ett ord kroatiska. Lite läskigt liksom. Jag tycker det är väldigt oartigt att inte kunna åtminstone de mest basala orden, så nu för tiden kan vi säga ”tack” (hvala), ”snälla” (molim), god dag (dobar dan) och räkna till fem åtminstone.

Jag kan ju säga direkt att just den språkliga oron var i princip i onödan, väldigt många i Kroatien var riktigt bra på engelska, och en del på Tyska med (gissar att det åker väldigt mycket tyskar dit på semester också). 
Vi bodde ju i Viskovo, en ”förort” till den större staden Rijeka och precis i anslutning till den oerhört vackra staden Opatija (den kroatiska rivieran), precis i ”viken” som skiljer halvön Istrien från det övriga Kroatien, vilket lite sen visade sig vara en helt fantastisk plats att semestra på. Det som inte går att få fram i ord är hur oerhört vackert Kroatien är! Bergen är dominerande, men till skillnad från tex Frankrike och Spanien så är det inget bränt, brunt och torrt gräs och torra växter, det är GRÖNT! Växtligheten är minst sagt frodig, det är det absolut grönaste land jag sett…. I och med att det är så brant och bergigt, ända ner till havet, så får man liksom tänka om sin bild av ordet ”strand”, i vanliga fall är det ju oftast hyfsat flackt precis utmed stränderna, med nån strandpromenad till eller så, men här går ju klipporna ända ner i vattnet så stränderna är väldigt ”grunda” och mer små vikar än stränder – även om det såklart ser olika ut överallt. 

En ganska typisk bild tagen på en liten by ifrån en strandpromenad. Bergen når ända ner till havet, och likaså grönskan. 
Många små, små stränder, med klippor runtomkring. Såååå vackert!
Bergen gör ju även att det är BRANT – såklart även inne i städerna. De smala gränderna (som ofta inte är enkelriktade) går upp och ner i så mycket som 15% lutning (och det var det vi såg utskrivet, det var säkert gator som var ännu brantare), vilket gör det lite intressant att köra i när man inte är helt van, men också väldigt roligt. Hus och städer är fantastiskt vackra i de flesta fall, det känns på det stora hela som om landet håller på att ”rustas upp” faktiskt, det är mycket som renoveras och fixas, från stränder till hus och till vägar, och eftersom Istrien tillhört Italien så liknar stilen den italienska, fast mycket mer välskött. Faktum är att den delen av Kroatien där vi var liknar Monaco ganska mycket, grönt, bergigt, brant och vackert, fast liksom mer av allt.

För mig är 70% av semestern maten – förutsatt att det finns sol och värme. Nu hyrde vi ju ett hus med kök och grillplats, just för att jag tycker att det är både skönt och roligt att kunna laga lite egen mat med de råvaror som finns. Det var ganska lätt att hitta hyfsat stora mataffärer i Kroatien, ”Plodine” hette en av de vanligast förekommande kedjorna, och det mesta är BILLIGT att handla! Sånt som de äter mest själva – som cevapcici (stavningen kan vara lite off), köttspett, korvar (gud så goda korvar) var klart billigast, där köpte vi kött till hela familjen för runt 30-40 kronor. Grönsaker och frukter likaså, eller i alla fall meloner, vi åt minst en om dagen och kilopriset för vattenmelon var ungefär 5 kr. Ville man köpa fisk så var det lite dyrare, och eftersom jag är den enda i familjen som verkligen älskar helgrillad fisk så blev det oftast de lite mer familjevänliga alternativen med köttspett eller korv, och till det åt vi antingen rostad potatis eller ett snabbgrillat, ljuvligt bröd. Salladen till kompletterades med deras… ost? Nåt mellanting mellan keso, kvarg och färskost, väldigt gott och lite salt/syrligt. Mums…. Enkelt, gott och mättande!

Här är grillen där vi lagade till den mesta av vår mat. 

Vi gick såklart ut och åt en hel del med, en lokal restaurang (Nono Frane, BBQ-restaurang) var en riktig höjdare med en varmrätt för ca 70 kuna, (85 kronor), ”barnportioner” med snitzel och pommes för 30 kuna (38 kronor) och öl för ca 25 kuna / halvliter. Maten var extremt riklig, och barnens snitzel hade platsat som vuxenportion på en tysk restaurang, vilket inte säger lite…. Ville man ha en mer klassisk entrecote eller liknande så var det dyrare än de alternativ de själva åt mest av, men jag menar, entrecote och pommes, det kan man äta precis vart som helst, här vill man ju gärna testa något lite mer lokalt. Det blev ett antal glassar med, under dagarna, en våffla med en enorm kula Gelato (sjukt god sådan dessutom) gick på mellan 7 och 9 kuna (ca 8-10 kr). Ville man äta en hel glasscoupe med 3 kulor, frukt och grädde, så kostade en sån runt 35 kronor!! Måste även nämna deras pizzor, den perfekta lunchen när man bara vill göra det enkelt för sig, men herregud vilka goda pizzor – bästa jag någonsin ätit och kostade ungefär 40 kronor styck! Favoritdricka under semestern var dels öl och sedan en gammal favorit – Radler (dvs ungefär öl blandat med fanta, låter jättekonstigt men är väldigt läskande i värmen och inte så alkoholstarkt under den gassande solen). För övrigt var det ett stort plus i kanten att man utan problem kunde dricka kranvattnet överallt – även nere på stränderna!

Det blev många, långa och mysiga kvällar på restauranger. Barnen var hyfsat trötta efter en dags bad med, så det blev faktiskt ganska många lugna stunder, tack och lov…

…fast det kan ju ändå vara bra att se till att man har med material att underhålla och distrahera med. 

En kväll bjöds vi in till de som hyrde ut huset, på en enkel grillkväll. Det var jättekul att se hur de själva lagade och åt mat, det blev potatisklyftor friterade över öppen eld, och grillat/friterat kött till, både cevapcici, kotletter och grillat stekfläsk (det senare MÅSTE ni testa att grilla, så det blir riktigt knaprigt… mmmm), alltså ganska rustik men väldigt god mat.

Så här tillagades middagen av våra värdar!

 Måste bara avsluta med ett par bilder från en varm glass-kväll i Rijeka…

Haha, ser nu att den här ser jätteliten ut, men det var ett jättehögt glas!

 I morgon ska jag skriva lite mer om Kroatiens stränder, och lite besök på andra sidan Istrien. 

Och vi hade till och med tur med vädret!

I går kväll kom vi hem från vår bilsemester ner till Kroatien, och här kommer en liten sammanfattning (får nog dela upp det lite annars blir det lite väl långt):

Vi gav oss iväg lördag den 27 juni, närmare bestämt runt 02:30 (vilket faktiskt visade sig vara lite onödigt tidigt, det hade räckt vid 04, men man vet ju aldrig hur trafiken flyter på), en lång och ganska ospännande dag som mest går ut på att lägga så många mil som möjligt mellan oss och Sverige… I och med att vi åkte lite ”för tidigt” så stannade vi ett tag vid kusten i norra Tyskland, runt Timmendorfer Strand, ett resmål jag kan rekommendera i sig själv, väldigt vackert! Vi landade i Bockenem, Niedersachsen där vi firade att semestern börjat med sedvanlig ”Zwei grosse Bier, bitte” och en god köttbit, såklart.

Vid Timmendorfer Strand finns en fantastisk strandpromenad, och dessutom ett akvarium (som vi besökt några år tidigare, inte så bra) med en stor lekpark utanför. 

Den påföljande dagen tog oss ner i sydöstra delen av Tyskland, till Bernau närmare bestämt, med ytterligare en övernattning, öl och kött.

Ser ut lite som i Österrike eller Schweiz här nere. 

När det gäller bilresan så frågar för övrigt de flesta jag pratar med om hur det går med barnen? Jag kan ju säga så mycket som att det funkar bra mycket bättre att spendera tre dagar i bilen för att åka söderut än vad det gör att åka till Gränna eller Göteborg… Man är helt enkelt mer förberedd – bilen laddas med leksaker, tidningar, spel och annat – försöker dock undvika godis eftersom sockerstinna barn är inget som underlättar en bilresa… Dessutom måste man ju förbereda barnen, tala om för dem att nu är det tre dagar i bilen som gäller, och sen försöka hjälpa till att få det att flyta på. Vi har aldrig haft några större problem på själva resorna, det blir oftast mer bråk när vi är framme och de ska leka ihop i 2 veckor, även om det såklart blir smågnabb ibland som man får styra upp.

En nyckel till att få barnen nöjda är att gå runt lite runt det Gasthaus man ska sova i, tills man hittar en lekpark. Vi har varit i MÅNGA lekparker, och de flesta är lite annorlunda mot vad de är här hemma så då blir det ju lite extra kul för barnen!
Viktigt att få springa av sig och klättra runt lite med, när man suttit hela dagen i bilen!

Tredje bildagen skulle sen då ta oss genom fyra länder, först sista biten av Tyskland, sedan genom Österrike (glöm inte vinjetten), genom Slovenien (samma sak här, glöm inte vinjetten, går bra att köpa vid gränserna och på mackar) och så till sist in i Kroatien. Dagen flöt på bra, och vi var framme i så pass god tid att vi passade på att åka ner till vackra Opatija för lunch innan vi hämtade ut nyckeln till huset.

Det är alltid extremt … intressant, att hämta ut nyckeln till ett semesterhus. Man är lite nervös (det är inte alltid lätt att hitta, ens med GPS, utan den hade vi aldrig kommit rätt för övrigt) och pirrig, hur kommer stället se ut? Vad finns där? Är det fräsch? Ja ni vet, tusen frågor… Vi konstaterade i alla fall på vägen dit att OJ vilka extremt smala små gator det är i Kroatien, tur de är enkelri… nähä, de är inte enkelriktade. Ok, vi backar lite här då, så blundar jag när ni kör förbi 😉 Haha, skämt åsido, man vande sig efter ett litet tag, men vi lärde oss också ganska snabbt att inte alltid följa GPS’ens hänvisningar för snabbaste rutt, utan hålla oss till de ”större” vägarna.

Så, vid fyratiden kom vi då fram till vårt hus vi hyrt via Novasol, och DET VAR FANTASTISKT! Vi har hyrt så många hus genom åren och man vet aldrig hur de är i verkligheten, men det här var perfekt… Inte så stort såklart, men fräscht (ganska nybyggt), välutrustat och med en helt ny och jättefin pool! Det är faktiskt det bästa huset jag hyrt, det är liksom inget speciellt egentligen, men det hade verkligen allt vi behövde – DESSUTOM var det helt perfekt att kunna hyra det i 10 dagar istället för i jämna veckor.

Det var tre hus som låg i en liten ”klunga”, ett till semesterhus (större dock) som hyrdes av några Tyskar när vi var där, och så ett hus som uthyrarna själva (ett par i 60-årsåldern och den enes bror) bodde i, de låg inte så nära att man på något sätt störde varandra dock.

Efter tre dagar i bilen kan jag ju säga att ja, vi FLÖG i poolen allihop!!!

Vi bodde på övervåningen, under var det bara ett stort förråd till det stora huset, så vi hade ändå huset ”för oss själva”. 

När vi kom ner hade det regnat i en hel vecka och varit kallt, så då var poolen runt 25 grader, men eftersom vi sen hade strålande sol och 33-35 grader i skuggan hela tiden så steg snabbt tempen i poolen till runt 29 grader – helt perfekt med andra ord!

Lukas 5 år!

Idag fyller den här goingen hela 5 år – hur gick det till!?!? Minst i familjen är inte så himla liten längre, och klarar ju numer det mesta själv. Helst ska dock ALLT göras exakt som storebror gör det, oavsett om det handlar om att välja frukost ”vad ska Oliver ha? Då ska jag oxå ha det!” till att vara med och leka – HELA tiden helst. Storebror är helt enkelt hjälten och idolen i hans liv kan man väl säga.

Fyller man år får man ett helt hav med ballonger i sängen…
Fortfarande får även den som inte fyller år ett paket eller två med… 

ÄLSKAR att bygga ihop LEGO, det är mycket roligare än att sen leka med det. Numer klarar han det oftast helt själv!

Världens goaste Lukas! Med så oerhört mycket charm och bus, och mycket, mycket vilja, så har du helt enkelt en personlighet att räkna med – bestämmer du dig för nåt klarar du vad som helst!

Om 10 år

Del 27 i träningsbloggutmaningen.

Om 10 år hoppas jag att jag fortfarande kan använda min kropp med lika stor glädje som idag – att jag är frisk, stark och i bra form, så att de hinder man stöter på i livet åtminstone inte blir värre av att ens kropp inte vill samarbeta med en…

Jag hoppas också att vi tränar ihop ibland, hela familjen, och att mina barn har vuxit upp på ett sådant sätt att träningen är lika naturlig som vila, och lika rolig som allt annat i livet. För det är en jätteviktig sak för mig, inte att på något sätt sätta press på att barnen ”ska träna”, utan att inspirera dem och visa att det är roligt och skönt att röra sig. Om 10 år är de ju tonåringar, och jag önskar så att TV-spelstid och fester varvas med träning, för att de själva vill det och mår bra av det. Det önskar jag…