Tofvehult och Västervik

Det här är inget sponsrat inlägg eller något samarbete, bara ett tips från mig till dig.

I helgen begav vi oss åt Västervikshållet – närmare bestämt Tofvehults boende där vi hyrt en av 4 stugor för helgen, för att fira in att skolan slutat för sommaren. Sen blev det ändå så att pga en massa omständigheter så blev Oliver kvar hemma med lite andra aktiviteter, men han hade väldigt roligt och det är viktigast.

Här har vi stora huset, där jag tror det finns ett gäng rum att hyra.
Friheten – den stugan vi fick. Där fanns plats för 5 pers, även om 4 plus hund var rätt lagom 🙂

Tofvehult drivs av en familj om jag inte tar fel, och de har som sagt 4 stugor och några rum med man kan hyra. Tidigare har det visst även drivits ett väldigt framgångsrikt café med, men nu var det bara boende och konferens. Jag hade bokat in mig just här av lite olika anledningar, men dels för att vi fick plats alla 5 plus hund och dels för att det var nära Tobbes syrra som har en stuga bara 10 minuter bort. Bra att passa på att träffas ute!

Boendet ligger precis vid en sjö, varm att bada i enligt utsago (maken och Lukas)

Boende var väldigt mysigt, och framförallt så himla tyst och lugnt i omgivningarna, dessutom var det bara vi där första natten och bara några få boenden andra natten. Perfekt, och vi kunde gå omkring med Nala som vi ville! Enda nackdelen om man har lite mindre barn som Filip var att det var ju en klippa ner i sjön precis intill, halt och inte så lätt om man bara vill gå och plaska lite till knäna…

God frukostkorg med hembakat bröd.
Lillkillen alltså…
Och så han som badade!

Fredagskvällen åkte vi in till Västervik, käkade på restaurang och gick och kikade i hamnen. Sen blev det såklart Sveriges bästa milkshake – på Åhmans 🙂 Banan ska det vara, helst med en pommes med räksallad med…

Lukas och jag käkade heta räkor med vitlök och bröd att doppa i. Supergott!
Men alltså jag ser så trött ut…. Iofs så är det ju verkligheten med, Filip har krånglat massor med sömnen i många veckor nu och mitt sömnkonto är absolut back….
Han! ❤

Lördagen spenderades vid svägerskans ”stuga” (mer hus än stuga, väldigt fint) där det också var lugnt och skönt och Nala och barnen kunde springa fritt. Filip lekte med kusin Alicia, det skiljer bara ett par månader på dem.

Söta kusinerna, med myggbett, plåster och sommarbara ben… ❤

Söndagen blev en kort tur i kanot – mest för att testa med Nala. Två vuxna, en 10-åring, en 4-åring och en valp var lagom med spänning även om det gick bra, så turen blev ganska kort men trevlig, innan vi begav oss hemåt. Det var en lyckad helg, och så skönt att komma bort en stund!

Det funkade bra med Nala i kanoten, även om det var lite nervöst!
Den här däremot var GRAVT upprörd över att behöva ha på sig en tjock flytväst….
Men det gick över!
Tack för en fin paus från vardagen!

Minisemester i Göteborg

Torsdag till lördag har vi varit iväg på ”minisemester” i Göteborg – det har varit både otroligt välbehövligt men även mer lyckat än jag vågade hoppas på!

Vi började med att träffa bror och familj vid lilla Delsjön där vi gick en liten bit utmed sjön och sen satte och och fikade och tjötade. Vi stannade här i nästan 5 timmar, tills åskan som hela tiden mullrat i bakgrunden började låta lite oroväckande nära, och vi satte oss sen i bilarna lagom till de första dropparna föll. Men innan dess var vädret kanonskönt och det räckte med jeans och t-shirt, oerhört efterlängtat Så kul att få träffa lilla E och se hur mycket hon vuxit, och så klart både bror och svägerska och få prata i hyfsad lugn och ro en bra stund. Nala testade att bada – åtminstone halva sig – och konstaterade att det var ju skitkul, så det blir nog en del sånt framöver tänker jag.

Pastasallad, fika och kaffe, allt man behöver på en dag när man har gott sällskap!
Lilla E! Ja, jag har bättre bilder, men är man inte ett fan av sociala medier så ska inte JAG lägga ut mer bilder här, såklart.
Väldigt vackert runt sjön, även om jag aldrig riktigt fick nåt tillfälle att fota ordentligt.
Ingen badkruka i alla fall!

Efter den utflykten åkte vi till hotellet – vi bodde på Kviberg Park hotell i en svit (inte för att lyxa till det utan för att vi är 5 plus en hund), och där var det nytt, fräscht och gott om plats för oss alla. Vi käkade gott i restaurangen, ett orosmoment för min del på förhand eftersom jag inte hade en aning om hur det skulle funka med nyaste familjemedlemmen, men det gick superbra och hon satt fint vid vårt bord hela tiden. Nåt enstaka skall när nån gick förbi för nära, men i övrigt skötte hon sig kanon verkligen, och likadant alla barnen. Det var gott och så lyxigt att få äta ute, utan problem.

Den här lille gör sig ju hemmastadd vart han än är
Är glad att vi får med tonåring, åtminstone ett par år till tänker jag
Så sjukt vad de växer, ungarna, det blir så tydligt när man fotar dem!

På fredagen var vi i slottskogen och Plikta parklek heeeela dagen. Återigen kanonväder och supervarmt, så vi mest gick runt med barnen, åt glass (inte mindre än två gånger, är man på semester så är man) och lekte överallt vi hittade roliga saker. Vi tittade på djuren såklart, och förundrade oss över alla makalöst söta ekorrar bland annat.

Kanonväder och så fint i slottskogen och omgivningarna.
Ser så evinnerligt trött, gammal och blek ut på alla bilder, behöver sol, semester och ett bra filter tror jag.
Korvpaus
Såååå göööölligt!
Trevligt att få hinna hänga lite med maken med, även om det alltid går i 180 runtomkring.

Det bästa med den här lilla minisemestern? Flera saker faktiskt:

  • Vädret! Sån tur hade vi, och det var verkligen kanon med värmen!
  • Att alla barnen verkligen uppskattade allt, att vi var iväg, det fina hotellet, äta ute och allt annat vi gjorde. Inget gnäll, vilket är HELT avgörande för min del
  • Det funkade så himla bra med Nala?! Vet inte vad jag tänkt, men var lite beredd på att det skulle vara kaosigt, men det var hur lugnt som helst. Också väldigt bra träning för henne, med massa folk, barn och hundar runtomkring. Hon var bra trött i lördags sen!
  • Nästan noll stress när vi var iväg! (sen fick jag VÄRLDENS stresspåslag så fort vi klev innanför dörren hemma, men det tar vi en annan gång).

Nej inte helt PK att ta en minisemester i Covid-tider, men vi har varit ute hela tiden förutom på hotellet och där var det INTE fullt med folk. Så helt ok ändå tänker jag.

Vintersol

Det var verkligen riktig sockervadds-snö som singlade ner i dag och lade sig som ett extremt lätt och fluffigt täcke. Jag passade på att ta några minuter på lunchrasten till att vara ute och skotta, så skönt med både dagsljus och frisk luft.

Inne var det ju med superskönt att få in lite sol, vår lilla dammsugar-robot körde ett varv så nu kan man njuta av ett nystädat fredagshus. Älskar ljuset man får inne när det är snöigt och soligt ute, även om man nu inte ska kolla så noga på fönstren kanske O.o

Måste för övrigt nog köpa en ny mobil framöver, min gamla 7:a håller helt på att tappa batterifunktionen och kan gå från 80% ner till 13% på bara fem minuter. Skulle kunna köpa en iphone SE som tonåringen fick, men då är ju kameran inget roligare än den jag har, och av alla saker jag använder mobilen till så är kameran det jag tycker är viktigast. Det är ju inte alltid man kan/vill/orkar dra med systemkameran ut… Är samtidigt jäkligt osugen på att lägga pengar på en dyrare mobil, är ju bara trist utgift. Visst, man kan byta batteriet, men tja…

Jaja, nu ska vi fortsätta här med Betongtekniken, pauser är ljuvliga men korta (helst som man vill hinna styra upp jobbet lite samtidigt med).

Vintersoluppgång

I morse när vi klev upp så visade termometern på -13 grader, och det var en fantastisk himmel och strax innan solen gick upp. Jag satt inne några minuter innan jag insåg att jag bara MÅSTE ut, så jag slet åt mig en jacka och ett par stövlar och knatade ut en stund i trädgården..

Morgonljuset var fantastiskt…
…och sen kom solen!

Så två omgångar sprang jag ut med kameran, andra gången strax efter solen gått upp. Här får ni några bilder åtminstone jag är väldigt nöjd med, både innan solen steg upp, och efter.

Humlen vid hönsgården…
…torr och skir med frost på sig.
Frusna växtstöd i väntan på grönare tider
…en vacker kontrast i trädgården!
I uterummet var det minusgrader med, och frosten hade skapat fantastiska mönster på glasen.

När det är kallare än -10 så känns det verkligen som hela världen fryser till, det blir stilla och tyst och allt är bara så galet vackert. Även om jag själv är frusen så älskar jag verkligen när det är ”riktig” vinter med mycket snö och kallt, tycker det är mycket värre kyla runt nollgradigt, den går mer in i benen.

Mitt på dagen idag så gav jag mig ut på en ordentlig skidrunda på banvallen vid Bottnaryd, 1,4 mil blev det i godan ro och med äggmacks-paus och tanken är att jag ska åka i morgon med – eftersom det verkar som snön riskerar att försvinna i veckan. Men det förtjänar ett eget inlägg, så det kommer nog ett i morgon.

Det här skulle jag vilja bli bättre på

Egentligen vill jag ju bli bättre på precis allt, så jag skulle kunna rabbla upp allt jag gör, men det är väl ett par punkter som kanske sticker ut lite extra.

Jag skulle vilja bli bättre på:

  • Att sticka, så jag kan sticka en fin isländsk eller norsk ulltröja
  • Att stänga av allt ljud från ungarna, så det inte går mig så på nerverna som det gör ibland
  • Att hålla jobbet i från mig
  • Att inte ha så hög press på mig själv på hemmaplan
  • Att få in mer vardagsmotion och promenader (tänker att en hund är bra här)
  • Att fotografera!

Och på tal om den sista punkten så har jag ändå övat en hel del i dag, när solen tittade fram för första gången på nästan en månad… Har varit ute halva dagen, och har just letat efter små solglimtar – bokstavligt talat. Är faktiskt jättenöjd, så här kommer en hel bildkavalkad!

Sol på en gammal fasad
Alltså sol ändå!
Snöbär!
Sol mellan granarna på Ryforsleden!
Reflektion i en pöl bland mossan

Det var dagens inlägg från kajsons julkalender!

Mina favoritbilder för året

Det går framåt här, i dag är L tillbaka i skolan, maken fick negativt på COVID i går och vi inväntar svar på O’s test så kan han gå till skolan med. Filip är lite snorig fortfarande, så det blir inget dagis idag heller, och kanske inte i morgon heller. Men vad ska vi då hitta på, när det mest är snorigt och trist? Tycker vi tar ett omtag på mina egna favoritbilder i år (ur kategorin fina, neutrala bilder), bara för att få lite fint att kolla på!

De första sipporna.
Inre frid utomhus
Äppelblom
2020 – inte ett år med fyrklöver direkt, men fint ändå
Vackra orsaker till allergi
En riktigt bra selfie
Frodig sommaräng
Skira blåklockor
Sommarens tidsfördriv
Viloplats
Sandhammaren, Österlen
Höstfluff
Morgondagg
En mjuk, grön natursäng
Frost och morgonsol
Gula skatter i skogen
Utekaffe
Höstfärger

Tycker nog faktiskt att jag blivit bättre genom åren på att se de där fina små motiven. En bra kamera hjälper ju, som jag nämnt innan så är ju foto något jag verkligen skulle vilja ha mer tid för, men som det är nu är jag glad om jag hinner slänga iväg ett foto på en autofunktion när jag får en sekund över, de handlar oftast inte om mer tid eftersom det mesta jag fotar fotar jag när vi är ute med hela familjen. Tänker avsluta med bilden nedan, för visst behöver vi mer kärlek efter det här året?

Måtte 2021 bli ett lite mer kärleksfyllt och roligare år!

Juli till december

Som vanligt så är det i juli vi gör mest saker, man är ledig, vädret är oftast bra (även om det var väldigt halvdant i år) och det finns mycket aktiviteter att välja på. Så vad gjorde vi då?

Jo, vi var ute och paddlade kanot med hela familjen på Stråken, och lite senare med bara de stora barnen i Bunn.

Vi fick ett fantastiskt erbjudande om att få låna ett sommarhus av Tobbes ”sommar-mamma”, där vi spenderade en fantastisk långhelg:

Sen var det dags för den enda lite mer planerade aktiviteten denna sommaren, ett par dagar på Österlen med kusinerna!

Efter det blev det mest små-utflykter, som till Omberg.

I trädgården växte det så det knakade…

Juli blev augusti och nu kom betydligt trevligare väder, lagom till semestern var slut såklart. Trädgården fortsatte leverera får man ju säga.

Och skogen gjorde detsamma, för vi plockade en jätteomgång med sommarkantareller!

Jag kände lite ångest efter en sommar som inte erbjudit den semester jag velat och behövt ha, så i augusti passade vi på att göra om i hallen.

September kom, och vi fortsätter döva lite ångest med renovering av sovrummet med…

Vi tog en minst sagt prövande vandring hela familjen på Bauerleden.

Men det bästa den här månaden var att hälsa på min lilla brorsdotter!

Oktober drog in, och det blev inte så många aktiviteter längre. Jobbet har varit ganska stressigt stora delar av året och är det nu med, eller stressigt kanske inte är rätt ord men jag känner en stor press på att inte göra fel, så jag är ganska mentalt trött (även nu). Men lite gör vi, vi tar tex med mini på en stunds utflykt på Hökensås, det började katastrofalt men blev helt ok sen ändå.

Det har varit en ovanligt deppig och ångestladdad höst ser jag nu, när jag tittar tillbaka. Men lite utevistelser hjälper till att lätta på klumpen i magen.

Sen kom november, även årets i vanliga fall deppigaste månad, och inte superkul i år med covid och allt heller. Det händer inte så mycket, men jag stickar mig en gosig halskrage och ett par vantar, använder dem faktiskt massor!

Sen går vi ju faktiskt vidare med en tanke vi haft så himla länge, att skaffa hund. Beslutet är inte 100 klart ännu, men vi har fått träffa en fantastisk uppfödare och hennes fina hundar – och faktiskt ska vi få låna hem den här sötnosen till helgen (bild lånad från Xoloannes sida)

Och december då? Tja, vi är ju mitt i denna totalt genomgrå månad, bredvid mig har jag en förkyld hustomte som fick komma hem från dagis och i morgon blir det VAB. Vi får väl se vad månaden har att komma med i övrigt…

Kreativ tristess

Dagens rubrik i Kajsons julkalender är ”något jag vill skapa nu”, och jag måste säga att ett bra tag stod det helt still i huvudet på mig. Men sen kom jag faktiskt på att jag faktiskt HAR en hel del skaparlust just nu, jag har bara inte tänkt på det!

Dels så är jag så himla sugen på att fota lite mer – något som dock är rätt jäkla svårt när det bara är TYP ljust i några timmar mitt på dagen. Men när jag jobbade hemifrån i fredags tog jag en kort frukostpromenad och lyckades faktiskt få till inte mindre än två bilder från en halvdan mobil, de flesta har nog redan sett dem på Instagram, men ändå:

En fin ladugårdsdörr vid Klämmestorp
…och den lilla ”sjön” vid början av Hallbyleden.

Sen har jag ju stickat mina Lovikkavantar, och skulle nog kunna tänka mig att sticka ett par till om jag bara kommer åt att köpa garn någon gång.

Och idag gjorde jag något jag inte gjort på säkert 25 år minst, jag målade två julkort som ska skickas till närmsta familjen, det kändes grymt ovant men är väldigt kul – när man väl bara släpper all prestationsångest och bara gör just det som känns roligt. Hade kvar lite gamla akrylfärger i en pyssellåda – hälften hade typ torkat i hop, men det gick ändå.

Tydligen är ändå tristess bra för kreativiteten, att ha tråkigt gör ju att hjärnan faktiskt får möjlighet att komma till ro en stund. För det är ju ändå så, att ska man känna att man har tid att sätta sig med nåt sånt här ”onödigt” så måste det ju finnas ganska mycket tid över, annars prioriteras det ju liksom bort först av allt.

Mer tråkigt blir det väl delvis i veckan med, jag är ju lite snuvig och har halsont så jag ska testa mig i morgon – fast det känns samtidigt så fånigt för i vanliga fall hade jag knappt reflekterat över det. Sen är L också ganska ordentligt snuvig och hes, så frågan är om jag ska försöka få med mig honom med, han får i vilket fall stanna hemma från skolan i morgon. Nu är det däremot dags att lägga sig i soffan en liten stund tror jag bestämt. Kram på er!

Det fina i det fula

Förlåt om jag lät lite dramatisk i mitt förra inlägg, det är inget allvarligt som hänt, det var bara en helg som var till brädden full med konflikter och jag tog helt enkelt slut. Det börjar kännas bättre, en rätt rolig vecka med jobbarkompisarna kan jag till stor del tacka för det, men jag har noll tolerans för konflikter och bråk här hemma just nu känner jag.

Sen är det ju en deppig årstid nu, eller det är det om det är dåligt väder i alla fall. För en krispig höstdag med isblå himmel och strålande sol är ju inget att klaga på, det är den råa, fuktiga kylan i en smutsgrå dimma som är vidrig. Men kanske just därför så är de vackra stunderna på hösten lite extra vackra? Höll nästan på att köra av vägen på väg ut till Bankeryd för att träna i går, för den sista kvällssolen silades genom höströda löv och rågfärgade ängar och var sådär magiskt vacker. Önskar jag haft tid att stanna och fota…

En annan höjdpunkt visade sig helt oväntat i går, när jag var ute på Stigamo på jobb och helt plötsligt morgonsolen brände igenom dimman…

Jag önskar verkligen att det blir fint väder till helgen, i så fall ska jag ta med den riktiga kameran ut och fota, nu har jag fått nöja mig med en halvdan mobilkamera.

I morgon är det i alla fall skola hela dagen, och tenta i arbetsmiljö. Inte supertaggad, om jag ska vara ärlig, men vi har ju en skön klass så det ger sig nog det med. (Vi kör på distans men alla ska ha kamera och ljud på så det blir inte riktigt lika enformigt som när man sitter och bara lyssnar)

Höstdagjämning

Hösten kan ju vara så krispig och fantastiskt, men den kan ju också kännas rätt deppig, speciellt som vädret varit i helgen… Men då kan det vara bra att ha med kameran ändå, den var ju med i går, och gå lite närmare det som är vackert… I dag är det höstdagjämning, vilket känns betydligt mer deppigt än motsatsen på våren, men nu tar vi och fokuserar på sånt som är som vackrast nu:

Vitmossa
De sista gröna bladen
Vackra nypon
Intrikata spindelnät
En annan färgskala
Skirt gräs som torkat till fina vippor

Ja ni ser ju, det är inte så dumt med höst ändå.