I dag är det inte bara morsdag och mammas födelsedag, vi firar också 18-årig bröllopsdag, och även om jag kanske tycker att det är en ännu större bedrift att vara mamma så är det banne mig en bedrift att ha varit gifta i 18 år med, och tillsammans i 24 år. Den här andra halvan av mig, som jag inte kan tänka mig ett liv utan (förutom vid vissa tillfällen, när NÅN dräller saker överallt 😉 och som jag så gärna vill fortsätta dela mig liv med. Det är han jag vill jobba med på gården, planera framtiden med och bara vara med. Han som jag saknar när det har varit en lång vecka med mycket aktiviteter på kvällarna så vi knappt hunnit ses (efter kl 20 på kvällen så är jag inte tillräckligt medveten för att det ska räknas, haha). Han som jag skickar memes och filmklipp till för jag vet vilken humor vi delar, och han som tillsammans med mig räknar ner till när nästa Diablo släpps så vi kan spela tillsammans (16 juni ifall nån undrar).
Från förra året, när vi var på bröllop
Ja, och han som står ut med mina dåliga sidor och vars egna dåliga sidor jag står ut med – såklart.
Min bästa semester-partnerSmå stunder när vi kunnat knycka till oss lite barnfri tidOh herregud så små vi var! För 18 år sedan alltså…Det här är för 8 år sedan, när vi tog om våra foton. Kanske är det dags igen om 2 år? Tveksamt om jag kommer i klänningen längre dock. Men det vore kul att ha ett från var tionde år!
Tur att man åtminstone en gång per år får anledning att reflektera lite extra över hur långt man kommit tillsammans! ❤
Nehej, nu har jag ”sunkat runt” här hemma sedan förra torsdagen – först långledig och sen förkyld. Har jobbat hemifrån den här veckan när jag varit som mest förkyld, men som tur är så har den börjat ge sig nu för i morgon håller jag i en konferens-dag. Eller seminarium/workshop dag – vet inte exakt hur jag ska definiera det?
I vilket fall har jag ju innan jag blev förkyld gjort det jag gillar mest, dvs skrotat runt här hemma i jobbar-kläder och grejat, men nu har jobbet på gården stått helt still ett par dagar och jag har suttit och jobbat i myskläder. Till slut slår det faktiskt över även för mig, och i går kväll fick jag ett sånt himla sug att bara klä upp mig litegrann, göra sig lite fin och befinna sig bland folk igen. Orken brukar ta slut fort, men samtidigt får man ju passa på när suget kommer. Kanske räcker det med en kort shopping-tur i helgen, jag behöver några t-shirts och ett par shorts till sommaren, och ibland kan det vara allt jag orkar med i social väg, vi får väl se. För ett år sedan var vi i alla fall finklädda, på bästa M&T’s bröllop:
Riktigt så här fin behöver jag såklart inte vara just nu, men bara nåt annat än skitiga arbetskläder eller myskläder liksom.
Nähä, jag ska dra på mina jobbarkläder igen nu ändå en sväng, innan middagen. Skönt när orken saktar börjar återvända så man kan greja lite ute igen.
Jag är så trött och tom i huvudet, men jag har ändå ett behov av att skriva av mig lite känner jag. Det här blir nog både lite hoppigt och kantigt, men det är där jag befinner mig i hjärnan nu.
I går lämnade vi in den stora ansökan om bidrag för ett EU-finansierat projekt, till slut orkade man knappt ens läsa igenom vad man skrev.. Det är liksom jätteviktigt, eftersom det avgör vad jag har för möjligheter att jobba med det nya byggnätverket, men till slut tar hjärnan liksom … slut. Tror ändå det blev riktigt bra.
Efter inlämnat projekt hade jag passande nog en klipptid inbokad sedan flera månader tillbaka, så jag gick och klippte mig och därifrån gick jag rakt till de sista förberedelserna av vår julfest på jobbet. Så himla skönt att bara kunna få ett ”avslut” (det kommer garanterat behövas kompletteringar och justeringar framöver men ändå) och sen gå på julfest. Det blev så himla trevligt, vi hämtade mat från Fjällstugan och Bengtssons ost, körde en massa roliga lekar och hade en riktigt trevlig kväll! Jag hade dessutom tagit mig i kragen och tidigare i veckan beställt ”närtrafik”, en galet fantastisk service man har tillgång till när man bor långt ute på landet – det kom en taxi och plockade upp mig kl 22 och sen blev jag körd hem för fjuttiga 70 kr. Det går att beställa till senast 22 men det passar mig ypperligt!
I morse vaknade vi till ett sånt konstigt vinterväder, svinkallt ute men ändå dimma och rimfrost hade lagt sig på precis allt. Lagom till frukostrasten var det ljust nog att ta med kameran ut när jag ändå skulle mata djuren, svårt att fånga HUR vacker det är, men jag försökte i alla fall. Ni ska få lite bilder framöver, men idag får ni hålla till godo med mobilbilder – de är inte dumma de heller som det ser ut nu!
Tiden fram till julledigt nu kommer få gå i långsamt tempo på jobbet, jag ska mest hinna med lite sånt som hamnat efter men det finns rätt gott om tid. Trött, trött och trött är jag nu, efter mycket jobb som krävt full fokus och så efter julfest som både fyller på och tömmer batterierna med. Nu ska jag vara SÅ snäll mot mig själv, bara göra sånt jag vill och orkar och jag ska vila i den vintervila som ändå erbjuds.
Det här är ett recept som jag minns att mamma gjorde hemmavid när det var fest, och det är verkligen något utöver det vanliga i sina smaker, fast det egentligen inte är så komplicerat. Däremot tar det lite tid att göra och är lite pilligt just när man ska göra rullader, men inte svårt! Sen kanske man inte ur klimatsynpunkt ska äta kött med bacon och mer köttfyllning varje dag direkt, men vill man ha något lite lyxigare ibland så är detta något av det godaste man kan äta.
Två snabba reflektioner innan jag börjar – ett, det är sjukt svårt att fota kötträtter så det ser gott ut? Och två, gör likväl en stor omgång, det tar inte så mycket längre tid när du ändå håller på, detta receptet är för ca 8 personer.
Oxrullader med vulkanisms och hett mos, ca 8-10 personer
8-10 bitar lövbiff 1 pkt bacon 1 stor fläskkorv eller två små (julkorv eller köttkorv går också bra) 2 rödlökar ca 5 dl rödvin 6-8 klyftor vitlök 3-5 blad lagerblad 1-2 buljongtärningar oxbuljong cayennepeppar 5-6 nejlikor ca 2-3 msk vetemjöl plus lite att rulla oxrulladerna i. smör eller olja att steka i
Börja med att hacka båda lökarna och fräsa den ena löken (den andra sparar du en liten stund i en skål eller nåt). Sen tar du köttkorven (japp, den lite grådassiga, sladdriga råa korven, det här låter konstigt men det blir makalöst gott) klipper upp den i ena änden och roar dig med att trycka ut innehållet i stekpannan med löken. Den är ganska degig, så nu får man hacka lite i den, så att den blir lite som köttfärs. Bryn tills den är genomstekt och ställ åt sidan.
Ungefär så här ska det se ut. Smaka, det är riktigt gott!
Sen lägger du ut lövbiffen platt och saltar och pepprar på den, innan du lägger på en halv skiva bacon i den ände du tänkt börja rulla ifrån. Lägg på ungefär en matsked av korv-fyllningen, ovanpå baconet.
Sen kommer den pilligaste biten, rulla ihop till en boll genom att vika in långsidorna först och sen samtidigt försöka rulla lövbiffen ”på längden” till den blir som en stor köttbulle.
Fäst sedan den lösa änden med en tandpetare (den tar man bort vid servering sen). När ”köttbollarna” är klara så rullar du dem i vetemjöl.
Bryn dem först ”stående” i ordentligt med smör på båda kortsidor och sedan runtom, det ger dels en god smak men gör även att de inte rullar ut sig.
Skala och krossa vitlöksklyftorna genom att trycka till dem med bredsidan av kniven. Lägg på dem och resten av löken, samt nejlikor och lagerblad. Häll på ungefär 5 dl vin och fyll sedan på med vatten tills det nätt och jämnt täcker köttet. Krydda med cayennepeppar och buljong (eller fond), skyn ska bli het och kryddig!
Låt nu småputtra under lock i ungefär 1,5 – 2 timmar. Under sista timmen gör du ett riktigt gott potatismos med mycket salt och vitpeppar. De sista tio minuterna blandar du till en redning av mjölet och lite vatten och rör ner det i skyn. Låt det koka ca 5 minuter. Smaka av med salt och peppar om det behövs.
När man serverar det här så är tanken att man ska göra som en lite vulkan av moset och toppa med den heta skyn så den liksom rinner ner över sidorna (det kanske märks att det här receptet från början är från 90-talet?). Och vad sjutton, barnen tycker det är roligt att äta så med, så vi gör så nu också! Servera med valfria grönsaker, såklart.
Först av allt och inte unikt – men WOW vilket väder det var?!? Svettades från varenda por men det var ändå en fantastiskt härlig känsla med riktig sommarvärme! Vi hade ju besök av min bror, hans fru och deras dotter på snart två år, sen körde vi ett tämligen klassisk midsommarfirande för första gången i mitt vuxna liv typ – supertrevligt och här kommer en riktig bildbomb från dagen:
För det första kan vi väl konstatera att trädgården visade sig från sin allra bästa sida och hade gjort sig fin i midsommarskrud…
Jag hade minsann ansträngt mig med och dukat lite fint.
Trädgården stod till tjänst med den vackraste av buketter!
Våra gäster var så sommarfina de med…
…och vi hade minsann också ansträngt oss lite grann åtminstone. (Notera längden här på äldsta, det är inte många veckor till jag är längre än honom!)
Vi inledde med champagne och jordgubbar, såklart till klassisk midsommarlunch på sill och potatis.
Inte dumt med lite firande, orkade aldrig göra nån krans sen men kände mig nöjd ändå!
Det lektes lekar i den dallrande värmen – gjorde inget om man blev lite blöt.
Vi höll oss i skuggan så gott det gick, både fyrbenta och tvåbenta. Efter lunchen serverades såklart jordgubbstårta (dock med köpta jordgubbar – våra är inte klara än)Vi bjöd på en svalkande jordgubbs- och rabarbermojito som gjordes om till longdrink pga varmt…Supergott och så härligt att bara kunna sitta ute och njuta!
Barnen roade sig med vatten i värmen (andra ombytet för dem båda)…
…finns inget bättre att roa barn med!
Små barn fick ta en tupplur mitt på dagen – det hade vi nog alla kunnat göra i värmen. Till kvällen blev det lite enklare grillat, som padrones, halloumi, fläskkarré och gott somun-bröd. Med en sallad från trädgården, väldigt gott!
Vissa skippade helt klädkoderna!
Sommarsöt!Kvällssolen mildrade hettan över torrt gräs……och bjöd på ett fantastiskt ljus!Ja hela köksträdgården visade sig faktiskt från sin vackraste sida!
Visst, ingen stång, inga kransar, men ändå en tämligen klassisk midsommar. Det kändes fantastiskt härligt att ha hela midsommaridyllen här precis där vi bor?! Får fortfarande såna overklighetskänslor när jag tittar ut här hemma! Hoppas ni hade en lika fin midsommar!
Nu har jag hunnit få brudparets tillåtelse att dela lite mer bilder – kom ihåg att jag bara var en hobbyfotograf lite vid sidan av, därför är de flesta bilderna inte riktade mot mig. Men ändå, man vill ju visa det fantastiska brudföljet, så här kommer de!
Först var det fotografering av bla ”first look” i Rosariet (nytt för tant här, men man fotar när de ser varandra i bröllopskläder för första gången?)
Hela vackra familjen samlad!
Sen några foton utanför och inne på Galleri Tegel.
Måste avsluta med den här bilden, för den speglar verkligen den fantastiska glädjen de kände över att äntligen få gifta sig med varandra!
Återigen tack, och känner du brudparet så är hela blogginlägget fritt fram att dela 😀
Det var en fantastisk dag i går! Från att jag vaknade till det att vi gick och lade oss klockan 02:45 (!!!!!) på vårt rum på Stora Hotellet så var det så himla roligt! Världens vackraste brudpar såklart!
I dag är jag såklart sjukt trött och dessvärre börjar jag känna mig förkyld med, får se om det bara är allergi eller om det är något som kommer krypande här nu. Ville bara dela med mig av ett par bilder, men jag börjar bara med de på mig och oss tills brudparet fått alla sina bilder själva. De hade ju en riktig fotograf, jag hobbyfotade bara lite vid sidan av och sånt som hände under dagen.
Vigseln ägde rum i Rogberga kyrka, och sedan var bröllopsfesten på…
…fantastiska Galleri Tegel!
En så vacker bukett, till en så vacker brud!
Tack snälla för all pepp, jag kände mig också fin till sist ❤
Så väldigt trevlig och rolig fest det blev!
En liten, liten tjuvkik bjuder jag på så länge ❤
Nu är klockan snart nio och jag ska absolut gå och lägga mig (har redan sovit i soffan ett par timmar idag). Tack för det fantastiska förtroendet att få vara din tärna och tack för att vi hade det stora nöjet att få dela er bröllopsdag!
När man är 43 år så borde man vara klok, självsnäll och självsäker. Jag är det ganska ofta, men så kommer ett bröllop där man ska vara lite extra fin i en superfin klänning och sen står man där och provar och provar och tänker att det hade varit så mycket finare om jag bara hade varit lite smalare. Ungdomens självförakt trycker sig på och blir till en jobbig massa i huvudet, det jag jobbar så himla mycket med att trycka undan. Eller har jag det? Kanske har jag bara undvikit sammanhangen där jag känt mig som mest att jag inte duger? Ute på gården är det ingen som bryr sig, minst av allt jag själv, där går jag i shorts och en gamma ful tröja och sätter upp håret i tofs fast det inte ser klokt ut. Kanske har jag bara lurat mig själv att jag inte längre bryr mig om hur jag ser ut genom att befinna mig i sammanhang där det är viktigare att klä sig funktionellt och bekvämt. Och likt tidigare i livet spenderar jag inte de närmsta dagarna med att äta nyttigt och kalorisnålt (usch vilket hatord det är) utan snarare på att trycka i mig trygghetsgluten för att döva rösten i huvudet som tycker att jag borde kunnat så mycket bättre, vilket i sin tur ger näring åt självhatet och föraktet för att jag inte kan vara lite smalare.
Dumheter, det är vad det är.
Men inte hjälper det alltid att jag vet det, när huvudet tar ett eget kommando och går in i gamla hjulspår. Men jag ser er, dumma tankar, och jag jobbar hårt för att inte låta er ta överhanden. Skäms på er!
Om en vecka är det bröllop – och jag ska ju vara tärna. Ser så väldigt mycket fram emot detta, det är verkligen inte ofta man går på bröllop och tärna har jag aldrig varit! Har införskaffat en söt liten kuvertväska (det ingår INTE i min normala garderob), lite smycken och så nån tejp som ska funka istället för BH då ryggen på klänningen inte är så BH-vänlig. Det sistnämnda ska bli intressant att testa, jag är ju inte direkt 20 så vi får väl se hur det funkar på en medelålders kvinna med 3 barn, hahaha! För övrigt pågår lite allmän prepping med att färga håret och grunda med lite välbehövlig BUS. Har däremot inte hittat några skor som är sköna OCH som går att använda resten av sommaren, så det får bli ett par gamla – om än nu väl uppfräschade. Det kan verkligen behövas lite fest och glamour nu känner jag!
Det är 1½ vecka kvar på mitt gamla jobb, så jag har börjat tömma, städa av projekt och lämna över projekt till mina kollegor. Alltid en ganska skön känsla ändå… Drömde faktiskt att jag började mitt nya jobb nu i natt, det var inte en sån där skräckupplevelse som man tänker man kan drömma om, utan rätt trevligt – förutom den detaljen att jag inte på några villkor kunde komma på namnen på mina kollegor. Förmodligen en sanndröm då, jag är ju hopplös på namn. Och himla hopplös på att komma ihåg folk när jag ser dem i ”fel” sammanhang tydligen, vet inte hur många gånger nån hälsat glatt på mig och sen fått påminna om var vi känner varandra ifrån. Det är så himla pinsamt, för då verkar det ju som att man är ointresserad, men det fastnar liksom bara inte?
Nog med svammel, för övrigt blir det mest gårdsfix den här helgen, baljväxterna ska ut i landen och det behöver rensas, vi ska fixa till gräsmattan, dra slingor för gräsklipparen osv… Kommer nog gå fort den här helgen med… Står faktiskt kvar på jobbet just nu, det är träning kl 15 och jag hade inga ärenden att göra innan dess. Eftersom jag bara kommer jobba 75% till en början på nya så hoppas jag kunna vara med på fredagsträningen framöver med, den är så rolig 🙂 Är däremot stel som en 98-årig valross i ryggen just nu från ett tungt pass i går, men det kan ju också bli bättre med lite träning.
Pannacotta kan ju kännas väldigt fet och mastig, men gör man den med grekisk yoghurt i basen blir den istället bara len och krämig. Jag gör den ofta som dessert, den går att variera med olika toppings i oändlighet och den är perfekt att göra i förväg – den går faktiskt göra flera dagar innan den ska serveras bara den står i kylen täckt med plastfolie, och så dekorerar du vid servering.
Oavsett sort och vilken topping man väljer på så SER pannacotta alltid väldigt lyxigt ut!
Vill man ha den på buffébordet kan du antingen göra som jag och rota fram diverse småglas och gamla (små) kaffekoppar, eller så kan du köpa små dessertformar i plast. Man behöver inte så mycket dessert på ett buffébord, men något sött till kaffet är ju gott. Nu till möhippan gjorde jag det extremt enkelt för mig och gjorde pannacottan dagen innan, sen toppade jag med (denna gången hemkokt) plommonmarmelad och precis vid servering strödde jag över lite köpt granola för krisp. Den senare kom dock inte med på bild, då var det lite mycket annat att tänka på.
Pannacotta på grekisk yoghurt – 8-20 portioner (beroende på storlek såklart)
1 stor burk grekisk yoghurt (jag gillar arlas bäst, med svensk mjölk) 5 gelatinblad* ca 175-200 g florsocker 2 msk vaniljsocker 2,5 dl vispgrädde
*om man vill kan man ge pannacottan en ton av citron, mycket gott. Då tar du zest och saft från en citron – men öka på med ytterligare ett gelatinblad!
Valfri topping kan tex vara lite marmelad eller sylt, gele gjord på saft och något krispigt, typ frön eller granola.
Lägg gelatinbladen i kallvatten i 5 minuter. Blanda yoghurt med florsocker och vaniljsocker. Koka upp grädden, dra den sedan från värmen och lägg i de urkramade gelatinbladen. Rör noga ner i yogurten, häll upp i formar och ställ i kylen med plastfolie över. Låt stå MINST 4 timmar, men helst över natten.
Det här är små romprovningsglas! Använde även mormors gamla kaffekoppar, de är perfekt i storleken.
Jag är ingen expert på buffémat som så, men jag tycker att man kommer så himla långt med ganska enkla saker. Köp lite goda fröknäcke och bryt i bitar, lägg till lite ”ostkex” och ställ fram en ordentlig ostbricka och en med chark. Komplettera med lite torkad och färsk frukt, lite oliver och kanske lite inlagda smågurkor och vitlöksklyftor. Här är en superbra bas – ska det vara mingel är det fullt tillräckligt men ska det vara middag så komplettera med en stor potatissallad, kanske en långpanneomelett och lite rostbiff så har du en buffé som kräver minimalt med insats dagen den ska serveras. Hela nyckeln är att lägga en gnutta tanke när du lägger upp sakerna, så ser allt väldigt lyxigt ut trots att det är enkelt!
Ostarna behöver inte vara någon svindyr variant, det här är vanlig ädelost och blå castello ihop med lite tärnad gruyere och så torkad frukt. En brie hade kompletterat med. Det är kul att bygga lite på höjden och välja något annorlunda att lägga upp på, här blev det ett tårtfat med salami. Nä, vi avslutar med en till ostbild – för det finns inget bättre eller? MUMS!