Knorr

Ibland blir det lite tyst här, märker jag. Det är väl antingen såna dagar där det verkligen inte hinner hända något, eller så är det deppiga dagar. Att det man skriver här blir i stort sett positivt är ju inte så konstigt, men det är ju heller inte så konstigt att det är ungefär lika många negativa saker som jag inte skriver om – mitt eget val så klart. Bra reflektioner om sociala medier har både Blondinbella och Linda Hallberg haft på sistone – jag känner inte att jag drabbats själv av någon form av näthat men jag ser ju att det finns där ute, överallt. Lindas reflektioner handlar ju mer om den perfekta bilden som syns utåt, det gör mig lite kluven för jag VILL ju inte dela med mig av problem eftersom det känns privat, samtidigt tycker jag ju också att man visar en skev bild. Svårt det där.

Men men, vad händer här nu då… Jo, imorgon åker vi med jobbet på konferens. Till Ullared. Hm… Kanske inte mitt första val av konferensstället, men men. Hoppas nu då när vi ändå är där att man får åtminstone en liten stund på sig att gå på GeKås lite, barnen behöver nya vårjackor om inte annat.

Igår var jag hos en naprapat (på PlusRehab som ligger vid Atlantis SPA) för att knäcka till en låsning i bröstryggen. Tycker han är grymt duktigt, och han har dessutom mycket både fokus och erfarenheter med träning (lite gratis reklam, men många jag känner vill ju gärna ha tips på bra folk). Jag tycker att det är så galet fascinerande hur man kan lösa upp en spänning med bara ett litet knyck, när jag vinner drömvinsten på lotto ska jag se till att gå till någon sån person mycket oftare! Bokade in ytterligare ett pass, där vi ska kolla på min teknik i knäböj. Tyckte jag fått till tekniken rätt bra nu, men tydligen är det en del jag missar lik förbaskat – vilket gör att min höft/höger sida av ländryggen ständigt är irriterad. Ska bli riktigt, riktigt roligt och intressant!

Bara på en övrig notis så längtar jag just nu så galet mycket efter våren, att få plantera och greja ute i trädgården. Det
här är en ny planteringsbänk från IKEA, Hindö, som lanseras i maj tror jag. 

2015 – en summering

Så vad var 2015 för år egentligen?

Det här är helt klart året när det börjar dyka upp mer recept och matbilder i bloggen, mina softboxar till kameran gör ju att jag kan fota fina bilder även vintertid. Jag har fortfarande mängder att lära här, men eftersom jag lagar mat som liksom ska ätas så har jag inte tid att fixa särskilt mycket med bilderna, oftast sitter ju familjen i köket och väntar på att ”mamma ska fota färdigt” (haha, de frågar inte ens längre när jag går iväg med en tallrik).

I början av året kämpar jag med att försöka hålla en striktare kosthållning och träning, men när man kört väldigt intensivt i tre år och dessutom haft stressigt på jobbet på det, så blir det inte riktigt bra. Det är väl inte förrän framåt hösten jag börjar kunna hitta en balans där jag känner mig ”ok” med att ”bara” träna 4 gånger i veckan, och att maten helt enkelt inte är högsta prio på nu. En bra dag så är det inga problem alls, men en dålig dag känns det jobbigt.

Framåt vårkanten kom ett första litet försök att vara ute i naturen mer, när vi tog ungarna och gick runt på Hassafallsleden. Det gav allteftersom mersmak, och det blev både fler och längre vandringar, även om det fortfarande bara är dagsturer vi kan ge oss ut på, antingen ska ju barnen orka följa med eller så får det bli när vi har barnvakt över dagen för dem. Det här är väl det jag har tyckt allra mest om med året som gått, och det är det jag hoppas kommer bli väldigt mycket mer av, för det är helt otroligt så bra man mår av att vara ute en hel dag!

Vi upptäcker också, lite förvånande, att barnen trivs jättebra med att vara ute en heldag. 

På ett helt otroligt ytligt plan så har jag ägnat året åt att spara ut lite ”längd” på mitt hår, från tuppkam till en rufsig bob – känner mig väldigt nöjd faktiskt!

Nu är det ju faktiskt ännu längre, men jag hade visst inga bra kort på det. 

I maj firade vi vår 10:e bröllopsdag – jag kan fortfarande inte fatta att det har gått så många år?!? Vi gjorde en ny bröllopsfotografering, något jag verkligen skulle vilja kunna upprepa om ytterligare 10 år!

Nästintill utbrända drog vi iväg på en paniksemester till Spanien i maj, bara för att få lite paus. Det var en semester som vi idag kan skratta åt, men mitt i det så höll vi på att bryta ihop för det sunkiga hotellet och värdelösa maten… MEN den fyllde sitt syfte och vi kom tillbaka till jobb och skola lite mer i balans.

I juli åkte vi på den ”riktiga” semestern – en bilresa ner till ett hus vi hyrt i Kroatien i 10 dagar. Det här var en av de bästa semestrarna jag varit med om, jag älskar verkligen att bila och Kroatien levde absolut upp till alla förväntningar! Det ända jag är lite ledsen att vi missade var deras nationalpark – det var ju så varmt när vi var där så vi trodde inte vi skulle orka gå där en hel dag, men nu i efterhand har jag hört att det är lite svalare där uppe i bergen. Men det är ju inte för sent än, vi kommer åka till Kroatien fler gånger, det är jag helt övertygad om!

I augusti var det premiärdags – surströmmingspremiär närmare bestämt! En riktigt kul grej att få testa på, och helt förutom att jag faktiskt tyckte det var rätt gott, så var festen riktigt toppen! Fint väder och en massa goa vänner  – det kan ju helt enkelt inte bli fel.

Ja men lite luftgevärsskytte höjer ju vilken fest som helst!

Hösten förlöpte, som vanligt, i ett rasande tempo på jobbet, något vi försökte balansera upp med mer och mer tid i naturen. Tror det räddade oss från mycket stress med faktiskt. Jag fortsätter försöka hitta balans i livet (haha, som om det går) och kämpar med press och duktig-flicka-syndrom, men det går i alla fall framåt, tror jag.

I november blev vi dessvärre av med våra hönor till en hungrig räv, så nu är en av planerna till våren att skaffa nya små kycklingar när vårvärmen börjar kicka in.

R.I.P. Bella, Agda, Maja och Wilma.

December präglas mest av julförberedelser, men nu får jag också äntligen klart min kokbok! Den känns fånigt tunn, men är gjord med mycket kärlek, och i alla fall jag själv använder den varje vecka när jag lagar mat.

Jag har väl vissa förhoppningar och tankar om nästa år, men det får bli i ett senare inlägg, det här är nog långt som det är =)

Godaste och smidigaste risgrynsgröten!

Risgrynsgröt är ju liksom ALLTID gott, men eftersom det tar nästan 1½ timme att göra den så kanske det inte är nåt jag gör varje dag direkt… Så här runt jul blir den ju däremot ett måste, och den absolut bästa risgrynsgröten sköter sig själv i ugnen – plus att man slipper vidbrända kastruller…

Risgrynsgröt, ca 8 portioner

2 msk smör
4 dl grötris
4 dl vatten
1 tsk salt
1½ l mjölk (röd)
1 vaniljstång (eller vaniljpulver)
1 kanelstång (går bra utan dock)
½-1 dl socker

Sätt ugnen på 125 grader. Lägg smör, grötris och vatten i en stor gryta (minst 3 liter) och koka upp. Låt koka 2-3 minuter under omrörning, häll sedan ner salt, mjölk och vanilj- samt kanelstång. Låt det koka upp, under omrörning, tills det kokar ordentligt. Tillsätt ½ dl socker till att börja med, ta sedan kastrullen av plattan, lägg på ett lock och ställ in i ugnen som du samtidigt sänker till 100 grader.

Nu ska gröten stå i ugnen i ca 40-60 minuter, men ta gärna ut den en eller två gånger och rör lite försiktigt i den. Bäst blir den när den är lite, lite tuggmotstånd i  – den går ju färdigt även sedan man tagit ut den. Gör den gärna lite, lite lösare med, eftersom den av samma anledning tjocknar lite allteftersom.  Smaka av om den behöver lite mer socker, annars är det bara att servera!

Bountybollar

Här är receptet på en av tre godsaker som kommer finnas som dessert efter julmaten här hemma. Superenkelt och väldigt gott!

Bountybollar
250 g kokos
1 burk kondenserad mjölk
200 g choklad (tex en 70% och en mjölkchoklad)

Rosta kokosflingorna i en torr panna tills de fått en gyllene ton, men inte så de bränns vid. Låt svalna ett par minuter, rör sedan ner den kondenserade mjölken (ta inte riktigt allt direkt, du vill ju få en lagom kladdig smet). Ställ kallt en halvtimme eller så, för att sedan lättare kunna forma bollar i valfri storlek. Vi satte våra på klubbpinnar. Ställ dem en stund till i kylen och smält under tiden chokladen i micron – smidigast är att smälta den i tex ett glas, så blir det enkelt att doppa bollarna sedan.

Doppa bollarna, använd gaffel om du inte gjort dem till klubbor), och antingen ställ dem i ett glas för att svalna eller lägg dem på ett bakplåtspapper. Strö ev. över lite kokos som dekoration!

Dagen efter kvällen före

Haha, vilken kväll det blev igår…  Däremot blev det ingen klänning, utan kjol och top, men jag kände mig faktiskt både jättefin och väldigt bekväm 🙂 Tack för all pepp!

Hela dagen igår var lite galen, det känns som i princip alla på jobbet hade ett stort uppdämt behov av att ha riktigt roligt, så det nästan bubblade hos alla! När förfesten satte igång så var alla redan så glada och spralliga så stämningen blev på topp direkt, helt underbart!

Själva middagen blev på Vox, jag har inte varit inne där innan men blev glatt överraskad tyckte jag! Rummen var ju kanonfina, och restaurangen var ju jättemysig och perfekt att ha julfest på. Maten var oerhört god, och likaså vinet… Även om jag lite ångrar att jag inte drack lite mindre av det senare. Fy vad gräsligt det är att känna sig full, för övrigt, lite ”lullig” kan ju vara skönt, men när man börjar må dåligt… Man kunde ju tycka att man inte borde hamna där som vuxen, men när kvällen är lång, alla är glada, och vinet är gott så kan det ju bli så i alla fall. Nåväl, efter lite frukost, några koppar kaffe och en hel del vatten så mår jag väl rätt ok ändå.

Just nu är maken och tränar, och barnen är hos mormor en stund. Ikväll tänkte jag att vi skulle klä julgranen, årets modell fick bli lite nättare och mindre än vi haft tidigare, det känns ganska lagom faktiskt.

Hur som helst, det här blev mest ett babbligt inlägg, men tack för all pepp, och jag hoppas att ni alla får en helt fantastisk helg!

Svårmöblerad yta

Det här har varit en himlans trevlig helg (känner att jag ganska ofta säger det, men det måste ju vara ett bra tecken), med träning, fika och sen skön slappekväll hemma hos kompisar – jag menar en kväll hemma hos nån där du kan ha mysbrallor måste vara en perfekt kväll eller???

I går jobbade vi lite på vår nya arbetshörna, det är dags att flytta undan leksaksköket som barnen haft i vardagsrummet de senaste 9 åren, och ersätta det med en arbetshörna med laptop och plats att göra läxor. Nu är det ju en av de absolut svåraste sakerna att göra riktigt bra, just en arbetsplats, men jag tror vi har kommit på en bra lösning faktisk, eller, jag hoppas det åtminstone.

Det finns ju fördelar med att kunna rita upp saker i 3D ibland ändå 🙂

Den randiga väggen är den befintliga, och min tanke är att rama in arbetsplatsen med björkplywood (antagligen) för att få den att bli lite mer markerad. Hyllan på väggen är till för att jag och maken ska kunna stå och jobba om man tex jobbar hemifrån, så man slipper ont i axlar och nacke (den går att fälla ner när den inte används). Hittills är det bara skrivbordet och pallen som är inköpt…

Har inte riktigt bestämt mig för om jag vill måla plywooden eller ej, eller kanske vitlasera?

Kanske bara måla en del vit?

Svårt att få bilden att se ut som vitlasyr, men här är ett försök.

Arbetsplatser är jättesvåra, för man har så mycket funktion som måste finnas med, och det blir lätt rörigt med en massa pärmar och sånt. Tar tacksamt emot tips och synpunkter!

Hjärnan är formbar och du designar den*

Idag hade jag förmånen att kunna gå på en inspirationsföreläsning på jobbet, det var hjärnkirurg Nisse Simonson som pratade om:

Allt du gör påverkas av din hjärnas uppbyggnad, men allt du gör påverkar också din hjärnas uppbyggnad.*

Det är så häftigt att höra på, att man själv kan stimulera och påverka hjärnan så att den faktiskt ändras och växer rent fysiskt (på micronivå). Däremot är det ju inget som sker av sig självt, man måste öva, nöta och upprepa för att hjärnan ska hitta nya banor, men bara att möjligheten finns gör det ju fantastiskt!

Jag gillar hur han förklarar det som ändå känns lite ”allmänt känt”, dvs att du själv kan välja om du ska vara en surkart eller en muntergök, genom att helt enkelt visa på att hjärnan kan lära sig att ta nya stigar och kopplingar, och övar man då på att ta den positiva kopplingen så kommer det vara DEN stigen som sedan blir ett primärt val eftersom den är ”mer upptrampad”.

Dessutom pratade han lite snabbt om det här med demens, och att det nu börjar kallas Diabetes typ III, eftersom risken för det kan minskas med 67% om man minskar på andelen kolhydrater (främst socker) och ser till att få 40 min rask promenad (eller motsvarande träning) om dagen. Både läskigt (att det är så vanligt när det finns så enkla medel att förebygga det) och häftigt, att man kommit fram till detta!

Jag och min kollega gick ut därifrån med lite ny energi och en massa positiva tankar, väldigt kul att få en liten boost i vardagen så här!

* = citat av Nisse Simonson

Le Grande Finale

Idag kör vår sista riktigt stora mässa för i år igång (nej då har jag inte räknat med Dreamhack som ju skiljer sig lite från en vanlig mässa). Det har varit stressigt och massor att göra, men det är ändå en häftig känsla när en mässa startar, där allt jag ritat nu står färdigbyggt och används! Nu har jag tyvärr bara tagit några kassa mobilfoton lite i farten (lägg där till att det dessutom alltid är en massa ”skräp” i bakgrunden), men jag tänkte ändå visa lite grann. Lägger också upp 3D bilden som är min förlaga, och det vår produktion bygger efter, bara för att visa hur det blir.

Stora scenen i 3D…
…och i verkligheten!
Scenen på subcontractors inspirationsyta – Innodex – i 3D…
…och i verkligheten. 

På just Innodex finns i år en hel ”printergata” med olika 3D printers och scanners, dit man kan gå och få tex sitt ansikte inscannat, justerat och (tror jag) printat i 3D! En annan stor attraktion är den här 3D-skrivaren, BigRep, som är helt öppen så man ser hela processen från alla håll, riktigt häftigt.

Just mitt jobb är till största delen över när mässan väl drar igång, sen är det bara att dra igång med planeringen av nästa—

Mot mörkare tider

Den här hösten alltså… Vädermässigt så har den verkligen varit helt fantastiskt måste jag säga, även om mitt jobb, som vanligt på hösten, inte riktigt gett tid till att vara ute och njuta av det så mycket. Men ändå, det är ju faktiskt ändå trevligare att sitta och jobba i fint väder än i tråkigt, och helger har man ju alltid!

Faktiskt har den inte varit riktigt så hysteriskt jobbmässigt som jag befarade, och nästa vecka drar vår ”sista” stora mässa igång (nu räknar jag inte Dreamhack som visserligen är minst lika stor men den ger inte just mig så mycket extrajobb), och därefter kan man ta tag i allt det man inte hunnit göra tidigare på hösten. Känns som det gick fort hit, fattar inte att det är november redan…

Man måste ju bara älska höstkläder däremot… Kängor och jeans, superskönt!

Annars vet jag inte riktigt vad jag gör, men det känns som de lediga stunderna är väldigt få – det är någon slags lustig grej som händer varje år när det blir mörkt tidigt tycker jag. Gillar inte alls det här att det är mörkt redan på tidig eftermiddag, mörka kvällar kan väl vara mysigt, men inte när man går både in och ut från jobbet i mörker.

Som vanligt den här årstiden, nu när man spenderar mer tid inne, så blir jag sugen på att göra om lite hemma, så i detta nu ligger ett gäng tapetrullar hemma och väntar, återkommer med lite bilder på detta!

Elmia Garden

Trött, trött, trött… Ledsen för bloggtorkan men det är fortsatt hektiskt här nån vecka till, innan det blir något, lite lugnare.

Mässan som går nu är Elmia Garden, en av de roligaste mässorna jag jobbar med men också en av de som kräver mest – men det är fantastiskt kul att gå runt och titta på allt när det är klart! Tänkte dela med mig av några få foton, hann inte fota så mycket, och det är väldigt svårt att få riktigt bra bilder på mässor eftersom det nästan alltid är så rörigt i bakgrunden, men här är några stycken ändå….

Vi får väl nästan börja med de tre trenderna för 2016…

Flower Couture – romantiskt, sinnligt och drömskt, i ljusa pasteller. 

Dark Forest – udda, mörkt, lite galet och skrämmande. Dova, brända toner. 

Stadsodlarens trädgård – på var och varannan balkong odlas det ätbara juveler, och fler och fler går med i gemensamma trädgårssamarbeten i form av stora kolonilotter. 

 Sedan har vi såklart en massa annat fint…

Blomsterkreatören Fredrik Larson stod för scendekorationerna i hall C, den fina scenen har min kollega Kristin ritat 🙂

Vissa mässor är ju roligare än andra ändå, speciellt när man får jobba med underbara människor som Malin Hidesäter och Helena Kaasik.  Malin med Blomsterfrämjandet stod för mässans roligaste selfie-punkt, med hängande växtfrisyrer som man kunde fota sig i!

På presscenen (som jag ritat basen till) hade Helena och Malin dekorerat helt fantastiskt!