Tofvehult och Västervik

Det här är inget sponsrat inlägg eller något samarbete, bara ett tips från mig till dig.

I helgen begav vi oss åt Västervikshållet – närmare bestämt Tofvehults boende där vi hyrt en av 4 stugor för helgen, för att fira in att skolan slutat för sommaren. Sen blev det ändå så att pga en massa omständigheter så blev Oliver kvar hemma med lite andra aktiviteter, men han hade väldigt roligt och det är viktigast.

Här har vi stora huset, där jag tror det finns ett gäng rum att hyra.
Friheten – den stugan vi fick. Där fanns plats för 5 pers, även om 4 plus hund var rätt lagom 🙂

Tofvehult drivs av en familj om jag inte tar fel, och de har som sagt 4 stugor och några rum med man kan hyra. Tidigare har det visst även drivits ett väldigt framgångsrikt café med, men nu var det bara boende och konferens. Jag hade bokat in mig just här av lite olika anledningar, men dels för att vi fick plats alla 5 plus hund och dels för att det var nära Tobbes syrra som har en stuga bara 10 minuter bort. Bra att passa på att träffas ute!

Boendet ligger precis vid en sjö, varm att bada i enligt utsago (maken och Lukas)

Boende var väldigt mysigt, och framförallt så himla tyst och lugnt i omgivningarna, dessutom var det bara vi där första natten och bara några få boenden andra natten. Perfekt, och vi kunde gå omkring med Nala som vi ville! Enda nackdelen om man har lite mindre barn som Filip var att det var ju en klippa ner i sjön precis intill, halt och inte så lätt om man bara vill gå och plaska lite till knäna…

God frukostkorg med hembakat bröd.
Lillkillen alltså…
Och så han som badade!

Fredagskvällen åkte vi in till Västervik, käkade på restaurang och gick och kikade i hamnen. Sen blev det såklart Sveriges bästa milkshake – på Åhmans 🙂 Banan ska det vara, helst med en pommes med räksallad med…

Lukas och jag käkade heta räkor med vitlök och bröd att doppa i. Supergott!
Men alltså jag ser så trött ut…. Iofs så är det ju verkligheten med, Filip har krånglat massor med sömnen i många veckor nu och mitt sömnkonto är absolut back….
Han! ❤

Lördagen spenderades vid svägerskans ”stuga” (mer hus än stuga, väldigt fint) där det också var lugnt och skönt och Nala och barnen kunde springa fritt. Filip lekte med kusin Alicia, det skiljer bara ett par månader på dem.

Söta kusinerna, med myggbett, plåster och sommarbara ben… ❤

Söndagen blev en kort tur i kanot – mest för att testa med Nala. Två vuxna, en 10-åring, en 4-åring och en valp var lagom med spänning även om det gick bra, så turen blev ganska kort men trevlig, innan vi begav oss hemåt. Det var en lyckad helg, och så skönt att komma bort en stund!

Det funkade bra med Nala i kanoten, även om det var lite nervöst!
Den här däremot var GRAVT upprörd över att behöva ha på sig en tjock flytväst….
Men det gick över!
Tack för en fin paus från vardagen!

Vardagsfrihet

Jag är så himla glad över det fantastiska sommarvädret som äntligen kommit! Det finns få saker som gör mig så genomglad som känslan av att kunna kliva ut i bara vanliga kläder (ingen jacka, iingen extra tröja) och det är varmt, solen skiner och fåglarna kvittrar! I solen blir allt så enkelt, det krävs så lite för att allt ska funka. Inga överdrag ska övertalas om, inga stövlar är blöta. Jaså du vill leka ute i trädgården? Javisst, Nala får vara ute med och jag småfixar i trädgården eller läser en bok i solen…

Morgnarna denna vecka har varit väldigt trötta, för det har varit så oemotståndligt att vara uppe lite senare i ljusa, ljumna sommarkvällar, men så får det vara! Just i detta vädret är det också extra härligt att ha hund, inte hade jag gått en promenad innan jobbet utan henne, och troligen inte en kvällspromenad efter ungarnas läggning heller.

Igår kväll passade vi på att utnyttja den varma ljusa kvällen med en spontan utflykt till hundbadet i Axamo, och tog med pastasallad. En sån skön känsla att ha tid, lust och ork att hitta på något spontant, allt tack vare ljus och värme. Så istället för en torsdagskväll i mängden så blev det en mysig utflykt, underbart!

Önskar er en fantastisk helg ❤

En ganska träffande bild av ett äktenskap ändå…

Här sitter jag i min säng. Bredvid mig ligger en stackars febrig Filip – troligen en reaktion efter vattkopps-vaccin som han fick förra fredagen, de varnade för att det han kunde bli dålig efter ungefär en vecka. Hade dock inte riktigt räknat med hur dålig, och hur fort det kom, för på ett par timmar gick han från helt pigg till runt 39 graders feber och ont hela kroppen. Febern är nästan lika hög än, trots både alvedon och Ipren i kombo, men liknar den här reaktionen såna man kan få av ”vanliga” vaccin bör det inte hänga i superlänge.

En halv isglass ärr det enda han fått i sig sedan frukost…

Hade väl inte exakt tänkt mig vår bröllopsdagsmiddag delad där en sitter med en ledsen Filip och en kastar i sig grillade hamburgare innan vi byts av, men på ett sätt så är väl det med lite talande för de 16 år vi varit gifta. Man kan planera och hoppas, men i slutänden kommer ju såklart barnen först när de behöver det, och vi vuxna försöker underlätta för varandra så gott vi kan. Det är väl just det som är ”hemligheten” kanske, att man kan anpassa sig till vad som krävs och att vi båda ser till att den andre har det bra – då har man det ju alltid så bra man kan ha det!

Förutom det här lite snöpliga slutet på dagen, så har det ändå varit en fantastisk dag, främst för att det bara hux flux kändes som sommar. Vi har alla varit ute heeela dagen i trädgården och grejat lite, nu hettar det lite om axlarna och jag har ett gäng nya fräknar.

Fröken valp har oxå trivts ute idag, så pass bra att hon somnade lite i soffan på altanen

Vi är förresten lite färre i familjen med, från i dag. Vi har pratat ett litet tag om vi skulle göra oss av med hönorna – dels för att underlätta vardagen en gnutta men kanske mest för att det blir enklare att ha ute Nala i trädgården (och de stackars hönorna ska ju inte gå i en liten hönsgård hela tiden bara). Det dök upp ett bra tillfälle när en tjej på Facebook frågade efter tama kycklingar eller höns, så nu har de fått ett nytt hem hos en familj (som redan hade höns och tupp, men inte så tama).

Lev väl, Agda

Det är lite tyst utan dem kucklandes i trädgården, men om vi nån gång hamnar mer på landet så kommer vi nog skaffa både höns och tupp igen.

Sommarlängt

Det är sånt skitväder idag och det har varit så kallt hela veckan så vi kan väl bara ta en liten hyllning till sommaren och hoppas på att den blir bra i år?

Längtar efter en grönskande trädgård…
Längtar efter nöjesparker…
Längtar SÅ efter sommardagar i trädgården…
Längtar efter badande barn (och hund?)….
Långa fina stränder…
Längtar efter en iskall öl på semestern…
Nä men ni fattar, bara värme, semester, nåt gott att äta och dricka och det den mycket enklare livet som sommaren innebär!

Två i ett

Kom på att jag aldrig skrev julkalenderinlägget i går, så här kommer både gårdagens och dagens inlägg ur Kajsons julkalender.

Något jag aldrig kommer göra igen

Ganska intressant inlägg egentligen. Funderade ett bra tag utan att komma på något först, för förutom små dumma saker man kanske inte vill göra om så kom jag först inte på något. Sen kom jag på att det behöver ju inte handla om något dåligt man aldrig kommer göra igen, och helt plötsligt var det lätt att veta vad jag skulle skriva om.

Jag kommer aldrig få barn igen.

Alltså, det är ju inte 100% garanterat att man inte ”råkar” bli gravid, men nej, jag varken vill eller orkar få mer barn. För det första – herregud vad det sliter på kroppen! Jag fattar inte de som bara ”studsar tillbaka” efter en graviditet, eller som skaffar mängder med barn (där det är frivilligt och inte beror på kultur eller brist på preventivmedel), själv har jag nog åldrats 10 år med varje barn – och då har jag ändå haft ganska okomplicerade graviditeter.

Det spelar ingen roll att det är det sötaste som finns.

För det andra – herregud vad det sliter på psyket. Japp, barnen är det bästa jag gjort och jag menar inte på något sätt att jag ångrar något alls, men man oroar sig, blir arg, försöker hjälpa, försöker lotsa, hanterar trots, hanterar utbrott, hanterar hormoner, hanterar deras känslor överhuvudtaget och ja, det är helt utmattande. Jag tror många här är oerhört mycket bättre än mig på att inte låta det ta så mycket energi, men jag verkar ha så jäkla svårt att bara släppa dem. Gud vad jag önskar att jag bara kunde låta allt vara ibland utan att fundera, oroa mig, planera, medla och fan allt man gör, men jag vet inte hur jag ska låta bli. Hjälp?

Så, nej, inga mer barn. Älskar små bebisar och lånar dem mer än gärna en stund, men inga mer själv tack. Både lite vemodigt och skönt.

Möjligen en hundvalp… (få se om jag ångrar det sen)

Det här längtar jag efter

Det här inlägget är nog det enklaste hittills, för det är många saker! Jag längtar efter…

Att KRAMAS kommer nog först på listan.

Att träffa vänner och sitta och snacka om allt och inget i några timmar, att få vädra och få höra hur de har det och haft det, att hjälpa och stötta om det går och att själv få stöd för sånt som känns jobbigt. Bara få sitta och babbla, länge, länge tills man kommer in på sånt som verkligen är viktigt.

Att gå på stan i lugn och ro en stund och bara riva runt lite i affärer utan att oroa sig för Corona. Att gå ut och käka en kväll, sitta och titta på folk och ta ett glas bubbel till maten.

Att åka längdskidor längtar jag grymt mycket efter, undrar om det ens blir nån snö att tala om i vinter.

Att åka på semester, nästan varsomhelst, men just att sen något annat än hemma. Att bila i Europa, att bada i det fantastiskt vattnet i Kroatien, att äta något gott ute för en billig peng och att titta på solnedgången över havet medan ungarna badar.

Att träffa min brorsdotter Elsa längtar jag massor efter, och min bror och svägerskan med. Att luncha med mamma.

Att få gosa med en alldeles egen liten lurvig valp med en kall nos och mjuka öron.

Att komma ut och vandra, inte bara en kort bit till en grillplats utan faktiskt få gå en runda på nån mil.

SOLEN!

Att få börja odla lite igen.

Att bo på landet där det alltid finns något att greja med när man går hemma och har tråkigt.

Massor, massor och återigen massor av saker längtar jag efter – förhoppningsvis kan vi framåt få uppleva allt här ovanför igen, för inget av det jag längtar efter är ju något som är omöjligt.

Vad längtar du efter?

Sommaren på burk

Satt över middagen i går med maken och räknade ihop allt vi faktiskt tagit tillvara på i sommar, och det blev en rätt lång lista! Förutom sånt vi ätit direkt från landen som tex potatis, sallad, kål, äpplen och bär, så har vi ju även sparat massor till vintern – eller ja, så gott det går när man har begränsad plats (hur svårt ska det vara att hitta mark på landet så man kan bygga jordkällare 😉 )

En stor laddning jordgubbssorbet väntar i frysen.

Det vi har gjort är:

Så som ni förstår är både garage och kyl/frys fulla nu, och det är en himla tillfredsställande känsla! Det är en del pill med att tillvara på sakerna, mest tar det tid och är kladdigt, men vi har mest gjort en sak varje helg så det har känts roligt och inte som ett måste.

Plommonmarmelad
Några få av alla tomater vi skördat på friland!

Inte redo

I år är jag inte riktigt redo för den. Hösten. Jag är inte färdig med sommarens enkelhet och värme helt enkelt. Eller, det är ju ett förenklat svar med…

Det börjar skymma runt halv nio nu, och jag får lätt ångest av det. Det känns tyngre än det brukar att det är på väg att bli mörkt, och jag vet inte varför egentligen.

Jag är inte alls sugen på aktivitetscirkusen som börjar denna och nästa vecka. Alla utom Filip har aktiviteter, och det ska skjutsas och planeras med mat runt omkring vart och en. Mellankillen har just nu flest aktiviteter eftersom han förutom scouter även har fått för sig att han vill testa att spela basket. Det visade sig att Bankeryds basket är närmast, så det blir dit vi kommer skjutsa honom två gånger i veckan. Förutom det ska äldsta till scouterna, maken ska hinna träna och jag och äldsta ska gärna hinna träna med.

Det är lätt att det blir min egen träning som prioriteras bort först, när orken inte räcker till, men det är ju att skjuta sig i foten, det vet jag ju. Helst ska det ju planeras in tid för återhämtning med, och sociala aktiviteter.

Försöker hämta så mycket energi som det går här hemma ändå, ibland är det genom att bara följa en treårings nycker och upptäckarlust, ibland är det att bara sätta alla framför en film och ibland är det genom att gå ut i trädgården och ta tillvara på lite av det goda som finns där. I går hackade jag och frös in nästan 4 kilo tomater, det var väl kanske 1/4 av de som hänger på plantorna. I dag har jag skurit upp gurkor och testar att göra smörgåsgurka, det har jag aldrig gjort innan.

Man skulle ju kunna tro att trädgården var stressande annars, med mycket att ta hand om, men jag har en otroligt tillåtande ambitionsnivå här, jag gör helt enkelt bara det jag känner för. Förutom att vattna då, det måste man ju göra vid behov (vilket det känns som det är jämt).

Ville inte så mycket med det här, mer än att förmedla känslan jag har i kroppen just nu, vilket är att jag håller på att släpas i benen mot hösten och jag försöker spjärna emot i gräset så mycket jag bara kan…

Alltid vi två

I går hände det för andra gången i år – äldsta passade minsta och jag och maken fick möjlighet att gå ut och käka – alldeles själva!

Egentligen är det ju inte själva maten man är ute efter så mycket nu för tiden, för vi äter ganska ofta ute ihop eftersom vi så ofta vi kan äter lunch ihop på något av stans lunchställen. Men just det där, att få komma ut själva tillsammans, ut i en annan miljö och utan något som stör eller som gör att man måste gå (tex att ens lunchtid tar slut), det är ju himla nice ändå.

Inte ett så dumt par ändå va ❤

Just att få miljöombyte gör ju att man pratar om andra saker än man gör hemma, och det ändå som vi efter 21 år tillsammans fortfarande har mycket att prata om, vilket nog gör mig gladast av allt! Att få älta lite skit som man inte kan älta med någon annan och så få förstärka att vi minsann är bäst genom att prata om saker som vi gemensamt tycker funkar bra, det är nödvändigt ibland.

Var vi åt? Det blev Blackstone, så absolut inte dumt. Efter maten blev det en promenad hem faktiskt, kvällen var så pass varm och det var ännu inte kolsvart ute, så det blev en fabulös avslutning av en bra date! Och faktiskt kanske även en bra avslutning på sommaren i sig när jag tänker efter, för nu verkar det som det blir mer höst när man ser vädret framöver….

Inte alls som J-O Waldner

Tänk dig att du står i ett rum på tex 5 kvadrat. I rummet så är det två fönster, så det drar tvärdrag och i rummet så studsar ungefär 5000 pingisbollar runt. Varje boll är olik den andra, både i storlek och yta, en del är taggiga, en del är kletiga och en del är ömtåliga. I det rummet så är ditt jobb att se till att alla bollar studsar i takt och sedan in i olika hål, och till din hjälp har du en hårtork.

Det är den bästa jämförelsen jag kan komma på med hur det varit på mitt jobb de senaste veckorna. Varje enskild boll är en liten, liten skitfråga men efter att ha jagat bollar i ett par veckor är jag heeelt slut och totalt virrig känner jag. Och i morgon börjar skolan, vilket blir skitkul, via zoom, vilket är mycket mindre kul.

Samtidigt som jag skriver detta så medlyssnar jag (för min del andra gången) med maken på Gynning och Bergs senaste podd och eftersom jag är trött (och har tagit ett glas vin) så skrattar jag så jag gråter, det är en så sjuk podd, men jag gillar den verkligen ändå. Vill du veta hur det är hos en Shaman i djungeln på Ibiza eller hur man bäst fångar in en förrymd kanin så är den podden en säker källa till… asgarv. 😀

Jag tror jag hade nån tanke med det här inlägget från början, men det har nog försvunnit i min virriga hjärna nu, så jag kanske helt enkelt bara skulle ta och lägga mig och sova. Kram på er ❤

JO! Men nu kom jag ju på det, jag skulle ju berätta att jag fått en sån fantastisk förfrågan att vara tärna på min första kompis bröllop nästa år! Jag blev sååååå himla glad, det ska bli så fantastiskt roligt bara att få vara med på deras bröllop och nu får jag dessutom vara tärna, känner mig löjligt glad åt det 🙂 Har dessutom fått se klänningen som vi tärnor ska ha (tror vi är 4 tärnor?) och den är superfin :

Ok, NU ska jag typ gå och lägga mig.

Det bästa med sommaren

Eftersom det ju faktiskt varit ordentlig SOMMAR i nästan två veckor så känner jag att jag vill skriva en lista på det bästa med sommaren generellt (inte bara just denna), så att man en rösen, blaskig vinterdag kan drömma om en annan årstid.

  • En strålande sol på blå himmel
  • Allt är GRÖNT!
  • Man får skörda det man odlat i sin trädgård, åtminstone sånt som blir klart under sommaren
  • Eftersom jag insett att jag inte är sååå mycket badkruka ändå så kan man ju ta ett bad, kanske till och med i Vättern!
  • Man får lukta på små solvarma, svettiga barn, som inte på något sätt luktar illa utan bara varmt. (Alltså på ens egna barn, annars blir det ju creepy 😂)
  • När det är sådär varmt och soligt att man liksom bara får ge efter och inse att det enda man kommer orka göra är att sola/vila/bada. Enda gången på året jag verkligen kan göra bara inget.
  • Allt blir enklare. Med lite sol behöver man bara lite mascara, man ser ändå fräsch ut. Man behöver inte ta på ytterkläder när man går utanför dörren och knappt ens ha kläder på sig.
  • Alla är generellt gladare
  • Proseccon smakar som bäst!

Alla årstider har sin tjusning, helt klart, men gemensamt för att de ska bli lyckade enligt mig är ju att det är rätt väder, vilket oftast innebär högtryck helt enkelt. En riktigt kall och snöig vinter, en solig sprudlande vår, en het och solig sommar och en krispig höst. Det kan väl inte vara för mycket begärt, kan vi inte bara bestämma att det bli så? 😁☀