Jag känner mig lite trött och vilsen så här ett par dagar in på semestern. Trött är inte konstigt alls efter kassa nätter och en helg på Kolmården, men jag tycker inte om känslan att känna mig ofrivilligt planlös. Jag har ingen ork men framförallt ingen lust till egentligen nåt just nu, och det för mig att må kasst. Inser när jag skriver det att den bästa medicinen är att göra nåt ändå, men vad gör man när det känns trögt 🤷🏻♀️
Har just gått och lagt mig och hoppas på en bättre natt, kanske känns allt bättre i morgon. Dessutom är det säkert bara lite depp pga att jag hatar känslan att inte göra något av dagarna… har fastnat i lite dålig scroll med, eller snarare så känns det som kanske insta-flödet blivit helt orimligt? Har man en gammal stuga från sekelskiftet så är den banne mig stylad till perfektion med obskyra loppisfynd och mormorsrosor, hemgjord saft serveras med hemgjort bakverk av en skir, ung kvinna med en omsydd klänning som böljar vackert. Och jag raljerar knappt ens, flödet från så många på Instagram är så välgjort nu för tiden att vilken reklambyrå som helst skulle vara stolt. Vad hände med folks lite halvsuddiga men ändå charmiga bilder av vardagen?
En vas med luktärt förslår inte långt när prunkande proffs-buketter binds på löpande band i stugorna.
Nej just det, sova var det ju jag skulle! God natt!, vi får ta detta vidare en annan dag…
I lördags morse firade vi att det var Lukas 12-årsdag, sen satte vi helt sonika honom och Filip i bilen. De visste inte vad som skulle hända – att vi skulle åka till Kolmården, men O visste såklart. Han blev självklart tillfrågad om han ville följa med också, men han var väldigt nöjd över att få en helg för sig själv här hemma och då kunde han också passa Nala. Så, inte förrän vi var nästan framme vid Kolmården gissade Lukas rätt på vart vi var på väg, så vi hade lyckats hålla det hemligt i alla fall.
Det är nog mest jag som är drivande i att någon gång om året besöka en djurpark, det finns säkert 1000 moraliska aspekter men jag känner att det är roligt att få visa barnen djuren och att de får höra om arbete för att rädda dem, och jag tycker att de verkar ha det helt ok i våra svenska djurparker. Vet inte exakt vad det är, men jag tycker det är mysigt på ett avslappnat och liksom långsamt sätt att gå runt i en djurpark, skön omväxling från de mesta andra aktiviteter som är mer fartfyllda.
Eftersom vi dessutom inte har ett smack inbokat till semestern för övrigt så hade jag bokat Bamsepaketet med övernattning på Vildmarkshotellet med, barnen brukar tycka det är lite äventyr att bo på hotell. Kan dock rekommendera att ta någon annan variant på paket – för här fick man inte gå på den vanliga frukostbuffén utan man fick med en frukostpåse med en liten yoghurt och en torr fralla, det var en stor miss. I övrigt var hela vistelsen jättebra!
Vi började med att åka safarituren i gondoler, liiiite jobbigt när man är lite höjdrädd tyckte tant… Men väldigt coolt att åka bland girafferna! Världens jurassic park-känsla med, vi kunde alla lätt se framför oss hur en T-Rex dök upp bredvid vagnen!
Hallå, du behöver väl inte springa efter skatan, kan du inte kolla på de dyra djuren? – kan ha blivit sagt under vistelsen, åtminstone delvis på skämt.
En fördel att vara där i två dagar var ju att man kunde ta sig tid att se de shower man ville utan att känna sig stressad. Vi tittade på elefanter, apor och så delfinshowen såklart (jag vet inte vad det är med mig nu för tiden, blev helt tårögd av den senare???).
Bra ålder att ha med barn i – 12 år gillar fortfarande att leka när ingen ser och 5 år var absolut spot on för många aktiviteter. Dock inget jätteintresse för djuren just… Vi fick i alla fall gå runt som två vuxna, utan att bära barn, vyssja eller mata, det kändes väldigt skönt!
Sen kom vi ju då fram till det som var lite av höjdpunkten och halva anledningen till att jag bokat – Bamse värld! Den fanns inte alls när vi var här för typ 15 (???) år sedan, men den var en positiv överraskning.
Det var inte så himla farligt med folk någon av dagarna så köer till shower och aktiviteter var mycket sällan över 10 minuter långa. Perfekt! Vi hade också ett grymt bra väder med precis lagom värme. Filip gillade Bamse-showen mycket, ifall det inte riktigt syns här!
Också bra åldrar om man har barn som vill åka många saker, så stor att man kan åka med brorsan i många fall och han var som sagt inte för stor för att inte tycka det var kul. Så slapp vi åka åtminstone en del saker som snurrade!
Fast vi åkte såklart en massa med dem vi med.
På kvällen ingick Bamses grillbuffé, jag hade inga höga förväntningar så blev mycket glatt överraskad av en buffë som inte bara var standard utan innehåll goda grönsaksspett, grillad halloumi och en massa annat trevligt, plus givetvis ett gäng barnfavoriter. Dessutom kom Bamse och underhöll i korta små mini-shower, precis perfekt för att barnen skulle hinna äta mellan men inte tappa fokus helt.
Utsikten från hotellet var kanon. Fanns lite bra aktiviteter med, pingisbord, shuffleboard, airhockey och barndisco, mycket tacksamt. Annars var det ganska standard-hotell, inget fantastiskt men heller inget dåligt. Måste för övrigt ge personalen inne på Kolmården ett väldigt gott betyg, de var alla väldigt vänliga och serviceminded, det märktes att det var en tydligt uttalad ”regel” att vara det. Gillar!
Sova på hotell brukar ju vara lite kasst rent allmänt, det kan ha varit så att NÅN snarkade väldigt högt, nån vaknade flera gånger och nån bara hade svårt att sova. Oavsett så var jag så jävla trött dagen efter att jag fick släpa mig fram, med ett humör som tyvärr inte var kanon även om jag försökte skärpa mig så gott det gick. Nåväl, en trevlig start på semestern att komma iväg lite var det i alla fall, nu ska jag bara försöka hitta lite mål och mening i känslan av tomhet när man inte har något vettigt och roligt inplanerat på semestern…
Födelsebarnet var i alla fall nöjd med sin dag! Mest nöjd var han med att han åkte Wildfire två gånger, varav den ena helt själv!
I dag har jag jobbat kortdag, välbehövligt efter kassa nätter i värmen. Min kropp hänger inte riktigt med i svängarna – men inte så konstigt när det var 12 grader och kall vind förra helgen, 33 grader och sol denna och idag 15 grader och regn? Högsommarvärmen gav en sån skön semesterkänsla (och klimatångest men låt oss ignorera det lite) och även om regnet var extremt efterlängtat nu så tar jag gärna en semester med mer värme och sol sedan tack.
På tal om semester, det här är min sista jobbvecka och det känns skönt – även om det mest varit introduktion på nya jobbet så ligger ändå ett år bakom mig med jobb och utmattning. Vi har extremt få planer för den här sommaren, jag har inte orkat och vågat boka så mycket eftersom vi inte visste hur sommaren skulle bli och vad vi skulle orka med och vi vill heller inte direkt åka härifrån vår första sommar på gården? Lite smått kommer det bli ändå, vi har tex en övernattning med 2 dagar på Kolmården på schemat, men det mesta kommer bli spontana saker. Det vi har som BEHÖVER göras här på gården är målning av två sidor på huset samt alla fönster – sen finns en lång lista på saker som inte nödvändigtvis är akut men som ändå skulle må bra av att göras – som att måla garaget och lite sånt. Men förutom just huset så får allt annat bli på ork och lust, och just precis nu är det lågt på båda, så då sköts bara ”markservicen” med lite vattning och att hålla efter ogräs just i sådderna.
Jag vet inte riktigt vad jag vill med den här semestern – jag vet ju att jag inte tycker om när dagarna bara försvinner utan att man gör NÅT litet, då blir jag bara stressad och känner inte att jag tar tillvara på semestern. Samtidigt så är ”nåt litet” i mina ögon inte nödvändigtvis större än att bjuda hem nån, åka till nåt gårdscafé eller spendera några timmar vid en sjö, så det är inga stora saker som ska ske – likväl ska ju någon ändå se till att det händer.
Att vi är så trötta just nu beror ju på många saker (dålig sömn, nytt jobb, förkylningar och feber i familjen, värme osv) men en sak som bidrar är helt klart allt gräspollen. De stora killarna är ordentligt allergiska nu som alltid i början av säsongen, och jag känner av det rätt mycket med även om det blivit SÅ mycket bättre med åren. Inte så konstigt att man är allergisk förresten, en kort hundpromenad och jag samlade ihop den här vackra (men såklart allergiframkallande) lilla ”buketten” av gräs. Det är inte värre här än i vårt förra hus, men det är klart att det är mer pollen här än tex mitt i stan.
Det är ganska roligt att gå och leta upp de olika sorterna gräs! Finns hur många som helst.
Först av allt och inte unikt – men WOW vilket väder det var?!? Svettades från varenda por men det var ändå en fantastiskt härlig känsla med riktig sommarvärme! Vi hade ju besök av min bror, hans fru och deras dotter på snart två år, sen körde vi ett tämligen klassisk midsommarfirande för första gången i mitt vuxna liv typ – supertrevligt och här kommer en riktig bildbomb från dagen:
För det första kan vi väl konstatera att trädgården visade sig från sin allra bästa sida och hade gjort sig fin i midsommarskrud…
Jag hade minsann ansträngt mig med och dukat lite fint.
Trädgården stod till tjänst med den vackraste av buketter!
Våra gäster var så sommarfina de med…
…och vi hade minsann också ansträngt oss lite grann åtminstone. (Notera längden här på äldsta, det är inte många veckor till jag är längre än honom!)
Vi inledde med champagne och jordgubbar, såklart till klassisk midsommarlunch på sill och potatis.
Inte dumt med lite firande, orkade aldrig göra nån krans sen men kände mig nöjd ändå!
Det lektes lekar i den dallrande värmen – gjorde inget om man blev lite blöt.
Vi höll oss i skuggan så gott det gick, både fyrbenta och tvåbenta. Efter lunchen serverades såklart jordgubbstårta (dock med köpta jordgubbar – våra är inte klara än)Vi bjöd på en svalkande jordgubbs- och rabarbermojito som gjordes om till longdrink pga varmt…Supergott och så härligt att bara kunna sitta ute och njuta!
Barnen roade sig med vatten i värmen (andra ombytet för dem båda)…
…finns inget bättre att roa barn med!
Små barn fick ta en tupplur mitt på dagen – det hade vi nog alla kunnat göra i värmen. Till kvällen blev det lite enklare grillat, som padrones, halloumi, fläskkarré och gott somun-bröd. Med en sallad från trädgården, väldigt gott!
Vissa skippade helt klädkoderna!
Sommarsöt!Kvällssolen mildrade hettan över torrt gräs……och bjöd på ett fantastiskt ljus!Ja hela köksträdgården visade sig faktiskt från sin vackraste sida!
Visst, ingen stång, inga kransar, men ändå en tämligen klassisk midsommar. Det kändes fantastiskt härligt att ha hela midsommaridyllen här precis där vi bor?! Får fortfarande såna overklighetskänslor när jag tittar ut här hemma! Hoppas ni hade en lika fin midsommar!
Herregud vilka trötta veckor det har varit den senaste tiden. Ögonen har gått i kors på dagarna och hemma har det varit väldigt lite ork eller lust att hitta på nåt eller att greja. Är väl någon kombo av att ett nytt jobb tar mer energi än vanligt, gräspollen-allergi och dåliga nätter – kombinerat med konflikter jag skrev om sist. Filip har varit sjuk men var tillbaka på dagis, men nu är han mer hostig och snorig igen så nu fick han vara hemma idag. O och Tobbe har varit hängiga med, förkylda med halsont, så det har liksom gått på sparlåga. Vi har inte ens orkat göra klart foder på fönster och dörr till badrummet, tänkte det skulle varit klart till midsommar men det har verkligen inte funnits lust och ork – så då får det vara.
Ute är det minsta möjliga som gäller, dvs vattning och hålla efter det värsta ogräset i kökslandet för att det inte ska ta över helt. Dessvärre så tvärdog vår nya gräsklippare i veckan, inga felmeddelanden och den laddar inte heller, när vi kollade under ser det ut som det saknas lock där det är ett uttag som troligtvis används för att konfigurera klipparen när den ska levereras – i så fall har det troligen kommit fukt in som förstört nåt. Jävla skit, det är dels bökigt att bara få in på reparation och sen VET jag att det är en jäkla väntetid och leveransproblem om något ska beställas. Vi är liksom 3 i familjen som är ordentligt allergiska mot gräs, att ha en automover närmast huset gör STOR skillnad.
Har äntligen börjat komma lite tomater åtminstone!
Men trötthet och att inget blir gjort är helt ok, det är som det är och jag vill helst att arbetet här hemma är luststyrt istället för behovsstyrt – det måste vara roligt annars får det vara så länge.
I morgon är det jobb som vanligt, men sen är det ju MIDSOMMAR! Whop whop! Kan inte fatta att det för en gångs skull ska vara så fint väder med?? Något som också är ovanligt men väldigt efterlängtat är att vi ska ha gäster på midsommar – min bror med familj kommer. Helt plötsligt känns det motiverat och roligt att fixa ett traditionellt midsommarfirande, jag har typ aldrig gjort det innan? Brukar bara vara vi och här är det ingen som bryr sig så då blir det inte så kul att dra i sånt, men på fredag ska vi köra riktigt klassiskt om än opretentiöst firande 😄 Det blir sill-lunch, jordgubbstårta och grillat, med 5-kamp på dagen – riktigt klassiskt alltså. Orkar absolut inte göra nån midsommarstång, men lite fina buketter ska vi väl få till! Nog heller inget av mina barn som vill ha krans (hörde att folk BESTÄLLER kransar hos florist????) så det blir det inte heller då.
Kanske lite vallmo på bordet?Eller pioner! ♥️
Sådär, ett lagom intetsägande inlägg, men kände bara att jag ville skriva lite. Jag hoppas verkligen att ni får en bra midsommar (känner sig någon helt ensam så hör av dig) och att den blir som ni önskar!
Det här har varit en trött och deppig vecka. Främsta orsaken var förra helgen som ju dels bjöd på en massa feber hos Filip (vilket också såklart gav ett gäng dåliga nätter för oss) men även pga en storbråk med snart-12-åringen som drog precis ALL energi ur mig. Det finns inget som är så dränerande som det, man ältar, vänder och vrider, är arg, ledsen och allt däremellan. Helt slut har jag varit, och är lite fortfarande faktiskt, även om det börjar gå åt rätt håll. Sen har ju både make och 15-åringen också blivit sjuka så det har varit rätt dämpat här hemma kan man väl säga. Men nog om det, tänkte i stället ge lite statusrapport för gården.
Fjäril är det gott om!
Jag har glädjande nog efter rätt mycket jobb fått övertaget över ogräset i själva köksträdgården – den delen jag använder för att odla ätbart i. Eller ja, jag måste ju fortfarande vara ute och dra upp åkertistel i princip varje dag, men nu är det i alla fall hanterbart. Tyvärr har i princip INGET jag har frösått tagit sig, det har helt enkelt blivit utkonkurrerat av ogräs tror jag? Några få morötter, några vallmo, men i princip inget annat vilket känns skit. Det som växer nu är kronärtskocka (i tveksam takt dock), lite ärtor av olika slag, rosenböna, 2 squashplantor och sen kämpar några få gurkväxter på i väldigt litet format. Just gurkan verkar jag inte alls lyckas med i år, borde kanske försöka få tag i nån större planta att sätta ut (när jag ska hinna med det vet jag inte) för det är verkligen något jag vill ha. Tack och lov mår i alla fall tomaterna bra, annars hade det känts väldigt deppigt odlingsmässigt! Potatisen ser också ok ut.
I alla fall upptill! Sen får vi väl se. Blir nog däremot inga redan till midsommar…
Jag har också fått övertaget över lite perenn-rabatter som växt igen helt, där har jag lagt markduk och täckt med täckbark för att bli av med kvickrot och annat. Det lär väl ta ett par år innan allt dör under duken, men det kvittar lite tänker jag. Tacksam när det blir så himla mycket finare på så kort tid ändå! Har en före-bild som visserligen är från senvintern men ändå, och så lite bilder på nu. Nöjd!
Före…Efter!Ni skymtar den fina ”häcken” av rosa vallmo på bilden ovan med, de är helt fantastiska!
Vinbär, krusbär, blåbärstry, blåbär, hallon, vindruvor, plommon, äpplen, ev päron (?) och björnbär har annars börjat växa, så sylt, saft och marmelad kommer nog kokas i orimliga mängder framöver om det går som det ska.
Nu måste jag lägga mig, ska ju orka med en jobbvecka och sen midsommar, så det är absolut dags. Kram på er!
Hon satt där i kyrkan, ensam mellan två familjer på en hård kyrkbänk. Finklädd i klänning, även om den nog inte var så modern. Längst fram i kyrkan stod just nu femteklassarna och sjöng ”sommar och sol”, hennes mellanpojk var en av dem. Envist hade han hävdat att han visst skulle åka skolbuss till skolan idag trots att hon visat på lappen där det stod att de skulle åka med föräldrarna till kyrkan. Självklart var han inte där när hon hade kommit, så hon fick vända och leta efter honom på skolan, men den stod tom. Runt hörnet såg hon hur en skolbuss lämnade, hon kastade sig i bilen och åkte efter, kanske hade han åkt med barnen på fritids i den? Och ja, mycket riktigt. Hon fick en svart blick av honom när hon gick mot honom för att fråga varför han inte hade åkt med henne, som de andra gjort, och hon vek undan.
De andra familjerna såg lyckliga ut i bänkarna, de flesta kände nog varandra och det var många som småpratade lite tyst i bänkraderna. Hon vet ju, skenet bedrar och alla som sitter här är inte lyckliga. De har inte alla ett lyckligt familjeliv med barn som är snälla mot varandra, en del av dem far enligt statistiken till och med illa. Några i kyrkan är enligt samma statistik hustrumisshandlare, eller missbrukare. Men där hon satt och såg alla sommarfina med tårar i ögonen kändes det verkligen inte så, då kände hon sig bara ensam och misslyckad. Hon tänkte att de för 17 år sedan av en slump gift sig i just den här kyrkan, hon hade aldrig kunnat ana då att hon skulle sitta här på en skolavslutning nu. Hade hon ändå vetat det, så hade hon nog inte trott att hon skulle sitta här med ett barn som kändes som det inte ville ha henne där.
Hon förundrades för tusende gången hur livet samtidigt kunde ha blivit så bra på så många sätt och samtidigt så misslyckat på andra. För tusende gången undrade hon vart det hade gått fel. En sekund senare bannade hon sig själv för att hon ens hade mage att inte må fantastiskt, hon hade ju inte RIKTIGA problem. Alla var friska, de hade jobb, rimligt med pengar och världens finaste gård. Och tre fina pojkar som hon älskade, det var orimligt att känna sig ledsen och misslyckad. Men en känsla är en känsla, och den lyssnar inte alltid på hjärnan.
Efter avslutningen var det uppställning utanför kyrkan för barnen, hon fotade och log mot sonen och fick ett hastigt leende tillbaka. Kanske kunde det bli en bra dag ändå? Men kort därefter kom han och drog henne i armen, nu åker vi, kom nu. Hon sa att de kunde vänta till fröknarna hade fått sina presenter, men hon såg att det inte var någon idé att ta diskussionen. Hon hade förstått redan på morgonen att det här skulle bli en bråkig dag, att någon kunde pendla så fort mellan att vara hur snäll och go som helst till att bli så vansinnigt arg på hela omvärlden det skulle hon aldrig förstå, men det var bara att försöka förhålla sig till.
Det är väldigt svårt att gå in just nu, långt in på kvällarna går vi runt och pysslar med saker som behöver pysslas med på gården. Det är så otroligt vackert ute nu, jag vill liksom dra in allt i hela kroppen och bara spara allt det frodiga till en kall, grå vinterdag, men det går ju såklart inte. Så jag fotar och fotar, för jag kan verkligen inte låta bli! Och eftersom jag spammar Instagram med bilder på blommor och vår gård så kände jag att jag nog får variera mig lite, och lägga upp lite här istället 😘
Ingången till vår köksträdgård ♥️Full med ogräs och ljuvliga blommor om vartannat…I all grönska sticker inte ens de kornblå markiserna i ögonen som de gör annars…Kantnepeta, inte Färilslavendel har jag fått lära mig!Så mycket blommor jag inte vet namnet på, i alla rabatterSöta lammöron är lätt att känna igen åtminstoneUtsikten från vår framsida ♥️Små humlor i varenda blomma 🐝Så otroligt skönt att gräsklipparen nu är igång!Så fina färger i solnedgången!
Ok, klart för ikväll då, eller jag kommer nog fota med men får väl hålla mig lite 🙈
Nu kommer världens senaste nationaldagsrapport, men jag har verkligen inte orkat sätta mig och ladda över bilder från kameran förrän nu. Vi tog i alla fall en paus från gårdsarbetet och åkte till Gränna för lite god gelato och en stunds minigolfande – det tog typ hela dagen och sen var alla helt slut.
Alltså den här lille är ju inte tråkig att ha med sig oftast, speciellt inte om det vankas glass.
Jag testade pistage-gelato, den var kanon likväl som deras jordgubbssorbet, men saknar storfavoriten vit choklad…
Alla barnen var med, även han som snart fyller 12 (och som hade med en kompis också)…
…och till och med tonåringen dagen till ära. Himla trevligt!
Vi turades om att spela ut…
…och att se till att den här lille inte gick in mitt i någon annans spel för att härja. Ja alltså hos alla andra som var på minigolfen, inte bara vår familj.
Som vanligt blir det mest bilder på den som är yngst, han är ju också rätt rolig att fota med alla miner och sitt söta lilla fejs. Nöjd var han i alla fall med dagen, som synes!
Så, jag hade ett behov – jag behövde två rejäla lådor att plantera de stora sorterna tomat i (mestadels Brandywine pga sjukt god bifftomat). Jag behövde hitta ett skyddat läge i söder, inte för nära potatisland – och valet föll på söderväggen av stallet. Visserligen inte superlångt till potatislandet fågelvägen, men ändå hela stallet emellan så jag hoppas det ska funka ändå.
Detta läget blir perfekt, mot södervägg (kolla solcellerna, hade ju varit gott om de också var inkopplade så de kunde ge oss lite el…. Jäkla materialbrist – vi saknar en växelriktare alltså…)
En annan förutsättning var att de inte fick kosta något direkt, det har varit en massa utgifter och därför gällde det att använda det som fanns här på gården eller sånt vi redan köpt in som oftast använts till fler saker (tex färg). Går du till bygghandel och köper virket så kan du såklart få en helt annan look på lådorna, men som sagt så gällde det att använda det jag hade. Här kommer en enkel guide på hur JAG gjort (det finns tusen sätt att göra på, det här var snabbt och blev good enough för ändamålet!).
Förresten – mina lådor har ingen botten utan placeras ut på kartong direkt på gräset, detta för att ogräset ska kvävas i lagom takt som kartongen förmultnar och sedan ska plantorna kunna breda ut sig ner i marken.
Börja med att bestämma storlek på dina lådor, mina blev 220×80 cm (ungefär) eftersom det då blev minst spillbitar av det virke jag hade. Jag har använt råspont (brädor som ”jackar in i” varandra) eftersom det fanns liggande i stallet.
Kommer man över att det först är rätt läskigt att använda en sån här såg (kap- och gersåg) så är det fruktansvärt smidigt att jobba med, istället för att såga allt för hand. Tjejer – lär er den här så känns det så mycket roligare, ta lite inspiration av Brita Zackari om inte annat!
Kapa brädorna i de längder du bestämt – vill du ha exakta yttermått behöver du tänka på det när du kapar, eller montera ihop dem annorlunda, men här var det inte så noga. Jag kände att 5 brädor på höjden blev en lagom höjd på lådan, så jag kapade alltså 10 brädor i långsidans mått (220 cm) och 10 i kortsidans mått (80 cm) för vardera låda.
Sätt ihop brädorna med utsidan neråt – mät hur ”högt” det blir och kapa någon form av virke i samma mått som höjden – minus ungefär 5-10 cm. Här behöver du två korta brädor för kortsidan och tre för långsidan, dessa ska nämligen skruvas fast i råsponten för att den ska hålla ihop. Skruva en sån här bräda i varje ände av en sida, ungefär 10 cm in från kanten. Är nån sida lång (typ längre än 140 cm kanske?) så skruva fast en på mitten med. Sätt en skruv i varje bräda den ska hålla fast – minst. När du skruvat fast två brädor på tvären på en av dina sidor blir den alltså som en bred, platt skiva som håller ihop sig när du lyfter den. Är ni med? Upprepa med alla fyra sidor.
Så här ungefär. Den ”fina” sidan av brädorna blir alltså insida, inte utsida på lådan. Det skadar inte att dra i två skruv per bräda, men jag hade lite ont om skruv i rätt längd så det fick räcka – men har du inte råspont utan brädor som INTE jackar i varandra behöver du skruva minst två skruv per bräda för att det ska hålla ihop ordentligt. Fick hjälp en stund åtminstone, tills nån tröttnade.
Jag använder inte tryckimpregnerat virke (det sägs att man inte ska ha det i grönsakslådor men jag tänker att det ändå är bättre en besprutade tomater, så det är nog inte hela världen om du använder det) utan vanligt obehandlat virke – så för att det inte ska ruttna direkt så vill jag måla både insida och utsida. Jag hade falu rödfärg hemma och det matchar stallet, alltså målar jag med det.
Fick hjälp en liten stund med målningen med!Måla sedan andra sidan av låd-sidorna, när de första torkat. PS, kolla dörrarna som stod ute och ruttnade bakom stallet? Nån gång ska jag orka göra nåt där….
När allt är målat och har torkat är det dags att sätta ihop sidorna. Nu kan det vara läge att köpa lite virke, om du inte har en regel på 45×45 mm hemma för det underlättar med en fyrkantig regel här (men det GÅR såklart med nån annan bräda/regel med). Kapa och måla en för varje hörn, lite lägre än lådans höjd.
Nu hade jag en sån här liggande som skulle varit till nåt annat projekt, annars hade det behövt bli ett inköp på dessa.
Man kan nu sätta ihop sidorna på lite olika sätt, mina kommer kantas av ”gavlar” eller foder i hörnen så hur jag monterar ihop hörnen är inte så noga, vill man hoppa över det steget så är det ju snyggare att montera kortsidan mellan långsidorna eller tvärtom, då blir det ingen glipa och ser rätt ok ut direkt.
Det enklaste sättet att skruva ihop lådorna är att skruva fast hörnregeln (45×45 mm) i ytterkanten av tex kortsidorna först, för att sedan resa upp alltihop och skruva fast långsidan.
Så här gjorde jag, eftersom det kommer ”gavlar” utanpå sen. Någon gång. Jag lovar.
Så, nu har vi en stor, rektangulär ”låda” utan botten! Dags för nästa steg.
Häfta fast en markduk på sidorna invändigt i lådan, tänker att det skyddar träet mot det värsta och förlänger livslängden lite, samtidigt som den hjälper jorden att inte trilla ut genom glipor. Det behöver inte vara markduk i botten av lådan (om du inte vill bygga en fast botten), vi vill ju att maskar mm ska kunna krypa fritt här sen och bryta ner organiskt material till gödning åt växterna. (Glömde fota men tror ni förstår)
Jag har fått så fina björkslanor av grannen som kommer få agera växtstöd allteftersom tomaterna växer, så jag skruvade fast en på vardera kortsidan av lådan, och en överliggare ovanpå där jag sedan kan fästa ett snöre som kan hjälpa till att hålla uppe tomaterna. Det här kan man såklart hoppa över, eller göra av målade reglar eller vad man känner för.
PST, montera duken på insidan av lådan först – enklare så.
Jag ställde sen ut lådorna på en eller flera stora kartonger (perfekt när man köpt duschväggar som har jättestora kartonger), är marken VÄLDIGT ojämn kan du behöva fixa till den lite först så lådan står någotsånär rakt. Fyll på med grövre kompost i botten (grenar och sånt) som fyller ut lite, varva sedan jord, gödsel (i detta fall hästskit från tidigare nämnda snälla granne) och kanske lite gräsklipp. Det går åt MYCKET jord!!! Tror det gick i drygt en halv kubik i varje låda eftersom de är så stora…
Plantera sedan dina tomater, täck jorden med en sisådär 10 cm gräsklipp eller annat organiskt material och kombinera allra helst med doppbevattning – det sista har vi inte hunnit fixa med. Sätt i pinnar till stöd när tomaterna är små, sedan snören från tvärslån till tomatstammen för att ge stöd när de växer.
Sådär! Allt klart – fast jag insåg just nu att jag ju glömt sätta ”foder” eller ”knutar” på lådorna, det är ju en estetisk fråga så vi får se när det finns tid…. Tyckte ni om guiden eller undrar något så kommentera gärna, det vore så himla kul om den kom någon till nytta!
Har satt lådorna så man precis kan gå bakom när man behöver måla, men ändå med en ganska lite glipa så jag inte behöver krångla mig in med gräsklipparen jämt. (Lät också kartongen ligga ända mot stallet)
Rent allmänt så älskar jag den här typen av byggprojekt, det går snabbt, är inte så petigt exakt att det blir på att visst sätt och det värsta som kan hända är att nån bräda lossnar ungefär – alltså typ ingen risk. Avslappnat, roligt och väldigt användbart! Ska vi avsluta med en före- och efterbild? Här kommer före:
Och så en efter:
Väldigt nöjd med resultatet och hoppas nu tomaterna växer så bra som jag hoppas där med!
godatankar.com 