TBT

Nu när man fått en försmak av vad som komma skall i form av värme och sol så blir ju semesterlängtan än mer påtaglig. Vi ska ju till Kroatien i år igen, och hela familjen längtar så vi nästan blir galna!

Ville skicka med er lite sommarbilder från gångna somrar och jag hoppas att ni också får lite ”summerfeeling”!

*Throw Back Thursday, eller tillbakablickstorsdag, för den som inte är helt internetifierad. 

Att resa med barn

Fick en fråga av Ida, angående vår bokning av semester i går, på hur lång tid det tar att bila ner, så jag tänkte att jag kanske skulle utveckla det lite.

Ner till Kroatien (till Senj, dit vi ska) tar det ca 22-24 h, förutsatt att allt flyter på. Det är i princip lika lång tid som det tar att åka till Franska Rivieran, så vill man bila till värme och sol så blir det ungefär där man hamnar.

Vi brukar ta två övernattningar på vägen ner (det KAN gå att pressa ner det till en natt, men då har man väldigt lite marginal för köer mm), men vi delar inte upp dagarna i tre lika stora bitar – första dagen tar vi istället ett jättepass och försöker köra mellan 10-12 timmar. Dels så är ingen trött på att sitta i bilen första dagen, sen kan man åka tidigt (vi brukar åka vid 02, men i år tror jag vi skjuter på det till ca 04 på morgonen).

Första dagen går nästan alltid ”av bara farten”, det är färjor och lite stopp här och där för frukost och lunch, så den är bra att lägga lite mer tid på. De följande två dagarna delar vi däremot upp i ungefär lika bitar, vilket då ger en sisådär 6 h bilresa/dag – helst med ett lite längre stopp runt lunchtid när man kan få vara ute och röra sig lite mer. Sista dagen är riktigt rolig, dels åker man igenom Österrike (eller Schweiz om du ska åt Rivieran till) vilket är rätt häftigt, men sen vet man ju också att när dagen är slut så är man framme.

Hemvägen är lite ”lurigare”, det blir väldigt lätt tråkigt och en känsla av att man bara vill hem, men det har vi alltid hanterat så att vi planerar in ett stopp över en dag på en stor nöjespark (tex HeidePark i Tyskland, eller som förra året, tyska Legoland). På så sätt finns det något roligt på hemvägen med! Det innebär ju dock att det blir en extra övernattning, men det är ju rätt trevligt att övernatta i Tyskland så det är heller inga problem!

Vi har hittills alltid bokat våra övernattningar i förväg, hemifrån, för ner- och hemfärd. Det är ju lite av en smaksak, åker man in i princip vilken tysk by som helst så finns där ju alltid ett gasthaus, och åker man relativt tidigt på sommaren så finns det ofta gott om plats. Med barnen så tycker jag dock att det är ganska skönt att veta vart man kommer bo, ibland har vi tex bokat in boende som har en pool. Nackdelen kan vara att man antingen kan komma fram för tidigt (vilket kan betyda att man får gå runt en timme eller så och bara vänta tills de öppnar) eller väldigt sen, om det skulle bli nån större bilkö (har faktiskt inte hänt oss de senaste 10 åren eller så).

Mitt tips för att boka övernattningar är att använda sig av Links und Rechts, som har alla gasthaus i Tyskland listade. Jag väljer ett gasthaus över ett hotell, 10 ggr av 10, det är sååå mycket mysigare! Använd Google Maps för att kolla ungefär när det är lagom att stanna, och sök lite utanför de största orterna så hittar man oftast bäst boende till vettiga priser. Vi tar oftast antingen ett familjerum, eller ett med en extrasäng i, vilket funkar bra än så länge.

Tillägg: Om du inte får svar på mailen från gasthausen, kolla bland dina skräpmail, svaren sorteras ofta in där av någon anledning!

En oväntad grej med Tyskland är att deras salladstallrikar alltid är helt fantastiska, med typ världens
godaste vinägrett. Har aldrig lyckats återskapa den hemma…

Många frågar också hur det går med barnen, men vi har aldrig upplevt att det varit några som helst problem att bila med dem (därmed inte sagt att det inte blir en massa småkonflikter dem emellan), det är oftast jobbigare att åka till tex Göteborg (”när är vi framme”). Man måste ju prata med dem och förbereda dem såklart, säga att vi ska helt enkelt sitta i bilen i 3 dagar, och så måste man ju se till att de har varsin leklåda i bilen. Fyll den med böcker, pysselböcker och pennor, lite leksaker och naturligtvis någon slags spel – måste man sitta i bilen i 3 dagar så får man spela nästan så mycket man vill, tills vi stannar för dagen vill säga. Förutom att jag rent allmänt är emot att ge barn för mycket socker så kan jag ju i alla fall nämna att om man ska sitta still i en bil i 3 dagar så är det INTE bra med sockerhöga barn, så all form av snacks utan socker är bra, tex grönsaksstavar.

Visst ja, sköna kläder i bilen är ett måste! Helst myskläder och t-shirt, med en luvtröja vid sidan av som man kan dra på när man ska ut på en kall färja eller så. Träskor eller skor man kan ta av sig lätt är också bra, så kan man kura ihop sig lite bättre i bilen (gäller såklart inte den som kör).

Att få sätta sig med varsin öl bryggd på Gasthauset är ju även det en belöning i sig! Det här
kan varit en av de bästa öl jag druckit!

Något att se fram emot!

Nu, mitt i den värsta perioden på hela året, åtminstone pengamässigt (och nu även snömässigt) så kändes det rent akut att boka in något till semestern, för att ha en fast punkt att se fram emot. Efter galet mycket velande, för att vara mig, så har vi till slut landat i ett beslut!

Första tanken var att flyga till Mallorca, hyra hus och bil där, och åka runt där i två veckor, MEN eftersom det var galet dyrt att flyga dit mitt i sommaren, för en hel familj, så kändes inte det som det var värt pengarna. Resultatet blev att vi helt enkelt tar lite av en ”remake” på förra årets lyckade semester, och därmed kommer att bila till Kroatien igen!

I två veckor har vi hyrt huset med den här fantastiska utsikten….

 …jag föll faktiskt totalt pladask för den, måste jag erkänna. Och att bila är ju något jag alltid talar mig varm för, det är ju en hel upplevelse i sig! Den här gången kommer vi bo i byn ”Senj”, och har därmed bara 1 timme bilväg till Nationalparken Plitvicesjöarna, som vi dumt nog missade sist. Den ska vara sanslöst vacker, och jag tänker att vi förhoppningsvis kommer åka dit vid åtminstone ett par tillfällen. Sen är ju vattnet i Kroatien fantastiskt med, så man kan simma med cyklop och titta på fiskar och annat skoj.

Själva huset ser också fint ut, även om det är mindre viktigt än själva poolen och uteplatsen. Jag hoppas på lika fint väder som vi hade sist, och att det blir lika mycket bad och sol i år!

Det känns oerhört skönt, när allt känns tungt en fattig dag i januari, att ha den här semestern att se fram emot!

Kan jag få låna ditt mål?

Jag känner mig så himla … meningslös, just nu. Meningslös på det sättet att jag inte har nåt mål, inga drömmar och inget att sträva efter, förutom ett mål jag kämpar med men aldrig riktigt verkar nå. Deprimerande, helt enkelt….

En anledning är att vi oftast vid den här tiden har bokat och bestämt semestern till sommaren, men i år verkar jag liksom inte riktigt ”få till det”. Jag har inget bestämt sug i kroppen efter nåt särskilt, och även om jag absolut vill åka till Kroatien fler gånger så är jag rädd att det är lite ”stökigt” med flyktingkriser och allt – kanske väldigt fånigt och oupplyst, men så är min känsla. Frankrike lockar inte heller som det brukar, okänt varför.

Bara ”dra runt” i Tyskland har vi ju testat innan och det känns så ofärdigt på något sätt, som om man inte haft en ”riktig semester” (det här kan vara rekordanvändning av citattecken känner jag). En sväng typ till Legoland är väl den enda saken jag kommit på att jag vill göra, för barnen skull, men i övrigt? Det är liksom bara tomt där jag brukar kunna föreställa mig vad jag vill göra på semestern…

Semestra i Sverige är inte min grej heller, det räknas inte som en ”riktig semester” heller, och blir bara dyrt. What to do…. Visst, barnen är större, så vi kan säkert vara mer spontana och åka nånstans närmare inpå, men det hjälper ju inte min känsla av tomhet för att vi inte har nåt mål på semestern.

Det finns ju ett par förutsättningar för att semestern ska bli lyckad, den största är ju att om inte barnen är glada så är jag absolut inte glad (dessvärre finns det inga garantier för motsatsen heller), och barnen är glada om det finns tillgång på badvatten i något slag (hav, sjö, pool). JAG är glad om det inte innebär en vanlig charterresa…

Jag är självklart införstådd i att man inte kan ta någon annans mål och göra till sitt eget, men jag skulle behöva lite tips och inspiration. Vad ska DU göra i sommar? Vad gjorde du den där sommaren som blev så fantastisk? Vad ska du INTE göra? Eller, för den delen, vad har du för mål med det här året, även om det inte handlar om semestern?

Ja JAG gillar ju vatten med, och SOL!

2015 – en summering

Så vad var 2015 för år egentligen?

Det här är helt klart året när det börjar dyka upp mer recept och matbilder i bloggen, mina softboxar till kameran gör ju att jag kan fota fina bilder även vintertid. Jag har fortfarande mängder att lära här, men eftersom jag lagar mat som liksom ska ätas så har jag inte tid att fixa särskilt mycket med bilderna, oftast sitter ju familjen i köket och väntar på att ”mamma ska fota färdigt” (haha, de frågar inte ens längre när jag går iväg med en tallrik).

I början av året kämpar jag med att försöka hålla en striktare kosthållning och träning, men när man kört väldigt intensivt i tre år och dessutom haft stressigt på jobbet på det, så blir det inte riktigt bra. Det är väl inte förrän framåt hösten jag börjar kunna hitta en balans där jag känner mig ”ok” med att ”bara” träna 4 gånger i veckan, och att maten helt enkelt inte är högsta prio på nu. En bra dag så är det inga problem alls, men en dålig dag känns det jobbigt.

Framåt vårkanten kom ett första litet försök att vara ute i naturen mer, när vi tog ungarna och gick runt på Hassafallsleden. Det gav allteftersom mersmak, och det blev både fler och längre vandringar, även om det fortfarande bara är dagsturer vi kan ge oss ut på, antingen ska ju barnen orka följa med eller så får det bli när vi har barnvakt över dagen för dem. Det här är väl det jag har tyckt allra mest om med året som gått, och det är det jag hoppas kommer bli väldigt mycket mer av, för det är helt otroligt så bra man mår av att vara ute en hel dag!

Vi upptäcker också, lite förvånande, att barnen trivs jättebra med att vara ute en heldag. 

På ett helt otroligt ytligt plan så har jag ägnat året åt att spara ut lite ”längd” på mitt hår, från tuppkam till en rufsig bob – känner mig väldigt nöjd faktiskt!

Nu är det ju faktiskt ännu längre, men jag hade visst inga bra kort på det. 

I maj firade vi vår 10:e bröllopsdag – jag kan fortfarande inte fatta att det har gått så många år?!? Vi gjorde en ny bröllopsfotografering, något jag verkligen skulle vilja kunna upprepa om ytterligare 10 år!

Nästintill utbrända drog vi iväg på en paniksemester till Spanien i maj, bara för att få lite paus. Det var en semester som vi idag kan skratta åt, men mitt i det så höll vi på att bryta ihop för det sunkiga hotellet och värdelösa maten… MEN den fyllde sitt syfte och vi kom tillbaka till jobb och skola lite mer i balans.

I juli åkte vi på den ”riktiga” semestern – en bilresa ner till ett hus vi hyrt i Kroatien i 10 dagar. Det här var en av de bästa semestrarna jag varit med om, jag älskar verkligen att bila och Kroatien levde absolut upp till alla förväntningar! Det ända jag är lite ledsen att vi missade var deras nationalpark – det var ju så varmt när vi var där så vi trodde inte vi skulle orka gå där en hel dag, men nu i efterhand har jag hört att det är lite svalare där uppe i bergen. Men det är ju inte för sent än, vi kommer åka till Kroatien fler gånger, det är jag helt övertygad om!

I augusti var det premiärdags – surströmmingspremiär närmare bestämt! En riktigt kul grej att få testa på, och helt förutom att jag faktiskt tyckte det var rätt gott, så var festen riktigt toppen! Fint väder och en massa goa vänner  – det kan ju helt enkelt inte bli fel.

Ja men lite luftgevärsskytte höjer ju vilken fest som helst!

Hösten förlöpte, som vanligt, i ett rasande tempo på jobbet, något vi försökte balansera upp med mer och mer tid i naturen. Tror det räddade oss från mycket stress med faktiskt. Jag fortsätter försöka hitta balans i livet (haha, som om det går) och kämpar med press och duktig-flicka-syndrom, men det går i alla fall framåt, tror jag.

I november blev vi dessvärre av med våra hönor till en hungrig räv, så nu är en av planerna till våren att skaffa nya små kycklingar när vårvärmen börjar kicka in.

R.I.P. Bella, Agda, Maja och Wilma.

December präglas mest av julförberedelser, men nu får jag också äntligen klart min kokbok! Den känns fånigt tunn, men är gjord med mycket kärlek, och i alla fall jag själv använder den varje vecka när jag lagar mat.

Jag har väl vissa förhoppningar och tankar om nästa år, men det får bli i ett senare inlägg, det här är nog långt som det är =)

…och så tillbaka hem igen.

Ursäkta att det tog ett par dagar med att avsluta semesterberättelsen, min bror har kommit hem till stan och vi har umgåtts och haft det trevligt 🙂

Innan jag går in på hemresan så måste jag ju bara visa vilka oerhört söta husdjur paret vi hyrde av hade…

…nämligen ett tiotal sköldpaddor, varav två var små nog att hålla i handen 🙂

Jag och barnen matade dem glatt med rester från dagens sallad, mycket mysigt!

Nåväl, vi bodde ju i Kroatien 10 nätter – en helt perfekt längd på en vistelse eftersom en vecka är klart för lite och två veckor kan bli liiiite långsamt, och efter våra 10 nätter begav vi oss (lite lätt deprimerade eftersom vi visste hur vädret såg ut hemma) hemåt igen.

Vi brukar alltid stanna en dag vid en nöjespark på hemvägen, dels tycker vi själva att det är väldigt roligt och dels blir det lite av en ”muta” för barnen som får åka bil så många dagar. De hade ingen aning om att vi i år skulle stanna i det tyska LEGOland, så det var två väldigt förvånade och mycket glada barn som hoppade ur bilen på morgonen efter!

Lukas, som ÄLSKAR att krama alla sorts ”gosedjur” var helt lyrisk över att få krama om diverse legogubbar!

Vi hade sån galen tur med vädret, inte ett moln på himlen och tempen låg runt 25 grader, så vi kunde gå där hela dagen utan att dö av värmeslag, men vi kunde också åka alla ”blöta” åkturer eftersom man torkade på en kvart. 

Den tyska varianten av LEGOland var i princip identisk med den i Danmark – MEN, här är det ju inte högsäsong i mitten av juni, så det var i princip inte kö till en enda åkattraktion, förutom ”flumride”. Helt suveränt!

Som vanligt på de tyska gasthausen så är maten kanon, även om vi åt en alldeles särskilt god Angusfilé från gårdens egna djur på det stället vi sov på vid LEGOland. Bästa biffen jag någonsin ätit, och så med en kanongod tysk salladstallrik till, och dessutom det egenbryggda veteölet!
Jag har försökt återskapa de tyska salladsdressingarna i flera år utan att lyckas, jag VET inte hur de får dem så galet goda?!?!

Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm……
Jag vill för övrigt passa på att tipsa om en sak man absolut inte får missa när man är i norra delen av tyskland (i alla fall där JAG sett det), och det är att ta den helbakade forellen om det finns en sån på menyn, den brukar vara helt fantastisk, och så även denna gången i Bispingen på vårt sista stopp. 
Ja, det är ett nästan helt urdrucket glas öl ni ser i bakgrunden. Av någon anledning KAN jag inte dricka veteöl långsamt, jag bälgar alltid i mig det jättefort, vilket har sina nackdelar. Men det är så SÅ jäkla gott…

Till havs!

Först av allt måste jag bara säga att så mycket som jag har badat under denna semester har jag inte badat sammantaget – i hela mitt vuxna liv!

Poolen – tja, en pool är en pool är en pool, så att säga, men det känns ju grymt lyxigt att få ha en alldeles för sig själv (ca 3×8 m), där vattnet ligger på 28-29 grader. Helt perfekt att svalka sig i (tycker jag som är världens badkruka och inte klarar av att ta mig i vattnet om det känns kallt), man solar i 10 minuter och sen badar man 5, upprepa efter behag!

Har man en ”egen” pool med nattbelysning är det ju supermysigt att ta sig ett kvällsdopp med, håller man sig lite still så kommer det fladdermöss och swischar förbi för att fånga mygg och knott runt poolen med!

Havet – Kroatien (där VI var) är inte perfekt om man har väldigt små barn, jag tänker 1-3 år nånting. Dels är det stenstränder med varierande storlek på stenen, från stort ”grus” till stora sjöstenar – och vidare till klippor och gjutna cement”stränder”. Stenarna är mjuka och runda, men dels blir de väldigt varma och dels är det lite svårt att gå på dem – om man inte har ett par bra badskor, vilket för övrigt är ett absolut måste om man vill kunna bada ”precis som vanligt” och vill slippa balansera sig ner i vattnet. Det finns ganska gott om sjöborrar, men mina reflektioner är att där det är en strand, där har man rensat åtminstone den inre delen av sjöborrar, alltså är det ingen direkt fara för tex barnen att gå ner i vattnet för sjöborrarna kommer inte förrän efter barnen inte bottnar.

Det här är vid en väldigt barnvänlig strand på ön Krk, vid staden med samma namn. 
En stenstrand bjuder ju faktiskt på underhållning i sig själv, med att plocka och
leta efter fina stenar. Här ser ni förresten hurdana badskor vi hade med, det var
superbra!

Som jag nämnt tidigare så är det väldigt bergigt och klippigt, ända ner till havet (och i havet med för den delen), så det var inte helt lätt först att över huvudet taget hitta stränderna. Man kör liksom på en väg, ser havet en bra bit nedanför sig på ena sidan, men det är så brant att det är svårt att se vart stränderna är. Det bästa tipset är att antingen plocka upp en strand-guide (tex på nån turistbyrå) eller att hålla utkik efter folk som har eller ska bada. Många gånger såg man att ”aha, här står det mängder med bilar utmed vägarna” och sen såg man förhoppningsvis någon bakklädd person smita ner i en liten gång mellan grönskan någonstans.

Självklart finns det lite större stränder med, vi hittade tex en med Blå Flagg, som dels innebär att vattnet är väldigt rent och sen finns det även faciliteter runt omkring i form av toaletter, dusch och glassbarer 🙂

Stränderna är väldigt grunda, och vår erfarenhet är att det är VÄLDIGT mycket folk där. Vi åkte oftast ner på eftermiddagen när kroaterna själva åkte ner (efter jobbet gissar jag), och har du tur hittar du någon plats att lägga din handduk på, ungefär. Konstigt nog funkar det ändå väldigt bra, till och med för mig som hatar när det är mycket folk, alla sköter sig själva och man respekterar varandras små utrymmet. Mest folk var det en söndag när vi åkte ner, då var det så tätt mellan handdukarna att man knappt kunde gå, men även det funkade ändå.

Så här såg det ut en söndag på en strand märkt Blå Flagg, rätt mycket folk som ni ser…

Vattnet är ju väldigt, väldigt klart och rent (dock väldigt salt, man flöt som en kork) tack vare att det inte är någon sandbotten, och det var lätt mellan 27-29 grader när vi badade, så även jag var i vattnet långa stunder! Har du inget cyklop sen tidigare så köp det där (inga snorklar till barn under 12 dock), för det är ganska gott om fiskar i varierande storlekar. På en del stränder var det mest vanliga småstim, men på några ställen hittade vi ganska stora och färgglada fiskar, nära inpå stranden!

Jag tror att ni ser hur klart och fint vattnet är! Det var för övrigt inga problem att låta barnen bada, inga strömmar, oftast lite inhägnat från båtar, och nästan inga vågor när vi var där. 

Så, en kort sammanfattning, det är rent och underbart att bada, bara man har badskor är inte stenarna något problem, och dessutom var vattnet helt ljuvligt varmt!!!

Hade vi inte haft barnen hade man kunnat hitta lite mindre befolkade badställen,
men oxå betydligt klippigare. 

Den kulinariska delen av Kroatien

Så hur var själva semestern i Kroatien då? Ja, det är väl ingen som missat att det verkar vara ett av de mest omtalade och populära resmålen nu, och var och varannan människa åker, eller pratar om att åka, till Kroatien. Vi har varit sugna ett tag nu, det som ”avskräckt” oss har väl varit språket mest – jag som klarar  mig rätt bra i Tyskland och kan hanka mig fram i både Spanien och Frankrike, kan inte ett ord kroatiska. Lite läskigt liksom. Jag tycker det är väldigt oartigt att inte kunna åtminstone de mest basala orden, så nu för tiden kan vi säga ”tack” (hvala), ”snälla” (molim), god dag (dobar dan) och räkna till fem åtminstone.

Jag kan ju säga direkt att just den språkliga oron var i princip i onödan, väldigt många i Kroatien var riktigt bra på engelska, och en del på Tyska med (gissar att det åker väldigt mycket tyskar dit på semester också). 
Vi bodde ju i Viskovo, en ”förort” till den större staden Rijeka och precis i anslutning till den oerhört vackra staden Opatija (den kroatiska rivieran), precis i ”viken” som skiljer halvön Istrien från det övriga Kroatien, vilket lite sen visade sig vara en helt fantastisk plats att semestra på. Det som inte går att få fram i ord är hur oerhört vackert Kroatien är! Bergen är dominerande, men till skillnad från tex Frankrike och Spanien så är det inget bränt, brunt och torrt gräs och torra växter, det är GRÖNT! Växtligheten är minst sagt frodig, det är det absolut grönaste land jag sett…. I och med att det är så brant och bergigt, ända ner till havet, så får man liksom tänka om sin bild av ordet ”strand”, i vanliga fall är det ju oftast hyfsat flackt precis utmed stränderna, med nån strandpromenad till eller så, men här går ju klipporna ända ner i vattnet så stränderna är väldigt ”grunda” och mer små vikar än stränder – även om det såklart ser olika ut överallt. 

En ganska typisk bild tagen på en liten by ifrån en strandpromenad. Bergen når ända ner till havet, och likaså grönskan. 
Många små, små stränder, med klippor runtomkring. Såååå vackert!
Bergen gör ju även att det är BRANT – såklart även inne i städerna. De smala gränderna (som ofta inte är enkelriktade) går upp och ner i så mycket som 15% lutning (och det var det vi såg utskrivet, det var säkert gator som var ännu brantare), vilket gör det lite intressant att köra i när man inte är helt van, men också väldigt roligt. Hus och städer är fantastiskt vackra i de flesta fall, det känns på det stora hela som om landet håller på att ”rustas upp” faktiskt, det är mycket som renoveras och fixas, från stränder till hus och till vägar, och eftersom Istrien tillhört Italien så liknar stilen den italienska, fast mycket mer välskött. Faktum är att den delen av Kroatien där vi var liknar Monaco ganska mycket, grönt, bergigt, brant och vackert, fast liksom mer av allt.

För mig är 70% av semestern maten – förutsatt att det finns sol och värme. Nu hyrde vi ju ett hus med kök och grillplats, just för att jag tycker att det är både skönt och roligt att kunna laga lite egen mat med de råvaror som finns. Det var ganska lätt att hitta hyfsat stora mataffärer i Kroatien, ”Plodine” hette en av de vanligast förekommande kedjorna, och det mesta är BILLIGT att handla! Sånt som de äter mest själva – som cevapcici (stavningen kan vara lite off), köttspett, korvar (gud så goda korvar) var klart billigast, där köpte vi kött till hela familjen för runt 30-40 kronor. Grönsaker och frukter likaså, eller i alla fall meloner, vi åt minst en om dagen och kilopriset för vattenmelon var ungefär 5 kr. Ville man köpa fisk så var det lite dyrare, och eftersom jag är den enda i familjen som verkligen älskar helgrillad fisk så blev det oftast de lite mer familjevänliga alternativen med köttspett eller korv, och till det åt vi antingen rostad potatis eller ett snabbgrillat, ljuvligt bröd. Salladen till kompletterades med deras… ost? Nåt mellanting mellan keso, kvarg och färskost, väldigt gott och lite salt/syrligt. Mums…. Enkelt, gott och mättande!

Här är grillen där vi lagade till den mesta av vår mat. 

Vi gick såklart ut och åt en hel del med, en lokal restaurang (Nono Frane, BBQ-restaurang) var en riktig höjdare med en varmrätt för ca 70 kuna, (85 kronor), ”barnportioner” med snitzel och pommes för 30 kuna (38 kronor) och öl för ca 25 kuna / halvliter. Maten var extremt riklig, och barnens snitzel hade platsat som vuxenportion på en tysk restaurang, vilket inte säger lite…. Ville man ha en mer klassisk entrecote eller liknande så var det dyrare än de alternativ de själva åt mest av, men jag menar, entrecote och pommes, det kan man äta precis vart som helst, här vill man ju gärna testa något lite mer lokalt. Det blev ett antal glassar med, under dagarna, en våffla med en enorm kula Gelato (sjukt god sådan dessutom) gick på mellan 7 och 9 kuna (ca 8-10 kr). Ville man äta en hel glasscoupe med 3 kulor, frukt och grädde, så kostade en sån runt 35 kronor!! Måste även nämna deras pizzor, den perfekta lunchen när man bara vill göra det enkelt för sig, men herregud vilka goda pizzor – bästa jag någonsin ätit och kostade ungefär 40 kronor styck! Favoritdricka under semestern var dels öl och sedan en gammal favorit – Radler (dvs ungefär öl blandat med fanta, låter jättekonstigt men är väldigt läskande i värmen och inte så alkoholstarkt under den gassande solen). För övrigt var det ett stort plus i kanten att man utan problem kunde dricka kranvattnet överallt – även nere på stränderna!

Det blev många, långa och mysiga kvällar på restauranger. Barnen var hyfsat trötta efter en dags bad med, så det blev faktiskt ganska många lugna stunder, tack och lov…

…fast det kan ju ändå vara bra att se till att man har med material att underhålla och distrahera med. 

En kväll bjöds vi in till de som hyrde ut huset, på en enkel grillkväll. Det var jättekul att se hur de själva lagade och åt mat, det blev potatisklyftor friterade över öppen eld, och grillat/friterat kött till, både cevapcici, kotletter och grillat stekfläsk (det senare MÅSTE ni testa att grilla, så det blir riktigt knaprigt… mmmm), alltså ganska rustik men väldigt god mat.

Så här tillagades middagen av våra värdar!

 Måste bara avsluta med ett par bilder från en varm glass-kväll i Rijeka…

Haha, ser nu att den här ser jätteliten ut, men det var ett jättehögt glas!

 I morgon ska jag skriva lite mer om Kroatiens stränder, och lite besök på andra sidan Istrien. 

Och vi hade till och med tur med vädret!

I går kväll kom vi hem från vår bilsemester ner till Kroatien, och här kommer en liten sammanfattning (får nog dela upp det lite annars blir det lite väl långt):

Vi gav oss iväg lördag den 27 juni, närmare bestämt runt 02:30 (vilket faktiskt visade sig vara lite onödigt tidigt, det hade räckt vid 04, men man vet ju aldrig hur trafiken flyter på), en lång och ganska ospännande dag som mest går ut på att lägga så många mil som möjligt mellan oss och Sverige… I och med att vi åkte lite ”för tidigt” så stannade vi ett tag vid kusten i norra Tyskland, runt Timmendorfer Strand, ett resmål jag kan rekommendera i sig själv, väldigt vackert! Vi landade i Bockenem, Niedersachsen där vi firade att semestern börjat med sedvanlig ”Zwei grosse Bier, bitte” och en god köttbit, såklart.

Vid Timmendorfer Strand finns en fantastisk strandpromenad, och dessutom ett akvarium (som vi besökt några år tidigare, inte så bra) med en stor lekpark utanför. 

Den påföljande dagen tog oss ner i sydöstra delen av Tyskland, till Bernau närmare bestämt, med ytterligare en övernattning, öl och kött.

Ser ut lite som i Österrike eller Schweiz här nere. 

När det gäller bilresan så frågar för övrigt de flesta jag pratar med om hur det går med barnen? Jag kan ju säga så mycket som att det funkar bra mycket bättre att spendera tre dagar i bilen för att åka söderut än vad det gör att åka till Gränna eller Göteborg… Man är helt enkelt mer förberedd – bilen laddas med leksaker, tidningar, spel och annat – försöker dock undvika godis eftersom sockerstinna barn är inget som underlättar en bilresa… Dessutom måste man ju förbereda barnen, tala om för dem att nu är det tre dagar i bilen som gäller, och sen försöka hjälpa till att få det att flyta på. Vi har aldrig haft några större problem på själva resorna, det blir oftast mer bråk när vi är framme och de ska leka ihop i 2 veckor, även om det såklart blir smågnabb ibland som man får styra upp.

En nyckel till att få barnen nöjda är att gå runt lite runt det Gasthaus man ska sova i, tills man hittar en lekpark. Vi har varit i MÅNGA lekparker, och de flesta är lite annorlunda mot vad de är här hemma så då blir det ju lite extra kul för barnen!
Viktigt att få springa av sig och klättra runt lite med, när man suttit hela dagen i bilen!

Tredje bildagen skulle sen då ta oss genom fyra länder, först sista biten av Tyskland, sedan genom Österrike (glöm inte vinjetten), genom Slovenien (samma sak här, glöm inte vinjetten, går bra att köpa vid gränserna och på mackar) och så till sist in i Kroatien. Dagen flöt på bra, och vi var framme i så pass god tid att vi passade på att åka ner till vackra Opatija för lunch innan vi hämtade ut nyckeln till huset.

Det är alltid extremt … intressant, att hämta ut nyckeln till ett semesterhus. Man är lite nervös (det är inte alltid lätt att hitta, ens med GPS, utan den hade vi aldrig kommit rätt för övrigt) och pirrig, hur kommer stället se ut? Vad finns där? Är det fräsch? Ja ni vet, tusen frågor… Vi konstaterade i alla fall på vägen dit att OJ vilka extremt smala små gator det är i Kroatien, tur de är enkelri… nähä, de är inte enkelriktade. Ok, vi backar lite här då, så blundar jag när ni kör förbi 😉 Haha, skämt åsido, man vande sig efter ett litet tag, men vi lärde oss också ganska snabbt att inte alltid följa GPS’ens hänvisningar för snabbaste rutt, utan hålla oss till de ”större” vägarna.

Så, vid fyratiden kom vi då fram till vårt hus vi hyrt via Novasol, och DET VAR FANTASTISKT! Vi har hyrt så många hus genom åren och man vet aldrig hur de är i verkligheten, men det här var perfekt… Inte så stort såklart, men fräscht (ganska nybyggt), välutrustat och med en helt ny och jättefin pool! Det är faktiskt det bästa huset jag hyrt, det är liksom inget speciellt egentligen, men det hade verkligen allt vi behövde – DESSUTOM var det helt perfekt att kunna hyra det i 10 dagar istället för i jämna veckor.

Det var tre hus som låg i en liten ”klunga”, ett till semesterhus (större dock) som hyrdes av några Tyskar när vi var där, och så ett hus som uthyrarna själva (ett par i 60-årsåldern och den enes bror) bodde i, de låg inte så nära att man på något sätt störde varandra dock.

Efter tre dagar i bilen kan jag ju säga att ja, vi FLÖG i poolen allihop!!!

Vi bodde på övervåningen, under var det bara ett stort förråd till det stora huset, så vi hade ändå huset ”för oss själva”. 

När vi kom ner hade det regnat i en hel vecka och varit kallt, så då var poolen runt 25 grader, men eftersom vi sen hade strålande sol och 33-35 grader i skuggan hela tiden så steg snabbt tempen i poolen till runt 29 grader – helt perfekt med andra ord!

Utomlandsträning

Haha, ja det var ju det med träning när man är iväg… Nästan alltid tänker jag att jag ska packa med löpardojorna (gjorde även det när vi var i Spanien) och träningskläder, men sen när det kommer till kritan så blir det sällan av. Det är ovant att springa i sån värme, och ärligt talat, på semestern vill jag inte ställa klockan för att ge mig ut tidigt…

EN gång har det faktiskt hänt, det var när vi ”satt fast” en vecka utanför Paris förra året, vädret var halvdant och vi kunde inte göra så mycket, så tillslut fick min kropp ett pattryck och jag sprang 5 km – vilket var galet skönt, speciellt när man åkt mycket bil och suttit still.

Så ja, även i år kommer jag packa ner träningskläder och skor, så får vi väl se om andan faller på eller inte, i vilket fall tycker jag att ev. träning under semestern ska vara precis så prestigelös och kravlös som semesterlivet i övrigt är!