Javisst, Gott Nytt År och allt sånt där, men mer om det vid ett senare tillfälle – för nu ville jag bara visa hur det blev inne på kontoret! Vi hittade en trevlig liten tapet förra veckan och har målat övriga väggar i en ljust varmgrå färg (sheer grey från Jotun), det blev ett jättelyft för det här rummet! Nu blir ju färgerna lite konstiga med artificiellt ljus och så, men ni förstår säkert ändå hur mycket ljusare det är nu.
Så här ser det ut nu…
…och så här såg det ju ut innan! Rätt bra skillnad va?
Med lite vidvinkel är det lättare att se, det mörka rummet med stjärnan i är Lukas rum som är innanför kontoret.
Före….
…och efter!
I vidvinkel ser man ut till hallen med.
Det är väldigt skönt att ha ett rum som är dedikerat ”kontor”, så slipper de sakerna skräpa runt i andra rum. Dessutom himla bra placering av detta rummet, med lite uppsikt över entré och även bortåt övriga huset mot köket, man är liksom inte helt ”off” här. Är himla nöjd med hur mycket ljusare det blev, och bara att det är helt i ordning, det blev ljusare i hela hallen nu faktiskt.
Det saknas lite småfix, nån lampa, kanske en anslagstavla och så, men i övrigt är det klart. Så nöjd!
Innan vi flyttade så hade vi ett jättestort vardagsrum. Nu har vi ett ENORMT vardagsrum? Men som jag sagt innan så ser det här huset pyttelitet ut utifrån, men är väldigt mycket större invändigt! Dessvärre orkar jag inte pallra mig ner till garaget och leta fram och byta till ett bättre objektiv på kameran, så jag har lite svårt att få med rymden på mina bilder. Tänker att ni får lite förebilder både från min mobil och från visningen, så kanske det ändå framkommer lite.
Jag tänker att ni får före- och efterbilder från ungefär samma vinklar, blir nog enklast att se.
Före: Lite konstig möblering, känns som fåtöljerna till höger mest stod där för visningen. Det syns inte så väl här, men den bruna tapeten var otroligt mörk och ganska deppig. En bild från mobilen, precis när vi flyttade in (och höll på att provmåla). Här syns hur mörk tapeten var. Har inget emot mörka färger, men den där liksom sög upp allt ljus.Men kolla vad fint, vi har en liten bröstpanel eller hög golvlist eller vad man ska säga!Efter: Som sagt så orkade jag inte byta objektiv, så de här bilderna blir lite mer inzoomade. Långsidorna på väggarna har fått en ljust beige nyans, och möblerna här inne går i valnöt. Färger på kuddar mm är beige och mörkgrön. Soffhörnet har blivit väldigt ombonat och mysigt, det kändes som en bra placering av det ändå. Soffan sitter så man även har kaminen snett framför sig i den och en tavelvägg vid sidan av gör att inte väggen bara känns så lång och tom. Före: lite krystat, som sagt. Efter: Här valde vi i stället att sätta vårt matbord, så man får lite utsikt. Det är bara stolar hit som saknas, men det får bli en senare sak att lösa.Omöjligt att fota i motljus, men vi har i alla fall fin utsikt här 🙂Före. Här syns hallen ut till vänster. Efter. Lite mer ombonat med gardiner, tycker jag. För övrigt, den här kaminen alltså, den är otroligt vacker! (Och fungerande)
Svårt att ge en ordentlig överblick så här, känner jag. Vi är i vilket fall himla nöjda och det känns skönt att även det här rummet nu är i princip helt ”färdigt”, förutom lite stolar och smått. Älskar min tapet med, som vi satt på gavlarna, så himla vacker!
Efter jobbet idag drog jag fram en fåtölj till eldstaden i köket och tände en brasa. Fick upp lite efterlängtad värme och toksomnade, det var nog den skönaste luren det här året… Piggnade i alla fall lite efter, så gick en runda med Nala, inte lika fint som häromdagen i solen utan mer en enda gegga. Nåväl.
Satte också upp en sån där flaggstångsbelysning när jag ändå var ute, eller ja, vi kommer nog behöva justera den när typ hela familjen är med för det var inte så smidigt att få det bra när man var själv – men den hänger åtminstone där nu och ser typ ok ut, i väntan på lite mer engagemang 😁
Har inte kunnat hålla mig längre nu, utan nu är det julstjärnor och adventsstakar i fönstren. Intalar mig att det är för att det inte ska bli stressigt att få upp dem till helgen, eftersom förhoppningsvis (om ingen blir sjuk) min bror med familj kommer och firar advent på lördag. Då måste det ju vara lite julfint i alla fall! Också väldigt trevligt att få upp just lite utebelysning med, då känns det inte så mörkt och deppigt utan blir lite mysigare ju.
Har inte köpt nya julsaker på typ 10 år, men i år fick det bli en liten uppdatering, såklart alldeles extra roligt när man har ett nytt hus att pynta!
Har förresten ett inlägg på gång om vardagsrummet, det är i princip färdigt nu (eller i alla fall tillräckligt för att jag ska vilja visa det. Om ni är nyfikna?
Jag är fortsatt lika trött som i helgen, spenderade hela dagen i går ”efter jobbet” med att antingen sitta framför brasan och läsa eller ligga i soffan och småslumra. Var INTE beredd på hur trött jag skulle bli, var nog mer rädd att jag skulle känna typ stresskänslor eller så? Det har i alla fall INTE infunnit sig (än) så det känns såklart bra, trött är ju ändå inte lika jobbig känsla. Däremot är tröttheten annorlunda mot innan utmattning, då kunde man ju göra saker FAST man var trött och liksom pusha sig igenom, det finns inte på kartan nu – på gott och ont. Men skit i det nu, låt oss tänka på nåt roligare 🙂
I och med att mörkret blir mer påtagligt så här års så börjar jag även längta efter lite julpynt, eller kanske snarare vinterpynt? Det skulle inte skada med lite ljusslingor ute och inne vill man ju helst ha det så ombonat och mysigt som det bara går nu. Speciellt som det är sådär riktigt råkallt och trist ute nu med… Gick i alla fall upp på en av våra små kullar häromdagen och nöp av några kvistar från en enebuske och ställde in, inte julpynt men ändå liiiite den känslan.
Fatta det med, att jag kan gå och plocka in från min egen mark? Har dessutom nån vag känsla av att enar är typ fridlysta? 🙈 Men som sagt, nöp några små grenar, från en STOR buske. Nåväl.
Min enda bedrift denna helgen var ju annars att jag bakade lussekatter, tycker det är så baltigt och kladdigt med jäsdegar, men lussekatter är ju ändå obligatoriskt nu framöver. Så sjukt gott dessutom, precis lagom sött för min del!
Det var många, många år sedan jag hade några vidare ambitioner för julen, kanske delvis för att jag fått rationalisera bort allt pga stress. Men av någon anledning känns det lite viktigare för mig nu, att faktiskt HA lite traditioner och låta dem ta plats, så att inte alla dagar liksom flyter in i varandra. Däremot får det såklart bli i mån av ork, det är inte så att jag har någon prestige i att göra saker utan jag vill bara göra sånt jag känner för. MEN, jag ser verkligen fram emot att få pynta lite i det här huset till advent, då min bror med familj kommer hit (om alla är friska, ta i trä).
Tänk, den här julen har vi en riktig spis att hänga upp julstrumporna vid!!!
Höstvinden viner om knutarna på huset, och det susar i spisen av blåsten. Riktigt skrutt-väder är det, men jag hann som tur var få till en hyfsad promenad med Nala innan det började regna åtminstone. Nu sitter (ligger) vi i soffan och kollar la Casa de Papel, med gårdagens pizza som lunch i soffan (när inget av barnen är hemma och ser) och en stor balja kaffe. Jag har packat upp några kartonger – försöker ta några varje dag – och har inga vidare planer för dagen förutom att försöka njuta av att få vila hur mycket jag vill, för i morgon börjar jag jobba 25% (det kommer bli 3 timmar om dagen måndag – torsdag och så skola på fredagen då). Vet inte riktigt hur jag känner för det, faktiskt.
Ett foto taget på vår äng för nån vecka sedan, känns som det inte varit några soliga kvällar sedan dess.
Eller jo förresten, EN plan har jag, nämligen att gå och se Bond-filmen i kväll på bio. Jag har hittills aldrig missat att se en Bond-film på bio och det vore ju himla synd om jag gjorde det nu. Älskar ju de filmerna, och det var ju såklart evigheter sedan man var på bio så det ska bli kul! Går själv, inget av barnen vill hänga med och nån ska ju vara hemma med, men det funkar det med. Ser framför mig en stor portion popcorn och något gott att dricka.
Maken var sjukt duktig och tapetserade klart vardagsrummet häromdagen, jag har målat de två väggarna som skulle vara enfärgade. Blev otroligt fint, men det saknas lite småfix och lite möbler än – vill gärna visa er men vill också att det ska vara liiiite mer klart. Njuter dock himla mycket av att det är såpass i ordning som det är nu, varje sak man får på plats och kan inreda med gör ju att det känns mer ombonat. Fick däremot ett surt besked att tv-bänken Stockholm jag beställt nu var restad, skulle hämtat den i morgon.
Tapeten heter i alla fall Emelie Garden Green och är från Sandbergs (likt bilden). Blev så tvärkär i den! Också rätt coolt att den är gjord utifrån ett original från 1860-talet.
Ser fram emot att få julpynta här sen, det är liksom ett hus som är som gjort för julpynt känns det som. Känner mig dock lite trött på influensers på instagram som redan kör hela ”julinspo”-inlägg (såklart bara vitt och krispigt och det ÄR ju ”gammalt blandat med nytt för den där personliga känslan”🙄 )! Jag vill inte se ett hus som redan är färdigpyntat redan, jag vill ju hinna längta lite och spara lite på karamellen. Kan leva med Underbara Clara som SMYGER igång med lite tallris och nån vit julstjärna, det känns liksom mer rimligt snarare än ett helt koncept. Men men, nog om julen för nu, först ska vi se till att inte blåsa bort i höststormen…
Min ”arbetsvecka” blir ju nu lite bakvänd mot en normal vecka – det blir helgen som blir lite mer ansträngande när vi är ute hela familjen på gården och försöker få i ordning, och sen blir resten av veckan mer med utgångspunkten att vila. I dag är jag trött, målade sovrum i helgen och om jag i vanliga fall lätt hade tryckt in det på en vecka där jag jobbat 40 timmar så är det liksom ungefär den prestationen jag känner att jag orkar just nu. Då kör jag enligt den modellen jag ska lära mig att jobba enligt – jobbet (i detta fallet målningen) får ta max 70% av min energi, så det finns över till barnen och kvällen. Men idag, då blir det 100% vila.
De två lönnarna som står vid vår grind och entré har nästan tappat alla löv nu, bara några få, vackert klartgula, hänger kvar.
Dessutom försöker jag även lära mig att planera och prioritera in vilan, just vid målning är det liiiite svårt för man vill inte sluta mitt i, annars är just nu det största hindret för att få vila lite på gården att vi inte har något att vila i än. Längtar tills det finns soffa och sängar så man kan sätta/lägga sig och vila lite när man behöver det. Men, nu är allt som behövde bli klart till flytten klart, och på torsdag kommer June express och kör våra möbler – så skönt! Hade vi varit i en annan sits så hade vi kanske flyttat allt själva, men nu känns det väldigt bra att ”få” lite hjälp.
Så, sovrummet är färdigmålat, och vi har monterat ihop de garderober vi fått tag i, så vi har något att packa in i. Vardagsrummet är spacklat och slipat, så när vi orkar sen framöver kan vi måla och tapetersera, oavsett om möblerna står där. Kändes som en bra kompromiss. Lukas rum hade ingen garderob, så där håller vi på och sätter ihop en, annars har barnrummen varsin garderob redan.
Köket är ju liksom klart, det ska bara flyttas in kökssaker och såklart ska det upp lite tavlor och sånt. Skafferiet är färdigmålat och tapetserat, men här ställer vi in en lös hylla (typ ivar) så länge, kanske vi kan platsbygga hyllor under julen eller något, det får vänta lite. Och det är så fint alltihop! Köket är ju det enda rummet med lite möbler, så vi kan sitta där och fika och äta när vi är på gården, och det är så himla fint!
Alltså den här… Man behöver inte se honom på gården i många minuter för att se att han passar här som fisken i vattnet. Han företar sig som vanligt ALLT han kommer på och mycket som ingen av oss kunde tänka sig att han skulle komma på… Men trivs, det gör han absolut!
Haha, vi har förresten åtminstone en familjemedlem som är mycket engagerad i att tex bygga garderober, nämligen Nala. Vi skrattade (och svor) åt henne i går kväll när vi skulle sätta ihop garderober och hon antingen står på det vi ska skruva, slickar på oss eller på skruven vi ska sätta i, biter i träplugg eller bara befinner sig så mycket i vägen som man kan. Men hon är så söt samtidigt, nyfiken och glad och man liksom ser på henne att hon också vill vara med, för VI verkar ju engagerade i det vi gör. Hon har för övrigt bevisligen börjat löpa nu, tur vi ändå tagit bort de flesta mattorna, så hon har nog en ganska omvälvande tid nu med första löp, flytt och allt annat konstigt som händer. Ute på gården har Oliver byggt en liten hinderbana åt henne, där han och Lukas tränar med henne till hennes stora förtjusning!
En bild från häromkvällen när det var lite lek i det höga gräset. Nån har väldigt roligt!
Nähej, jag hade som synes inte så mycket vettigt att säga, sitter bara här i soffan och dricker kaffe och kände mig lite sällskapssjuk, då får man plocka fram bloggen… Hoppas ni alla får en riktigt fin vecka!
Helgerna nu går åt till att försöka få klart det som gärna får vara klart i huset tills flyttlasset går i veckan. Det är inte så mycket, men allt tar ju sån jäkla tid. Dels för att man inte hittar saker (i vilken låda märkt ”garage” ligger laddaren till skruvdragaren???), dels för att all vanlig logistik med mat och kolla vad barnen gör ska göras men även för att allt som vanligt tar dubbelt så lång tid mot vad man tror. Det som är kvar nu är ett lager färg i sovrummet och att slipa spackel i vardagsrummet – det ska även målas och tapetseras men det kan vi göra med möblerna i mitten, bara vi slipper spackel-damm. Det ska även skruvas ihop ett gäng garderober från IKEA så vi har någonstans att liksom packa IN sakerna.
Men, det är ju inte så svårt att tanka energi, man kliver bara utanför dörren och möts av fantastiska vyer… Här är från vår entré ungefär, ni ser grannens stall där nere, annars är det bara fria vidder (och vår fina vita grind). Det är även samma vy jag har från det stora köksfönstret!
Kikar man ner mot vårt eget stall så ser det inte sämre ut!
Det här är samma vy som jag får ut från mitt lilla köksfönster…
Kikar vi lite mer mot grannens håll, liksom bakom vårt garage, så ser det ut så här. Svårt att se på mobilbilder, men där borta går det kor och nånstans runtomkring även två arbetshästar.
Vi har ett magiskt hus, på mer än ett sätt. Dels för att det ju är helt fantastiskt, men även för att det ser så HIMLA LITET ut utifrån, och sen är det hur stort som helst inuti?!? Det ser liksom ut som en liten stuga, men det är 174 kvadrat? Vi har en bit mark nära huset som ni ser här nedanför, som mest räknas som äng tror jag. Här älskar hundar och barn att leka och gömma sig! Tänkte strö ut lite vallmofrön och ängsblomster-frön här i vår, så får det nog fortsätta vara en äng.
Inne är jag så glad över att ha fått upp en köksgardin och en matta till vårt runda bort (för övrigt en av de bättre sakerna vi köpt, så mycket trevligare det är när alla sitter runt istället för uppradat). Återigen bara tråkiga mobilbilder, har fotat lite med kameran men inte kunnat få över dem till datorn eftersom de två befinner sig i olika hus…
Det är mycket som ska komma på plats, men få saker som brådskar. Varje sån här liten sak, som tex gardiner, gör att det känns som VÅRT hus lite mer, och det är så jäkla roligt! Jag är ju inte själv som gör allt såklart, i fall nu någon trodde det, maken och även till liten del barnen jobbar ju på med.
Ja ok, det lät kanske väldigt dramatiskt. Men ändå, det här är sista fredagen vi spenderar i vårt gamla hus (sista dagen är på onsdag)! Huset vi valde när vi köpte tomt, och som stod färdigt för nästan exakt 15 år sedan. När vi köpte tomten och började bygga hade vi inga barn och var jätteunga (som det känns idag), men jag är så glad att vi vågade, för det här har varit ett fantastiskt hus! Här har alla barnen vuxit upp, vi har bytt jobb, haft fester, umgåtts med grannar, haft höns och odlat galet stora mängder tomater. Tack huset, för din tid, men nu flyttar vi strax vidare för nya äventyr!
Hej då, ”lilla” villaträdgården, nu lämnar vi dig för 20 ggr mer yta 😉
Hej då uterummet, nu blir vi utan – tills vi känner för att bygga ett nytt åtminstone. Men kaminer finns det gott om i nya huset!
Hej då köket, nu känns det ”gammalt” eftersom vi får ett sprillans nytt 🙂
Och hej då vardagsrummet, här har vi trivts fantastiskt bra!
Så visst känns det lite konstigt, möjligen en gnutta vemodigt, men ändå till absolut störst del bara fantastiskt, eftersom vi går TILL det vi drömt om så länge!
Hallå dagboken, som man alltid började sina dagböcker med i de tre dagar man orkade skriva nåt (aldrig nåt relevant, utan typ vad det var för väder och vad man åt för mat), när man var liten.
Det känns som jag inte skrivit på länge här nu, men det är nog bara några dagar sedan egentligen. Den här veckan har jag fram till och med i dag torsdag haft inte mindre än 4 olika läkarbesök inbokade (coach, arbetsterapeut, läkare och så skulle Filip till tandläkaren) så det känns som det har varit en nästan stressig vecka. Hur sjukt är inte det då? Förr hade jag väl klämt in allt i en vecka där jag samtidigt jobbar heltid, men nu känns det som sagt som det varit en fullbokad vecka fast jag är sjukskriven. Det kommer jag fortsätta vara på 75% i ungefär en månad till förresten (de 25% är min skoltid), för att sen testa lägga till 25% jobb med. Just nu känner jag att jag inte kan förstå hur det ska kunna funka, men det kanske kan hända mycket tills dess.
En enkel sak jag gjorde tidigare i veckan på gården var att trycka ner ett gäng vitlökar. Det kändes lite orimligt glädjande kan man tycka, men just känslan av att man planterar något i det här nya hemmet som vi kommer kunna ta upp och njuta av nästa höst, den blev så stor och varm!
Två förmiddagar har jag i alla fall varit ute på gården, en för att släppa in städfirma så nu är det helt rent och fint, och en bara för att det är en sån fantastiskt känsla att knata runt där och liksom bara småpilla lite, sätta upp nån hylla, flytta in lite grejor. Jag upplever ett sånt otroligt lugn och sån himla glädje där ute (såklart extra lugnt när jag är själv) att det är helt galet. Det är några saker som gärna får hinna bli klart innan vi flyttar ut – måla sovrum och sätta upp garderober där, så vi har något att packa upp i – gör i ordning mitt lilla skafferi av samma anledning och så måla/tapetsera vardagsrum. Jag älskar att måla, det är ju det som går snabbast och som ger resultat meddetsamma om bara grundarbetet är gjort.
”Allrummet” i garaget är färdigmålat, här ska in möbler och TV så det funkar att ungarna hänger här när de inte vill vara med och greja mer, och så att jag har nånstans där man kan vila utan att man ser saker som ”behöver” göras. Lovar att det kommer betydligt bättre bilder sen, det här är bara lite hastigt från mobilen.
Sen ska jag också arbeta med mig själv och se till att verkligen njuta av de saker vi gör, tänka på sånt vi kan göra om vi vill men utan att känna att något måste bli klart. Det är himla lätt att tänka att ”bara det här blir klart blir det bra sen”, men det är ju själva fixande jag/vi älskar med, så jag ska lära mig själv att inte tänka ”det måste bli klart” i en viss tid eller rent allmänt liksom. Dessutom över jag på att vila just precis när jag behöver det, utan att tänka att jag ska vila EFTER jag har gjort klart något.
Just nu längtar jag galet mycket efter helgen, jag vill sätta lite småsaker som gardiner och växter som gör att det för varje sak börjar kännas mer som vårt HEM. Så fruktansvärt roligt!!! Däremot känns det SÅ trist att behöva åka därifrån för att åka ”hem” och sova och äta, gud vad jag längtar efter att vi är här hela tiden!
Hela helgen har vi varit här – på vår gård. Det känns lika konstigt och ovant att skriva det som det känns fantastiskt att vara där! Varje gång vi åker ut tar vi med ett lass med saker – just nu känns det inte som man vet vart nånting är. I morgon kommer en städfirma och städar eftersom det inte var gjort en riktig flyttstädning, efter det kan vi börja plocka in saker i huset. Det längtar jag efter!
Barnen har klippt gräset, klippt ner björnbärs-slanor och hjälpt till med målning. De är så nöjda, alla 3, över att gå runt och greja och fixa utan att vi behöver lägga oss i särskilt mycket. Det blir såklart en massa pauser, men de har verkligen varit duktiga. Filip hjälper ju liksom inte till så mycket, däremot trivs han som fisken i vattnet på ett nästan FÖR bra sätt, man får ha ett öga på honom hela tiden för han kan liksom ta sig för precis vad som helst. Nala är superglad och springer inne och ute lika glatt, leker med det barn som är närmast och kollar vad vi sysslar med.
Enda möbeln vi ställt in är vårt nya matbord (och lite tillfälliga stolar) för att kunna fika och äta mellis.
Det kan kanske verka lite avigt, men det rummet vi håller på att göra iordning (dvs måla om och sen städa av) är ”allrummet” i garage-byggnaden. Det är lite för att om vi får ordning här med soffa, bord och stolar som det är tänkt att vara, då har barnen någonstans att hänga om vi tex vill måla eller tapetsera inne i huset, eller de bara vill vara ifred. Utgångsläget är detta:
Det syns inte så väl, men väggarna var i ganska stort behov av lite färg, i övrigt är det inte mycket som ska åtgärdas.
Lite konstigt är det allt, alltsammans, tycker nog Nala. Men hon är glad och nöjd, vi är ju alla på samma ställe så att säga, och hon har enorma ytor att röra sig över. Jätteduktig har hon varit idag och varken skällt på kor eller hästar!
Jag åkte ifrån en stund i dag, för att köpa färg och beställa lite tapeter. Åkte ut från grinden mellan de två enorma lönnarna med sina höstgula blad med ett enormt leende på läpparna. Jag tror faktiskt aldrig jag varit riktigt så glad som jag är just nu (barnens födslar har gett lite annan sorts glädje och kärlek), det känns samtidigt som vi äntligen kommit hem och ändå nästan overkligt på en och samma gång.
Trött är jag, såklart, hejdar mig så gott det går men vill ju också så klart vara med och fixa och greja. Det är ju ingen panik med något, huset går alldeles utmärkt att flytta in i som det är, utan det vi gör just nu är bara lite ytskikt för att få det att kännas som VÅRT hem. Nu blir det en vanlig vecka, då blir det prio på att vila, även om jag såklart önskar att jag orkade greja hela tiden där ute, bara för det är så roligt!
PS, det har ju varit extra underbart att det varit så fint höstväder, det är ju både trevligare och lättare när man kan gå in och ut utan att kladda ner och det är smidigt att kunna ha dörrarna öppna med. Och så galet vackert såklart!!!