Start för säsongens odling!

Jag har en hel uppsjö av fröpåsar framför mig – beställde i princip allt jag tänkt odla i år på ett bräde. Kanske inte supersmart, men samtidigt så blir jag så himla glad av att fundera på när och var jag ska sätta fröerna, så det ger ett värde det med. Har förberett vardagsrummet i garaget med växtbelysning och lite annat, så tanken är att jag redan i dag ska få ner två saker som har lång utvecklingstid – kronärtskocka och chili. Kanske, kanske också tar ett par fröer på en liten kruktomat som kan få leva inomhus ett tag…

Har inte odlat kronärtskocka förut, så det blir en ny upplevelse. Testar också en ny chili – Capela White – som verkar lagom stark (och är vit!). Min erfarenhet är att den chilin man odlar själv blir galet mycket starkare än samma sort man köper i butik, antar att det har med ett långsammare växtsätt att göra, så jag brukar välja en som står att den är relativt mild, trots att jag älskar stark mat.

Bilden lånad från Impecta där jag köpt fröerna.

Tänker att jag även till slut ska få tummen ur och sätta sparris, jag kom mig aldrig för det i gamla huset för jag visste att det tar flera år innan man kan skörda, och vi har ju letat gård ett tag. Men nu så! Drömmer också om en odlingstunnel nån gång i framtiden, typ 6×4 m kan bli lagom stort hoppas jag, men vet inte om vi orkar och hinner fixa med det i år när vi har en del underhåll att göra på hus och andra byggnader här. Men drömma, det får man alltid!

Har du nåt särskilt du tänker odla i år som du inte testat innan? Eller kanske tips för kronärtskockorna?

Mina ambitioner 2022

Nej nyårslöften och dylikt blir det inte, men nyåret är ändå en bra tid att både sammanfatta året som gått (första och andra halvan) och att lägga upp någon form av plan eller ambition för året som kommer. Om inte annat så för att det är bra att medvetet fundera över vad man har för önskningar och förväntningar på framtiden – såklart med insikten om att det kan hända en massa saker som man inte kan påverka och som kan ändra allt.

Om det är en sak jag lärt mig under det gångna året är att det inte funkar att prioritera bort mig själv. MEN, jag märker också att om jag inte öronmärker och bokar in tid för det så kommer den tiden att försvinna i ett hav av måsten och andras behov. Det här är skitsvårt, men det är ju det mesta som är värt något så jag får väl öva! Vad behöver jag då avsätta tid för? Jo:

  • Jag ska fortsätta träna minst 2 gånger varje vecka. Än känns det inte som jag kommer någonstans och kroppen svarar himla dåligt, men förr eller senare ger det sig väl. Jag TAPPAR åtminstone inte mer muskler nu.
  • Tid för vänner och relationer, det här är något jag saknar så mycket till vardags, att sitta och småtjöta om stort och smått med kompisar. Svårt som f-n att få till, för det hänger ju inte bara på mig och alla kompisar har ju familjer med där man behöver hitta tid (och bara tajma så alla är friska är ju nästan omöjligt). Kanske man kunde lägga upp någon återkommande tid ändå, så att det finns NÅT inbokat? Kanske ett par timmar varannan månad, till en fika, en AW eller bara en promenad?
  • Tid för vila och återhämtning – det är ju lättare på så sätt att behöver jag vila så kan jag inte längre trycka det framför mig, men vitsen är ju att få in vila och återhämtning INNAN jag blir sådär akut trött. Också en svår balans att hitta och i väldigt stor utsträckning en övningssak, det är än så länge mycket ”trial and error”, bland annat på grund av att behovet ändras hela tiden utifrån förutsättningarna.
Tid för att fota – lättare att se allt smått omkring sig då
  • Tid för egna nöjen, oj vad svårt det här är! Eller rättare sagt är det så himla lätt att prioritera bort… Men tid med vänner kvalar ju in här med, sen handlar det om att ibland välja att göra det hemma som är roligt framför det som måste göras – tex är det ju roligare att måla om ett rum än att ta hand om disken, eller att odla tomater istället för att klippa gräset.
Om inte annat ska vi väl åtminstone kunna odla lite kruktomater – får se om vi hinner/orkar bygga stora lådor till bl.a. Brandywine.
  • Dessutom ska det alltid finnas en bok här hemma som jag vill läsa i. Inga mål med läsningen, inget mått på hur mycket jag ska läsa, men det ska ALLTID finnas något här hemma jag kan läsa när jag vill.

För övrigt så är det jag ser fram emot mest med detta året att uppleva alla årstider här på gården – att se vad som växer och vart, att odla och skörda eget och att bara se hur naturen här runt förändras.

Vad ser du fram emot mest? Och har du avgett några löften?

En vändning?

Det här har varit en riktig skitvecka. Måndagen började med att den nya (mindre gamla) bilen inte startade och fick bogseras till verkstad. Natten till tisdagen fortsatte med att Filip fick öroninflammation. Snön har smält bort och det har varit en massa andra saker som varit skit, helt enkelt en riktigt dålig vecka.

Efter två dagar där jag försökt jobba lite hemifrån så har jag nu funnit mig i att man inte SKA jobba med sjuka barn hemma, så idag blev det bara VAB. Det här är svårt med, med utmattningen, det dåliga samvetet att man inte gör ”sitt” på jobbet och det dåliga samvetet när man jobbar en timme och inte är med sitt sjuka barn. Ni fattar.

I vilket fall – idag tittade ju solen fram, och eftersom ALL snö försvunnit på bara två dagar så ser det nu ut så här från vår entré:

Att jämföra med helgens vy:

Hur kan det bli så stor skillnad på bara 2 dagar?!?!

Gick runt ute och vallade barn och hund, när andan helt plötsligt föll på att greja lite i vårt stora trädgårdsland. Det är helt övervuxet eftersom de tidigare ägarna inte gjort ett smack åt det i somras, vet inte om ni minns men jag röjde ju undan sjukt mycket björnbär precis när vi flyttade in – men resten av landen är också övervuxna. En del växter vet jag inte vad det är och de låter jag såklart vara för att se vad som kommer till sommaren, men jag har tre saker som jag vill bli av med:

Rabarber (pga det står ca 15 gigantiska plantor som tar över allt, hur mycket man än gillar rabarber så behöver man max 2)

Revande jordgubbar (pga sprider sig och det är dessutom planterat jordgubbar i en stor odlingslåda uppe vid huset – bättre läge för där kan de inte föröka sig hejvilt)

Någon form av näva, tror jag? Vi hade samma växt i vårt förra hus, och här har den spridit sig och tagit över i princip varenda land, grusgång, stenparti och rabatt. Den måste bort helt, kommer gissningsvis ta ett par år om man är nitisk.

Visst ja, vill heller inte ha hallon i trädgårdslandet då vi har ett ”bär-land” en bit bort med hallon, vinbär och och björnbär (de senare ska BORT och ersättas med taggfria). Tog i alla fall och letade fram en grep och en spade och började lite i ett hörn, sen fick jag mer feeling och spenderade 3 timmar ute med barn, hund och en rejäl omgång trädgårdsarbete. Mitt i december! Det är enkelt att just röja oönskad växtlighet nu, annars ska man ju inte greja så mycket med växter man vill behålla så här års.

En kvadratmeter tog ungefär en timma, kommer bli riktigt tungt att röja detta land!

Det var så skönt, att vara ute, att jobba (blir lite dåligt med träning i veckan pga VAB och annat), att drömma om när det blir sommar och vi kan odla grönsaker och blommor här på vård gård. Bara att uppleva årstiderna här för första gången känns så stort!

Så nu hoppas jag att veckan ”har vänt”, nu ska jag läsa igenom vår presentation som ska göras i morgon bitti på vår sista skoldag, sen tar jag min andra högskole-examen. DET är ändå värt att fira!

Ge mig lite idéer?

Jag har ju fortsatt lika lite energi som när man just haft lunginflammation, så det blir inget gjort här hemma efter jobbet. Men man kan ju tänka på sånt man vill göra ändå! Eller ja, egentligen skulle jag behöva tänka på hur jag skulle vilja ha det när vi renoverar badrummet (inte vi själva, proffs från jobbet) men det känns liksom FÖR stort? Jag orkar liksom inte ens börja tänka på det – tar det som ett tecken att det nog måste få vänta till jag har mer ork.

Något betydligt enklare vi ska ta tag i och göra under jullovet är att måla om kontoret. Det har varit ett barnrum med tv-spels tema, men det har inga egna fönster utan känns mörkt och lite rörigt och passar inte övriga huset. Men, jag kommer inte riktigt på hut jag vill göra med det, så tänkte kolla om nån av er har lite tips, idéer eller inspiration? Tänkte ge er lite bilder, både från visning och några snabba från mobilen, just som det ser ut nu i all röra.

Först ett par från visningen, lite bättre vidvinkel:

Ser såklart inte så mörkt ut mitt i sommaren…

Och så några från nu, med de möbler vi tänkt ha:

Med hund och allt 😂

Som ni ser, rätt mörkt och just nu även väldigt rörigt. Några idéer, vad som helst som kan ge inspiration?

Ett hus värdigt Joe Labero

Helgerna nu går åt till att försöka få klart det som gärna får vara klart i huset tills flyttlasset går i veckan. Det är inte så mycket, men allt tar ju sån jäkla tid. Dels för att man inte hittar saker (i vilken låda märkt ”garage” ligger laddaren till skruvdragaren???), dels för att all vanlig logistik med mat och kolla vad barnen gör ska göras men även för att allt som vanligt tar dubbelt så lång tid mot vad man tror. Det som är kvar nu är ett lager färg i sovrummet och att slipa spackel i vardagsrummet – det ska även målas och tapetseras men det kan vi göra med möblerna i mitten, bara vi slipper spackel-damm. Det ska även skruvas ihop ett gäng garderober från IKEA så vi har någonstans att liksom packa IN sakerna.

Men, det är ju inte så svårt att tanka energi, man kliver bara utanför dörren och möts av fantastiska vyer… Här är från vår entré ungefär, ni ser grannens stall där nere, annars är det bara fria vidder (och vår fina vita grind). Det är även samma vy jag har från det stora köksfönstret!

Kikar man ner mot vårt eget stall så ser det inte sämre ut!

Det här är samma vy som jag får ut från mitt lilla köksfönster…

Kikar vi lite mer mot grannens håll, liksom bakom vårt garage, så ser det ut så här. Svårt att se på mobilbilder, men där borta går det kor och nånstans runtomkring även två arbetshästar.

Vi har ett magiskt hus, på mer än ett sätt. Dels för att det ju är helt fantastiskt, men även för att det ser så HIMLA LITET ut utifrån, och sen är det hur stort som helst inuti?!? Det ser liksom ut som en liten stuga, men det är 174 kvadrat? Vi har en bit mark nära huset som ni ser här nedanför, som mest räknas som äng tror jag. Här älskar hundar och barn att leka och gömma sig! Tänkte strö ut lite vallmofrön och ängsblomster-frön här i vår, så får det nog fortsätta vara en äng.

Inne är jag så glad över att ha fått upp en köksgardin och en matta till vårt runda bort (för övrigt en av de bättre sakerna vi köpt, så mycket trevligare det är när alla sitter runt istället för uppradat). Återigen bara tråkiga mobilbilder, har fotat lite med kameran men inte kunnat få över dem till datorn eftersom de två befinner sig i olika hus…

Det är mycket som ska komma på plats, men få saker som brådskar. Varje sån här liten sak, som tex gardiner, gör att det känns som VÅRT hus lite mer, och det är så jäkla roligt! Jag är ju inte själv som gör allt såklart, i fall nu någon trodde det, maken och även till liten del barnen jobbar ju på med.

En sista fredag…

Ja ok, det lät kanske väldigt dramatiskt. Men ändå, det här är sista fredagen vi spenderar i vårt gamla hus (sista dagen är på onsdag)! Huset vi valde när vi köpte tomt, och som stod färdigt för nästan exakt 15 år sedan. När vi köpte tomten och började bygga hade vi inga barn och var jätteunga (som det känns idag), men jag är så glad att vi vågade, för det här har varit ett fantastiskt hus! Här har alla barnen vuxit upp, vi har bytt jobb, haft fester, umgåtts med grannar, haft höns och odlat galet stora mängder tomater. Tack huset, för din tid, men nu flyttar vi strax vidare för nya äventyr!

Hej då, ”lilla” villaträdgården, nu lämnar vi dig för 20 ggr mer yta 😉
Hej då uterummet, nu blir vi utan – tills vi känner för att bygga ett nytt åtminstone. Men kaminer finns det gott om i nya huset!
Hej då köket, nu känns det ”gammalt” eftersom vi får ett sprillans nytt 🙂
Och hej då vardagsrummet, här har vi trivts fantastiskt bra!

Så visst känns det lite konstigt, möjligen en gnutta vemodigt, men ändå till absolut störst del bara fantastiskt, eftersom vi går TILL det vi drömt om så länge!

E n sak i taget, tack

Sakta så puttar ett lugn undan stressen i min kropp – bit för bit. Stressen ligger fortfarande nära till hands, men stunderna med lugn blir åtminstone fler och längre hela tiden. Några saker funkar bättre – min roll som förälder till barnen har t.ex. absolut blivit MÅNGA gånger bättre sedan jag gick hem, istället för att orken för längesedan är slut när jag möter dem efter skola och dagis så har jag (oftast) åtminstone lite kvar, vilket gör kvällarna så himla mycket trevligare! En annan bra sak är att jag märker att jag kör bil oerhört mycket lugnare, nu kan jag behöva sätta på farthållaren för att hålla uppe farten (inte på 40 vägar, det går inte köra i 40???) men på landsväg och motorväg, istället för att sätta på den för att inte köra alltför fort.

Vår grind, från vår trädgård och ut mot vägen. Till vänster här går det kossor ibland, som hälsar en välkommen 💕

En negativ sak som kvarstår är att jag absolut tappat all huvudräkning, det är bara de mest basala som funkar på rutin. Jag kan heller inte klura på invecklade problem, det är som hjärnan bara slår av och då blir det väldigt märkbart att den här stressen har tagit väldigt mycket mer på mig än jag trodde från början. Jag har oxå svårt att behålla den röda tråden, i min text får jag läsa om en massa gånger och ändå blir det nog virrigt ibland.

En sak som är både positiv och negativ – men i vilket fall en ren konsekvens av den här utmattningen – är att jag inte alls klarar av multitasking. Det kan ju låta som en helt negativ sak, men efter att ha lyssnat på ett avsnitt av Dumma Människor där just multitasking avhandlas och där forskning visar att det är MYCKET mer ineffektivt än att göra en sak i taget så kanske det här borde räknas som något positivt. Därmed inte sagt att jag inte ibland FÖRSÖKER multitaska, det gör jag av ren vana hur ofta som helst, men om det inte varit en god idé innan så är det definitivt inte nu. Just att göra en sak i taget är något jag verkligen medvetet övar på sedan jag lyssnade på det poddavsnittet, och jag tycker mig känna att det gör stor skillnad. Men det är SVÅRT, det är dels lätt att tänka att man får mer gjort och sen är det även himla svårt att inte ”se” de andra sakerna som behöver/man vill göra liksom i periferin, där de ligger och stör när man är ovan.

I dag till exempel, åkte jag ut till gården på förmiddagen. Hade en tanke att jag skulle målat klart mitt skafferi som min ”dagens uppgift”, men när jag kom ut där var det så makalöst fantastiskt höstväder så jag valde istället något som egentligen inte alls är prioriterat just nu, nämligen att klippa ner alla totalt vildvuxna björnbär som tagit över kökslanden. I mitt huvud drog det lite fram och tillbaka, mitt gamla jag hade absolut sprungit runt och försökt få så mycket gjort som möjligt, men nu fick mitt nya jag öva aktivt på att släppa allt annat för att bara ha en fantastiskt skön dag i trädgården. Eller ja, skön förutom att det var såna sjuka taggar på björnbären – dessutom så mycket att jag fyllde ett helt släp till brädden med bara det (nån som har tips på hur man får död på dem, till nästa år? Eller ska jag bara försöka gräva upp rötterna?).

Missade helt att ta före- bild, den här är lite mitt i. Var en enorm björnbär till vänster!
Åtminstone björnbär borta. Skulle behöva röja en massa annat med, men det får väl bli till våren. Förresten, det vore en fantastisk inflyttningspresent, att få en timme trädgårdshjälp!

Varje gång hjärnan ville fundera på om det inte vore mer effektivt att göra något annat så tog jag liksom ett aktivt tag om mig själv – på ett vänligt sätt – och vände tillbaka uppmärksamheten på att just bara vara närvarande i det jag gör just nu. Det låter kanske lätt, och är inte jättesvårt när det gäller en sån här sak, men det räcker att barnen vill ha min uppmärksamhet samtidigt som jag gör något annat så är det helt plötsligt jättesvårt att bara göra en sak i taget. Det lär bli ännu värre på jobbet, misstänker jag.

Bara en kort passus, förresten. det faktum att jag har något så oerhört positivt just i denna utmattning som vår gård är nog en räddning på många sätt. Men, jag är lite orolig för att någon ska tro att jag på något sätt ”valt” att vara utmattad just nu, eller på något sätt ”fuskat” för att jag har turen att kunna vara på vår nya gård. Jag hoppas verkligen inte att så är fallet, jag har aldrig någonsin fuskat till mig en endaste sjukdag. Att jag faktiskt har detta fantastiska stället nu gör att hela min vardag känns positiv istället för tung och mörk, så jag är så oerhört, oerhört glad för att timingen nu faktiskt är som den är, det är bara oron för att någon ska tro att jag utnyttjar systemet som är ett litet moln på den himlen.

Klart för nu

Åh herregud, vi är färdiga för stunden med husjobb. I dag har vi haft fotografering och jag hoppas att åtminstone några av bilderna hinner komma upp hos Västanhem innan semestern. Det har varit ett jäkla putsande, fejande, bärande och slängande – så fint som huset är nu har det aldrig varit. Dessvärre har det ju varit riktigt skitväder idag, så vi får se om vi behöver ta lite kompletterande bilder framöver, på trädgård och uteplats.

Var är solen, liksom…

Nu blir det en välbehövlig paus med semester som typ börjar i nästa vecka – det blir lite småjobbande i början av veckan men inte (förhoppningsvis) hela dagar. Däremot ska ju allt städas och fixas igen sen till en visning i augusti, och då ska det ju dessutom vara typ tomt i klädkammare, skåp och garage – där vi just nu knött in saker som skulle bort för visning men som vi behöver ha under semestern… Nåväl, det blir något att bita i i slutet av semestern O.o

Vill man förresten se lite halvfula mobilbilder av vårt hus tills västanshems finbilder kommer upp så kan man kolla på mitt instagram – jag har lagt en tråd med händelser i min profil under ”Hisingstorp”. Tanken är sedan att det blir visning ganska direkt efter semestern i början av augusti, såklart med måååånga glada budgivare 😉

I kväll ska vi sätta oss med en flaska prosecco och en god ostbricka, och bara njuta av att huset är fantastiskt fint och rent, och att det mest hektiska arbetet är över!

Jag vill bara ha en kram och nån som säger att allt ordnar sig

I dag har varit en riktig skitdag, och jag har tvivlat på typ allt. Vad fan ska vi flytta för, blir vi ännu mer isolerade, vad vet vi om att ha gård, orkar vi med, och kommer det funka med barnen? Det är inga nya frågor, självklart har jag haft och ställt mig dem innan, men ibland känns allt bara lite övermäktigt.

Vi flyttar ju för att få lite mer frihet, lite mer ytor och lite mer tystnad och natur. Isolerade är vi ju redan nu i mångt och mycket, man hinner ändå aldrig träffa vänner för alla har fullt upp och livet är ensamt. Så är det bara. Vad vi vet om ha gård? Inget, men initialt behöver vi inte direkt heller hantera mer än hus och trädgård – betesmarkerna tänker jag att vi ska kunna låna ut utan några större konstigheter. Och vad fan, vi får väl lära oss, det kommer ju bli misstag såklart men vi lär oss väl av dem med. Orkar vi med? Som sagt, det är ju egentligen huset i första hand vi ska hantera, och hus som hus liksom. Och orka med? Jag vet inte. Kommer det funka med barnen? Det vet vi ju inte. De är jätteglada och sugna på att flytta allihop, även om de kanske inte direkt förstår allt vad det innebär. Lukas är med på att han behöver byta skola (till Ölmstad skola) vilket nog kan bli en fördel med tanke på hur stökig klass han går nu. Oliver kommer jag göra allt för att han ska få gå kvar sista terminen i nian på junedal – det vore ju lite omänskligt annars av skolan, men han vet att jag inte kan garantera det. Nästa höst börjar han ju gymnasiet och då är det ju skit samma. Filip byter ju ”bara” dagis, det borde inte vara några jättekonstigheter såvida inte de har riktigt dålig personal.

Vi flyttar 20 minuter från jobbet, där bussarna går en gång i halvtimmen och det finns en affär runt knuten som har öppet till 22. Det är mycket barn i krokarna har jag förstått, för skolan är typ överfull. Huset vi flyttar till är i jättefint skick och ligger så ofantligt vackert. Marken är PRECIS nätt och jämt stor nog att få kalla fastigheten för ”gård” och är precis så där böljande och fin som jag drömt om, med betesmark och ängar på nästan hela ytan. Trädgården är kanonfin och kommer vara enkel att jobba vidare med – om jag vill.

Jag VET allt det här. Men ibland känns det ändå jobbigt, jobbigt att allt hänger på mig och att det känns som att jag släpar med mig en familj som inte direkt är drivande i frågan. Fan ta mig.

Och alternativet då, att bo kvar? Jo men då ändras ju inget, allt är detsamma och vi kommer ingenstans, hur fint vi än bor. Vi kommer inte vidare med drömmar, vi har inget rätt att önska större längre, vi sitter precis där vi sitter och då kommer vi också att förbli där.

Vet ni vad jag skulle vilja? Jag skulle vilja skapa ett hem på en gård där precis just alla ni som läser detta ALLTID skulle känna sig välkomna. Att man kan messa en tisdag och kolla om man kan komma över – det blir kanske bara pannkakor men det är ju roligare att äta ihop. Ungarna kan leka vart de vill ute, eller gå ut till det extra ”huset” ihop med garaget och hänga, beroende på väder. Vi kan bara hänga en stund, kort eller lång spelar ingen roll, men jag vill att ni känner att ni alltid är välkomna här, för det är ni verkligen. Känn aldrig att ni behöver ta med nåt eller att ni är till besvär, bara titta förbi och njut lite av lugnet, och kanske bara prata en stund. Ok? Jag VET att alla har fullt upp, att du inte hinner för nästan alla jag känner är halvt utbrända och har fullt upp med sitt eget, jag vet att det inte kommer bli som jag skulle vilja för det är inte så bekvämt att bara åka hem till nån så där, men jag önskar ändå att det blev så. DET är det jag önskar mest av allt med det här stället.

På torsdag när fotograferingen är avklarad så sätter vi oss i vårt nystylade uterum och förhoppningsvis känns allt lite bättre än just i dag. Ok?

Glad midsommar!

Min midsommar började med en tripp ner till torget för att köpa sommarblommor till det murade landet, köpte lite fulgubbar med (orkade inte köa till Gigeryds) som ska bli fyllning i en jordgubbstårta. Det och att vi ska grilla hamburgare är ungefär vad vi kommer att göra för att fira, i övrigt blir det mest fixande och städande inför foto och besiktning nästa vecka.

Här ska det ner lite växter! Ps, tomaterna är fantastiska i år!

Vår entré är förresten redan fotad och en ”kommande” blänkare ligger här hos Västanhem! Lite fel i planlösningen dock, glömde kolla igenom hur ritningen såg ut invändigt som jag skickade över, den var från när vi byggde till huset så då var det mest fokus på utsidan.

Även om vi har allt fint och i ordning i huset så är det ju likväl mycket som ska städas och en del som ska plockas bort, tur det är långhelg!

Önskar er i vilket fall en fantastisk midsommar!