En utmaning

Jag har blivit utmanad av Jossan att svara på några frågor:

-Hur länge har du bloggat?

Inte så länge, började hösten 2010 strax efter att yngsta sonen Lukas fötts.

-Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
Det är inte så många faktiskt, ungefär 5 stycken skulle jag tro.

-Av de bloggar du läser. Hur många är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar?
De flesta är dagboksbloggar från folk jag känner, sedan är det Ketchupmamman jag följer med, den är väl också ett slags dagboksblogg även om den är lite annorlunda.

-Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Ja, fast det verkar ändå vara många som blivit lite överraskade eller förvånade av det jag skrivit.

-Har du hittat en gräns för hur privat du vill vara i din blogg eller tänjs den gränsen hela tiden?

På ett sätt är jag MER privat i min blogg – när det gäller vad jag själv tycker eller tänker om saker. Däremot är det få saker i mitt privatliv eller som rör folk i min omgivning som hamnar här, om det inte är triviala vardagshändelser.

-I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
Delvis bekräftar jag ju mig själv genom att sätta ord på tankar som flyger runt, sedan har det väl kommit lite som en överraskning hur roligt det är när det faktiskt är några som läser bloggen.

-Har du träffat människor irl, efter att ha träffat dem via bloggen?
Nej, bara åt andra hållet.

-Tror du att det är skadligt för vissa personer att blogga?
Den största faran är nog för personer som är alltför ingående i sina privatliv i bloggarna, eller om man hänger ut någon annan.

-Hur ser bloggandets nackdel ut för dig?
Hmmm, det är sjukt beroendeframkallande…

-Tror du att du fortfarande bloggar om två år?
Jag TROR det, men det beror ju på hur livet ter sig när man börjar jobba. Men visst skulle det vara svårt att sluta!

Som alltid med en utmaning så ska den skickas vidare:
Oj, vad svårt, de bloggar jag läser har redan haft utmaningen. Men jag får väl bolla vidare den till Anna i Mossahus som tyvärr har en låst blogg, om hon inte haft den tidigare.

Tvångstankar i största allmänhet

Tvångstankar är intressant. Nu menar jag inte ett riktigt sjukdomstillstånd, utan mer ”vardagliga” tvångstankar, typ om man står på en hög bro och helt plötsligt får ett visst begär att slänga ner till exempel mobilen eller plånboken. Eller om någon står och balanserar på en fot för att kanske rätta till en sko, då får jag jättelust att putta till honom/henne lite lätt, bara för att se vad som händer.

När jag är ledsen får jag alltid ett vansinnigt stort begär att antingen bara sätta mig i bilen och köra – bara fortsätta köra tills allt känns bättre igen, eller som idag när jag skulle gå och hämta Oliver på dagis när jag fick lust att bara släppa allt och gå, gå till världen tar slut eller nåt.

Det är ju ändå väldig tur att man inte agerar på tvångstankar, det är väl en del i skillnaden mellan en psykiskt frisk och en psykiskt sjuk människa. Men de är likväl intressanta, och kanske de säger en del om personen i fråga ändå. Däremot är det väl inget man pratar om direkt, men nu undrar jag – du som läser, vad får du för tvångstankar i vardagssituationer?

Ledsen

Har fått väldigt tråkiga jobbrelaterade nyheter – har blivit erbjuden en kort projektanställning på min ”vanliga” arbetsplats, men eftersom det bara löser problemet med jobb på väldigt kort sikt så har jag tackat nej. Det låter kanske konstigt, men jag känner mig utnyttjad för att bara lösa deras problem tillfälligt utan att få något tillbaka.

Så, nu sitter jag och letar jobb – söker i princip alla jobb som verkar ok. Men det är så otroligt tungt att inte veta att man har jobb – och en inkomst – efter föräldraledigheten. Tur i oturen är ju just annars föräldraledigheten, det gör att jag har mer tid på mig att leta och att jag ändå har en inkomst under tiden. Tyvärr gör ju inte det att den stora klumpen i magen försvinner däremot.

Idag tänker jag inte göra någonting, känner inte för något och inte ens hjärnan funkar som den ska.
Återkommer när jag känner att jag har något roligare att skriva om…

*djup, avslappnad suck’

Precis just nu upplever jag något jag inte upplevt på mycket, mycket länge – jag och maken kan sitta i soffan och slappa en stund framför TV’n – mitt på dagen! Ni vet, så där som man kunde göra en hel söndag innan man hade barn om man tex var bakis. Det kan jag sakna ibland. Inte att vara bakis då, utan att bara ha en slappardag bara vi två…

Så hur kommer det sig nu då – jo, Oliver är på dagis, Lukas sover i vagnen i uterummet och maken är hemma och är sjuk. Så känslan lär väl inte hålla i sig längre än Lukas sover, men ändå, jag njuter för fulla muggar!!!

I går var jag och Lukas på en social rundtur, först hälsade vi på på mitt gamla jobb där jag blev inspirerad av chefen som gått ner typ 15 kg med LCHF på inte så lång tid. Därpå bar det iväg till mitt senaste jobb för att hälsa lite. Lukas var på gott humör och var så trevligt så =)

Ikväll blir det lite besök av ett par kompisar så jag tror jag ska göra lite svampsoppa till oss – lägger nog till vitlöksbröd till gästerna som inte kör LCHF.

Förhoppningsvis en förbättring

Igår beställde jag en ny barnvagn (från tyskland) – en Quinny Buzz 4 blev det. Är så trött på att Lukas (och Oliver med när han var liten) bara kasar ner i Emmaljungan vi har. Däremot är den ju extremt lättkörd och med gott gung i, även när det är snöigt och isigt, så jag hoppas det blir bra med Quinnyn, men det tror jag nog.


En sån här blev det, med en röd åkpåse så det blir lite färg med. Vilken vagn gillar du?

Från det ena till det andra så vet jag inte vad det är med våra pojkar just nu, men de sover banne mig knappt inte alls om nätterna. Eller ja, det är väl en snorig näsa som stör Lukas till viss del, så ungefär en till två gånger i timmen vaknar han och skriker/gnäller. Visserligen går det ganska lätt att trösta honom, oftast räcker det att rätta till honom och plutta in nappen, men det gör ju ändå att man inte får någon sammanhängande nattsömn. En gång per natt är det ersättning som gäller, men det skulle jag kunna leva med om jag bara sluppit vakna så ofta resten av tiden. Oliver har också varit lite väl aktiv om nätterna det senaste, ett par gånger har det hänt olyckor (vilket är extremt ovanligt annars) och sedan kan han inte somna om. Suck. I och med att båda strular så kan vi inte turas om att sova bra heller, jag och Tobbe. Men nu har jag klagat färdigt.

Nä, nu ska jag titta färdigt på masterchef professionals och hoppas att Lukas sover en stund till ute i sin vagn!

Äntligen något att se fram emot!

Nu har vi bokat sommarens semester!

Det blir ingen långresa utan vi kommer bila till Danmark med pojkarna. Det känns lite lagom långt med en förmodligen lagom kliig 1-åring och en MYCKET pratsjuk 4 åring. Vi kör via Göteborg och tar färjan till Fredrikshavn och kör sedan ner mot Legoland nånstans (Kolding tror jag staden hette).

Det blir 6 övernattningar på 4-stjärnigt hotell, besök på Legoland och förmodligen Lalandia med om vädret tillåter, så vi ska nog sysselsätta oss och barnen =)


Det finns en liten pool på hotellet med, om nu vädret inte tillåter bad ute vid havet någon dag. Bilden är från hotell Comwell Kolding.

Helt otroligt så mycket bättre livet känns när man har en bokad rolig händelse att se fram emot! Men för att inte väntan ska bli alltför lång så funderar vi på att försöka få ihop till en cocktailfest lagom till senvinter/våren med – det största ”hindret” är att vi måste se till att passa ihop något datum med mina föräldrar så de kan vara barnvakter, men sedan ska vi slänga ut lite inbjudningar tänkte jag =)

Nu ska jag ta och plocka disk (igen) eftersom det på något sätt ALLTID är fullt i diskmaskinen.

Hurra, hurra, hurra, hurraaaaa!

Äsch, kände verkligen att luften gick ur mig lite i fredags, men idag är det ju söndag och dags att ta nya tag =) Igår var vi dessutom och hälsade på en väldigt söt ”ny” bebis (3 månader hade hon hunnit bli, det lilla pyret) och träffade lite tjejkompisar, det var väldigt trevligt.

Idag är det makens födelsedag, nu fick han iofs alla sina paket igår eftersom vi ska åka och bada idag så fort vi nu kan komma iväg på morgonen. Vi siktar på att åka 9, men jag gissar att klockan hinner bli minst 10… Han får dessutom sovmorgon så just nu är jag själv uppe med mina båda morgonpigga barn (de har varit vakna sedan kl 6…), men alldeles strax är det dags att förbereda lite födelsedagsfrukost. Har frågat om han ville ha tårta, men det ville han inte (se, det är inte ens svårt att ha karaktär med LCHF) så vi får väl kanske göra lite chokladmousse till efterrätt till kvällen istället.

Badet vi ska till idag ligger i Skövde, har hört att det ska vara fint, roligt att inte minst varmare än rosenlundsbadet, där både jag och Oliver fryser rumpan av oss efter en kvart.


Att bada är ganska kul om man inte fryser, och det ska bli kul att göra något med bara Oliver så han får lite extra uppmärksamhet med ibland. Lukas ska ha det bra hos mormor =)
Bilden är lånad från Arena Skövde.

Ah, vi hade ju förresten invägning i går, jag hade stått still på vikten men blivit av med lite centimetrar, men maken hade tappat 2 kg till! Totalt 5 kg på 3 veckor för honom, verkligen inte illa!

Idag har det banne mig inte hänt nånting. Jag är sjuk, Oliver var på dagis och Lukas är gnällig. Inte så spännande att skriva om direkt…

Har i alla fall haft lite tid att läsa mer om LCHF, och jag hittade en väldigt bra sida på Kolhydrater i Fokus där man förklarar de vanligaste frågorna som uppstår. Den hittar du här, läs den gärna!

Däbed, vilka fida kodtorslokaler di har!

Den här dagen har varit ovanligt … komplex, kan man kanske säga.

Idag var det dags att gå på anställningsintervju nr 2, denna gången på företaget i fråga. Självklart tajmade jag in världens dunderförkylning med feber samma dag, så det blev till att ladda med ipren, alvedon, nässpray och halstabletter för att kunna känna mig någorlunda respektabel. Det kändes i alla fall som det gick väldigt bra, och om jag nu inte får jobbet så kan jag i alla fall känna att jag gjorde mitt bästa – trots att det kändes som jag hade en hink med bomull på huvudet hela tiden. Men men, jag har ju 3 konkurrenter om jobbet, så vi får se hur det går. Jag skulle verkligen, verkligen vilja ha det här jobbet, det verkar jätteroligt och kollegorna kändes jättetrevliga! Vågar bara inte hoppas allt för mycket…

En sån här har det känts som jag har gått runt med på huvudet hela dagen. Vet inte om det gjorde saken bättre eller sämre på intervjun? 😉

Väl hemma var det dags att hämta Oliver, snälla morfar hade passat Lukas när jag var borta. Han har nog fått Redbull eller nåt på dagis idag, för herregud vad energi han har haft, trots både gympa och pulkaåkning på dagis… Han har bara studsat fram hela eftermiddagen, lite lagom jobbigt när mamma bara vill lägga sig på soffan och sova!

Nu på kvällen visade det sig att även Lukas fått feber – inte undra på att han varit gnällig hela eftermiddagen, jag trodde det bara var jag som var trött och inte orkade med… Får se om det blir lite bättre med alvedon. Han har dessutom tand nr 2 på gång, så det gör väl inte saken bättre heller. På tal om Lukas måste jag bara slänga upp en bild på honom och polarn – Isac – när de är jättesöta och sitter och ”leker”.


Det är VÄLDIGT intressant med den där andra bebisen. Han rör sig ju så fint, så helst vill man ju suga lite på hans hand eller fot eller något 😉

Har däremot kommit fram till att LCHF funkar ganska bra när man är sjuk med, i vanliga fall hade jag tröstätit åtminstone 3 bullar och en del choklad, men jag har bara inte varit sugen på det idag (heller). Däremot kräver ju LCHF lite matlagning, åtminstone om man vill ha varm mat som tillfredställer lite mer, men det har jag bara inte orkat med idag, utan det har mest blivit lite kallskuret från kylen.

Idag kommer vi få fyrkantiga ögon

Oliver är sjuk, stackarn. Feber, lite hosta och ont i magen verkar det som, även om jag inte riktigt vet vad som är hönan och vad som är ägget… Hängig är han i alla fall, så idag kommer det nog bli film-maraton.

Man märker lite hur otillräcklig man är som två- (eller fler-) barnsmamma när ett eller båda barnen är sjuka. Då finns det inte vare sig armar eller knän så det räcker, och inte tid heller. Men men, det får ju gå då med.

Nähä, nu vaknade Lukas, dags arr sluta.